Mål för solenergi i Sverige

Motion 2011/12:N208 av Jan Lindholm (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ambitiöst mål för solenergi i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge sina myndigheter i uppdrag att utreda och lägga fram konkreta förslag på hur ett ambitiöst mål för solenergi i Sverige kan nås.

Bakgrund

Så här långt har det visat sig att de prognoser för takten i klimatförändringarna som FN:s klimatpanel IPCC levererat har överträffats av verkligheten. Förändringarna både i Arktis och i Antarktis, liksom specifikt på Grönland, går betydligt snabbare än vad forskarna ansett möjligt. Det omfattande sjösystem som under sommarperioden breder ut sig på de grönländska glaciärerna, och som jag med egna ögon har kunnat beskåda, är ett nytt fenomen kring vilket vetenskapen saknar kunskap. Exakt vad detta betyder för takten i avsmältningen och glaciärernas sönderfall tycks vara oklart. Problemen kring klimatfrågan är dock i huvudsak väl kända, så jag tar inte upp utrymme med att beskriva dessa i denna motion.

Sverige har ambitiöst arbetat med att utveckla såväl bioenergi som vindkraft som komplement till vår gamla vattenkraft för att göra oss oberoende av fossil energi. Såväl i valrörelsen 2006 som i den senaste valrörelsen 2010 var frågan om renoveringsbehov av de så kallade miljonprogrammen en hett debatterad fråga. Även om inget parti redovisar någon tydlig lösning verkar det råda samstämmighet om att dessa bostäder på något sätt måste renoveras. En stor del av dessa hus har platta tak eller tak som, även om de inte är av den konstruktionen, är i behov av utbyte. Tilläggsisolering och nya fasader är även i många fall nödvändigt för att nå de mål för energieffektivisering som är önskvärda.

Solabsorberande ytor, både för produktion av värme och för produktion av el, är utmärkta ytmaterial med lång livslängd. Att medvetet arbeta med solenergi som ett alternativt ytmaterial vid renoveringar bör göra det möjligt att snabbt nå låga priser och hög produktion. Ett mål att uppnå minst en total produktion på 15 TWh värme och 20 TWh el till år 2030 borde ingå i det paket för omställning till en hållbar framtid som regeringen rimligen bör arbeta för. En sådan inriktning kan även motiveras ur ett sårbarhetsperspektiv eftersom leveranssäkerhet blir en allt viktigare fråga samt att allt fler av våra vardagsapparater är beroende av el av hög kvallitet.

Tidigare behandling

En motion med snarlik ordalydelse och likartat förslag som denna har tidigare avstyrkts av näringsutskottet utan någon synlig motivering. I utskottets betänkande NU3 behandlas motionen tillsammans med ett större antal motioner om en förändrad inriktning på energipolitiken.

Under första punkten i utskottets betänkande, ”Energipolitikens inriktning mm”, beskrivs motionens förslag kortfattat men under ställningstagandet är det svårt att uppfatta med vilket eller vilka argument motionens förslag avvisas. Att motionens förslag inte bemöts med några argument kan tolkas på olika sätt. En möjlighet är att majoriteten missat att motivera sitt avslag, en annan möjlighet är att man saknar argument för sitt avslag eller inte vill redovisa dem.

Solenergi är den energiteknik som växer snabbast i världen, och bedömningen att solenergi är den teknik som i framtiden kommer att dominera vår energiförsörjning blir allt vanligare bland forskare och företagare. Att regeringen i ett land som brukar befinna sig på energiteknikens framkant och som har ett stort antal företag på området inte ens behagar yttra sig i frågan om mål för solenergitekniken är anmärkningsvärt.

Varför ska vi satsa på solenergi i Sverige?

Det globala uppdraget är att minska användningen av fossil energi och att växla över till långsiktigt hållbara energilösningar. Sverige har goda förutsättningar för vattenkraft och har redan en väl utbyggd sådan. Vi har även mycket stora resurser i form av bioenergi som kan utvecklas betydligt. Våra förutsättningar för vindkraft är likaså mycket goda, och våra långa kustremsor erbjuder många möjligheter att utveckla teknik som tar vara på vågornas energi.

Alla länder på jorden har inte så goda förutsättningar som vi har. Man skulle kanske kunna påstå att Sverige är ett av de mest lyckligt lottade länderna när det gäller såväl de beräknade negativa konsekvenserna av ett ändrat klimat som förutsättningar att ställa om. Vi kan därför inte enbart se till våra egna behov utan vi måste räkna med att exempelvis våra bioenergiresurser, i ett globalt perspektiv, mycket väl kan komma att behövas för andra syften än energi. Att använda många olika och väl spridda tekniska lösningar är även ur ett sårbarhetsperspektiv att föredra i förhållande till ett beroende av få stora anläggningar.

Solenergi kommer därför att i ett globalt perspektiv bli en allt viktigare energiteknik. Sverige är teknikledande på solenergi även om vi saknar stora bolag på området. Det är fortfarande möjligt för oss att behålla den positionen om vi snarast ser till att skapa en fungerande hemmamarknad. Med en rätt utformad politik kan solenergiområdet bli en av Sveriges nya stora industrigrenar.

Förslag

Det räcker inte att regeringen med stöd från sina myndigheter tar fram mål för omställningsarbetet fram till 2020, 2030 eller 2050. Det räcker inte att Energimyndigheten hjälper regeringen med att formulera mål för den totala energiförbrukningen eller energiproduktionen per energislag fram till vissa målår. Det krävs politiskt mod att göra mer än att acceptera framskrivning av teknokratiska bedömningar.

Det krävs mobilisering för att omställningen på global nivå skall ske i tid, och den mobiliseringen kan ingen annan än politiken ta ansvar för. Sverige måste vara ett av de länder som går före om vi skall klara utmaningen.

Det ställer krav på regeringen att formulera nödvändiga mål utifrån utmaningen, inte säkra mål med utgångspunkt i känd teknik. Men det innebär även att regeringen måste avsätta de resurser som kan antas krävas för den nödvändiga teknikutvecklingen. Det mål regeringen måste formulera för en ambitiös politik på solenergiområdet bör ligga minst på den nivå för solvärme och solel som tidigare omnämnts i motionen.

Om sådana mål inte skall stanna vid fromma förhoppningar eller önskningar utan omvandlas till praktik måste regeringen dessutom ge uppdrag till sina myndigheter att ta fram nödvändiga underlag för genomförandet. Det kan handla om stöd till teknikutveckling, om ekonomiska styrmedel, om krav i bygglagstiftningen i likhet med Barcelonamodellen om krav på solaktiva tak, men det kan även handla om breda projekt kring samordnad teknikupphandling, innovationsprogram, förstärkta resurser att utveckla solenergiteknik för känsliga kulturbyggnader och mycket annat.

Vi har nu fem års erfarenhet av en regering som på klimatområdet föredrar att formulera mål som redan vid beslutstillfället i praktiken är uppnådda. Det har inte bidragit till att föra Sverige framåt utan tvärt om inneburit att Sverige halkat ner från en topposition till en bottenposition bland EU-länderna när det gäller klimatarbetet. Det är hög tid att regeringen slutar att backa in i framtiden.

Stockholm den 28 september 2011

Jan Lindholm (MP)