med anledning av försl. 1999/2000:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående allmänna arvsfonden

Motion 1999/2000:So48 av Chris Heister (m)

Allmänna arvsfonden fördelar årligen stöd till olika verksamheter
uppgående till runt 200 miljoner kronor. Enligt lagstiftningen skall detta
ske för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,
ungdomar och personer med funktionshinder. Detta är angelägna
verksamheter som flertalet människor gärna ser att deras eventuella
kvarlåtenskap lämnas till när de saknar andra arvingar.

Att influtna medel verkligen används till att stödja verksamheter som har
ett grundmurat stöd bland allmänheten är i första hand ett anständighetskrav
gentemot de avlidna som lämnat kvarlåtenskap till fonden. Men det är också
synnerligen viktigt för att arvsfonden skall kunna fortsätta fullgöra den
viktiga roll den har idag.

För närvarande finns tyvärr omfattande oklarheter kring arvsfondens och
Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning och kring revisionen av verksam-
heten. Vi delar bedömningen att detta är otillfredsställande. Det medför brist-
ande insyn såväl som bristande kontroll och uppföljning.

Styrningen från riksdag och regering av till vilka ändamål stöd lämnas blir
vidare otydlig och oklar. Som framgår av genomgången har regeringens
riktlinjer för stödet, som löpande underställs riksdagen, i praktiken bara liten
påverkan på den faktiska stödfördelningen. De mål som implicit styr verk-
samheten blir därför otydliga och grumliga.

Vi har tidigare föreslagit att fördelningen av arvsfondsmedel flyttas från
regeringen och dess kansli. Mot ovanstående bakgrund välkomnar vi i
huvudsak revisorernas förslag under avsnitt 2.1. Vi menar att dessa förslag
sannolikt även skulle leda till en bättre och mera angelägen fördelning av
tillgängliga stödmedel.

Nuvarande placering av arvsfondens kansli hos Regeringskansliet - i kom-
bination med arvsfondsdelagationens tydliga koppling till ledande politiska
tjänstemän i departementen - riskerar att allvarligt minska förtroendet för
arvsfondens användning.

Uppenbara risker finns att man från departementets sida kan använda
arvsfondsmedel som s.k. "budgetregulator"; en verksamhet som inte får
statliga anslag kan under hand få löfte om pengar från arvsfonden.
Organisationer m.fl. som får stöd riskerar dessutom att bli alltför beroende av
regeringen, vilket medför att deras trovärdighet och självständighet kan
komma att ifrågasättas.

Nuvarande organisationsform medför en risk för politisering och för att
vissa typer av organisationer favoriseras med otillbörlig användning av
arvsfondsmedlen som följd. Den riskerar dessutom att både medvetet och
omedvetet driva fram en likriktning av stödgivningen och en alltför
långtgående konformitet i förhållande till den generella offentliga stöd-
politiken på respektive område.

Risken för konformitet är särskilt allvarlig eftersom arvsfonden enligt vår
uppfattning i första hand bör användas för ändamål som av principiella skäl
inte kan eller bör erhålla stöd via statliga eller kommunala anslag. Det fram-
förda synsättet att arvsfondsärendena ger värdefull kompetens åt departe-
menten bidrar, enligt vår uppfattning, till att göra gränsen mellan det enskilda
respektive det offentliga ansvaret på respektive område otydlig.

Det är angeläget att ideella organisationer och eldsjälar har möjlighet att
vända sig till många olika finansiärer. Annars riskerar man att skapa ett
långsiktigt och ensidigt beroende av offentlig sektor, som arvsfonden snarare
borde användas till att motverka. Sverige har f.n. en mycket outvecklad fri-
villigsektor. En viktig prioritering borde enligt vår uppfattning vara att
stödja
uppstart av verksamheter som långsiktigt skulle ha livskraft i frivilligsektorn.
Det skulle medföra en bättre balans mellan offentliga och privata åtaganden
på välfärdsområdet.

Revisorerna föreslår att regeringen överväger att placera handläggningen
av arvsfondsärendena utanför Regeringskansliet. Vi anser att handläggningen
till fullo bör ske utanför Regeringskansliet. Detta bör riksdagen, med
anledning av revisorernas yrkande 1, som sin mening ge regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handläggningen av arvsfondsärendena.

Stockholm den 24 maj 2000

Chris Heister (m)

Leif Carlson (m)

Maud Ekendahl (m)

Lars Elinderson (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Göran Lindblad (m)

Bertil Persson (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Henrik Westman (m)