Luftvärnsutbildning i nedre Norrland

Motion 1985/86:Fö311 Sigge Godin (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Fö311

Sigge Godin (fp)
Luftvärnsutbildning i nedre Norrland

Norra Sveriges strategiska läge framgår bl. a. av folkpartiets partimotion
om totalförsvaret. I motionen framgår även inriktningen i stort för försvarsmakten,
exempelvis att hela landet skall försvaras.

Nedre Norrlands försvar måste framför allt ses i sammanhang med ett
angrepp mot hela norra Sverige. I det sammanhanget är det av utomordentlig
vikt att järn vägar och vägar kan hållas öppna genom mellersta Norrland
och upp till övre Norrland.

Befolkningens bosättning i vårt land är koncentrerad till mellersta och
södra delarna av landet under det att norra Sverige är glesbefolkat.

Vid hot om invasion av övre Norrland måste personal, materiel och förnödenheter
transporteras från södra Sverige på järnväg eller landsväg till
övre Norrland. Dessa transporter måste passera över ett flertal älvar inom
södra och mellersta Norrland med broar som är sårbara vid anfall från
luften. För skydd av broarna krävs bl. a. luftvärnsförband. Förstärkningar
till övre Norrland är helt beroende av mellersta Norrlands förmåga att hålla
transportlederna öppna.

För att erhålla effektiva luftvärnsförband (både robot- och kanonluftvärn)
inom mellersta Norrland, välutbildade och med möjlighet att i fredstid
upprätthålla hög beredskap och med god driftssäkerhet på den elektroniska
materielen och med god mobiliseringssäkerhet, krävs understöd av ett
fredsorganiserat luftvärnsförband inom nedre Norrland. Erfarenhetsmässigt
har effekten hos luftvärnsförbanden i nedre Norrland gått ned efter det
att Lv 5 i Sundsvall lades ned. Därför finns behov av ett fredsorganiserat
luftvärnsförband i södra Norrland. Ett sådant fredsförband skulle kunna
anslutas administrativt till NK/KA 5 i Härnösand eller helt ingå i detta
förband.

KA 5 ligger vid kusten nära Åstöns skjutfält, tidigare Lv 5:s skjutfält, som
har goda utbildningsförutsättningar och goda möjligheter för luftvärnsskjutning.
KA 5 har även egna områden för luftvärnsskjutning samt organisation
för utbildning och skjutning med luftvärnssystem. Vapen- och televerkstad
finns att tillgå på KA 5. Att KA 5 är ett marinförband bör inte var
något hinder för att förlägga utbildning även av luftvärnsförband ur armén.

1 annat sammanhang har framkommit att utbildning av värnförband
inom armén skulle kunna ske vid KA-förband (frågan har bl. a. behandlats
av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté). Över huvud bör man eftersträva
ett rationellt resursutnyttjande över försvarsgrensgränserna.

Utbildning av luftvärnsförband inom eget militärområde leder till bättre

och säkrare sammanhang mellan utbildningsverksamheten och krigsplanläggningen.
I dag har nedre Norrland inga luftvärnsenheter förrän efter
mobilisering, vilket tidsmässigt betyder dagar i stället för timmar.

Skjututbildning på Åstön alternativt KA 5:s område är billigare än på Lv
7 i Luleå på grund av väsentligt kortare transportsträckor mellan utbildnings-
och skjutplats. Repetitionsutbildningen får en direktare koppling till
krigsuppgifterna och rådande försvarsplaner med utbildning vid KA 5.
Därmed elimineras komplicerade samråd och en enklare och smidigare
hantering erhålls.

Med luftvärnsutbildning vid KA 5 förbättras beredskapen. Man får vidare
smidigare personalförhållanden, större rekryteringsbas och förbättrade
utbildningsförhållanden.

För nedre Norrlands behov bör därför organiseras kapacitet att grundoch
repetitionsutbilda luftvärnsförband vid KA 5 i Härnösand.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt luftvärnsutbildning
i nedre Norrland.

Stockholm den 23 januari 1986
Sigge Godin (fp)

Mot. 1985/86
FÖ311

7