Matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan

Motion 2011/12:Ub387 av Pia Nilsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka intresset för matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan.

Motivering

Undersökningar visar att skolelevernas matematikkunskaper har försämrats och att många elever anser att matematik är svårt. Detta är oroväckande. Statusen för matematik som skolämne måste förbättras. Det är viktigt att skolan fångar upp elevernas lust till lärande så att eleverna får möjlighet att utvecklas i sin egen takt och tycker att det är roligt att lära mer.

En avgörande faktor är att undervisande lärare får relevant fortbildning. Lärarna måste kontinuerligt fortbilda sig för att hålla sina kunskaper aktuella och ta till sig nya undervisningsmetoder samt ta del av aktuell forskning.

Det går att höja elevernas matematikkunskapsnivåer med rätt pedagogik och inställning från undervisande lärare.

Intresset för matematik måste väckas på ett tidigt stadium, helst redan i förskolan. Genom lekar kan matematikundervisningen ta sin början. Inom många förskolor används idag så kallade matematikverkstäder dessa verkstäder är ett värdefullt verktyg för lärarna i deras dagliga undervisning och bidrar till att undervisningen blir mer spännande då fokus sätts på problemlösning. Matematikundervisningen vävs naturligt in i elevernas vardag.

Inom grundskolan finns det ett behov av att elever med utländsk bakgrund i ett tidigt skede får möjlighet att tillgodogöra sig matematikundervisningen på sitt modersmål för att öka förståelsen så att eleverna hittar nyckeln till att lösa matematikens problem. Elever med utländsk bakgrund är idag överrepresenterade i den grupp som har svårigheter med matematiken. Denna negativa trend måste hejdas.

För att öka intresset ytterligare för matematikundervisningen är det viktigt att koppla undervisningen till elevernas livssituation och framtida yrkesval. Vi anser att matematikundervisningen inom gymnasieskolan kan anpassas utifrån elevernas studieval och de krav som arbetslivet ställer samtidigt som behörigheten till högskolan säkerställs. Därför borde kursplanerna för matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan ses över då det finns ett behov av att undervisningen blir mer individualiserad än i dagsläget. Större hänsyn måste tas till varje elevs förmåga och förutsättningar.

Stockholm den 3 oktober 2011
Pia Nilsson (S)
Anna Wallén (S)	Olle Thorell (S)
Sven-Erik Österberg (S)