med anledning av förs. 1997/98:TK1 Riksdagens arbetsformer

Motion 1997/98:K53 av Kenneth Kvist och Ulla Hoffmann (v)

I talmanskonferensens förslag till riksdagen 1997/98:TK1 ställs en del förslag till ändringar i riksdagens arbetsformer. I förslaget behandlas en rad viktiga frågor mera i allmänna ordalag och ställs sedan några mera preciserade lagförslag.

Till de mera allmänna styckena vill vi anföra följande: Riksdagens EU-arbete har ännu inte utvecklats tillräckligt. EU-medlemskapet har inneburit en minskning av riksdagens inflytande. Riksdagens kontroll och samrådsfunktioner har inte utvecklats på ett sätt som kunnat motverka det inflytande på lagars och andra reglers utformning som EU:s konstruktion medför.

Vi anser därför att riksdagen bör uttala dels att talmanskonferensen bör ges uppdraget att återkomma med förslag där riksdagen genom t.ex. EU-nämnden kan ge regeringen mera bindande riktlinjer än nu. Dels bör också förslag utarbetas i enligt med vad som tidigare diskuterats inom konstitutionsutskottet och framförts till TK att riksdagsutskott skall kunna göra uttalanden i tidigt stadium av frågor för att i aktiv dialog med Sveriges representanter i olika arbetsgrupper kunna meddela utskottens ståndpunkter.

I TK-skrivelsen tas också upp budgetberedning inom riksdagen. TK menar att budgetberedningen inte motiveringar ändringar i utskottens beredningsområden. Så långt kan vi instämma. Vi vill dock härvid också ge tillkänna att den nu i ett par år prövade ordningen inneburit att riksdagens inflytande över statsbudgeten och den ekonomiska politiken kraftigt minskat. Ordningen låser tidigt riksdagens arbete och skapar i det närmaste en garanti för att en regering får igenom sin vilja. Riksdagen bör enligt vår mening uppdra åt TK att göra inte bara en grundläggande utvärdering av det nya budgetsystemet utan också komma med förslag som återupprättar riksdagens inflytande över den ekonomiska politiken och statens utgifter och inkomster så att RF 1 kap 4 § gäller inte bara formellt utan reellt.

I lagförslagen vill TK få ner längden på riksdagsledamöters anföranden i vissa situationer. Det gäller ändring av 2 kap 14 § RO och tilläggsbestämmelsen i 2.14.1 som innebär att icke förhandsanmälda riksdagsledamöter ges 4 minuters taletid i debatten. Samtidigt som TK föreslår att ledamöternas taletid således minskas föreslås att icke förhandsanmält statsråd ska kunna gå in i en debatt med en taletid om 10 minuter.

Vi anser också detta vara ett led i att minska riksdagens betydelse. Ledamöternas taletid har successivt ”snuttifierats” – och detta går till slut ut över analys och djup i inläggen. Vi anser det vara felaktigt att fortsätta på den vägen.

Vi anser därför att 6 minuter skall vara kvar som taletid för icke förhandsanmäld ledamot och att taletiden för icke förhandsanmält statsråd också skall vara 6 minuter.

Vi förordar alltså avslag på förslaget till ändring av RO 2 kap 14 § och tilläggsbestämmelse 2.14.1, samt att tilläggsbestämmelsen 2 15.1 antas med den ändringen att icke förhandsanmält statsråds taletid begränsas till 6 minuter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att till talmanskonferensen för beaktande överlämna vad som i motionen anförts om riksdagens EU-arbete och budgetarbete,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om ändrade taletider.

Stockholm den 1 april 1998
Kenneth Kvist (v)	Ulla Hoffmann (v)