med anledning av förs. 2000/01:RR11 Nya vägar till vägar och järnvägar?

Motion 2000/01:T9 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att översynen av planeringsprocessen och kraven på
samhällsekonomiskt beslutsunderlag skall gälla alla investeringar i
infrastruktur oavsett finansieringsform.
Alternativ finansiering

Med alternativ finansiering av vägar och järnvägar menas
andra former än traditionell anslagsfinansiering över
statsbudgeten med direktavskrivning. Enligt budgetlagens
huvudregel skall infrastrukturinvesteringar finansieras med
anslag över statsbudgeten. Riksdagen har dock möjlighet att
besluta att en investering finansieras på annat sätt än med
anslag. Ett sådant sätt är lånefinansiering, där statligt eller
privat kreditinstitut lånar ut medel till det offentliga för en
investering. Ett annat sätt är att partnerskap ingås mellan det
offentliga och den privata sektorn (PPP), varigenom en
riskfördelning sker mellan parterna och anslagsmedel utgår
som ersättning till ett projektbolag som tillhandahåller
infrastrukturtjänster. Kostnaderna för staten sprids genom
båda alternativen över en längre tidsperiod.

Kristdemokraterna har sedan länge en mycket positiv inställning till
utnyttjandet av alternativa finansieringsformer. I synnerhet
partnerskapslösningar erbjuder effektiviseringsmöjligheter, när den privata
sektorns kunnande och finansiella kompetens tillvaratas och ett projektbolag
får totalansvar under både byggande och drift. Det är också väsentligt att de
olika formerna av alternativ finansiering tillåter att resurser frigörs i ett
tidigare skede och att större investeringar kommer till stånd. Vid upprepade
tillfällen har Kristdemokraterna föreslagit att beslut i riksdagen skall tas om
att ett stort antal planerade projekt hos Vägverket och Banverket skall ges
alternativ finansiering för att kunna genomföras tidigare. Kristdemokraterna
har också motionerat om en förändring av budgetlagen som idag säger att
infrastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag över statsbudgeten.

Alternativa finansieringsformer har under senare år använts vid ett antal
tillfällen. Lån har bl.a. finansierat E18/E20 Örebro-Arboga och Botniabanan.
Partnerskap mellan det offentliga och privata ingicks vid byggandet av
Arlandabanan. Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat fyra väg-
och järnvägsinvesteringar med alternativ finansiering ? Arlandabanan,
Botniabanan, Södra länken och Citytunneln. Revisorerna konstaterar att
investeringar hanteras olika i planerings- och beslutsprocessen beroende på
hur de finansieras. Vidare pekas på brister i det samhällsekonomiska
beslutsunderlaget för de alternativt finansierade projekt som undersökts. För
att förbättra kontrollen över de statsfinansiella effekterna av väg- och
järnvägsinvesteringar presenterar revisorerna fyra förslag:

- att regeringen förbättrar sin redovisning av motiv till, risker med och
ekonomiska konsekvenser av vald finansieringsform vid varje förslag om
investering med alternativ finansieringsform,

- att regeringen förbättrar sin årliga redovisning av omfattningen på och de
statsfinansiella konsekvenserna av investeringar med alternativ
finansieringsform,

- att regeringen tar initiativ till en översyn av planeringsprocessen för
investeringar i vägar och järnvägar,

- att regeringen tar initiativ till en översyn av kraven på samhällsekonomiskt
underlag vid beslut om investeringar i vägar och järnvägar.

Höjda krav på alla
finansieringsformer

Kristdemokraterna finner att revisorernas förslag är
angelägna. Införandet av nya finansieringsformer kan
förväntas ställa krav på nya och förbättrade rutiner. Framför
allt välkomnar Kristdemokraterna denna översyn av besluts-
och planeringsprocessen för den bör kunna bana väg för fler
alternativt finansi- erade projekt. Det är dock viktigt att
påpeka att denna förbättrade granskning, redovisning och
utvärdering inte bara behöver tillämpas på projekt med
alternativ finansiering. På alla investeringar, oavsett om de
finansieras traditionellt med anslag eller genom PPP-
lösningar, behöver kraven skärpas vad gäller
planeringsprocessen och det samhällsekonomiska
beslutsunderlaget. Kristdemokraterna anser att revisorerna
inte tillräckligt tydligt fastslår detta. Det är inte rimligt att
såsom revisorerna påstå att det är "särskilt viktigt" att kraven
på ett fullgott beslutsunderlag uppfylls när det gäller
alternativfinansierade projekt. Detta måste vara lika viktigt
oavsett finansieringsform.

Inte heller ger revisorerna en tillfredsställande bild av problematiken kring
infrastrukturinvesteringar när det sägs att det "med dagens system finns risk
för att samhällsekonomiskt mindre angelägna investeringar ges företräde om
de kan finansieras på annat sätt än med anslag över budgeten". Denna risk att
samhällsekonomiskt mer lönsamma åtgärder undanträngs är närvarande också
i ett system med enbart anslagsfinansieringar. Statskontoret pekar i sitt
yttrande över revisorernas rapport på att samhällsekonomiska kalkyler
riskerar att hamna i skymundan i en politiskt styrd process. Botniabanan och
Citytunneln, två av de fyra projekt revisorerna granskat, har enligt
Statskontoret grundats på politiska och strategiska bedömningar som är
oberoende av resultaten av samhällsekonomiska kalkyler. Kritiken mot
förhållandena varunder dessa projekt kommit till bör alltså inte riktas mot
finansieringsformen, utan mot den framträdande plats politiskt strategiska
prioriteringar haft i processen. Kraven på samhällsekonomiska kalkyler och
överväganden riskerar på detta sätt att förbigås i anslagsfinansierade projekt i
lika hög grad som i alternativfinansierade sådana.

Mot bakgrund av detta anser Kristdemokraterna att det tydligt måste
fastslås att översynen av planeringsprocessen och kraven på
samhällsekonomiskt beslutsunderlag skall gälla alla investeringar i
infrastruktur oavsett finansieringsform.

Stockholm den 5 mars 2001

Tuve Skånberg (kd)

Johnny Gylling (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Lars Gustafsson (kd)