Lotsavgifterna

Motion 2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lotsavgifterna.

Motivering

Under de senaste fem åren har lotsavgifterna höjts med ca 120 procent (beräknat enligt ”ränta-på-ränta-metoden”). Enligt Sjöfartsverket beräknas lotsavgifterna årligen fortsätta att öka med 20 procent de närmaste åren.

1999 +12 procent
2000 +15 procent
2001 +15 procent
2002 +23 procent
2003 +20 procent

Siffrorna visar med all tydlighet behovet av att finna konstruktiva lösningar för utformningen av lotsningsverksamheten, exempelvis nödvändigheten av att denna verksamhet utsätts för konkurrens.

Dagens system medverkar till att snedvrida konkurrensen, eftersom lotsningen till en inlandshamn är betydligt mycket högre än motsvarande tjänst till en hamn belägen vid kusten. Systemet medför att Sjöfartsverket styr konkurrensen mellan hamnarna med sitt monopol och sin prissättning. Jag anser att under nuvarande monopolsituation skall priserna vara regionalpolitiskt och konkurrensneutralt utformade, och följaktligen lika oavsett om det gäller en kusthamn eller en inlandshamn.

Den kommun som jag kommer ifrån, Norrköping, drabbas mycket hårt av de dramatiskt höjda lotsavgifterna.

Norrköpings hamn är en av landets största, där det hanterade godsvärdet utgör en betydande del av det samlade varuvärdet av import och export över Sveriges hamnar. Hamnen har av trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) och näringslivet pekats ut som en av fyra betydelsefulla intermodala noder inom den Nordiska triangeln.

Norrköpings hamn har som mål att bli den mest betydelsefulla containerhamnen på ostkusten. Under innevarande år har volymen mer än fördubblats, och inom en fyraårsårsperiod väntas volymen uppgå till 100 000 containers per år. För att kunna uppnå detta gör Norrköpings Hamn och Stuveri AB också en satsning på utökade hamnytor och en kombiterminal vid Norrköpings djuphamn Pampus på Händelö.

Under året har beslut fattats att en ny gränskontrollsstation för import av animaliska produkter skall etableras i Norrköpings hamn. Stationen är belägen i direkt anslutning till Norrköpings djuphamn, och drivs av Livsmedelsverket. Gränskontrollsstationen är en av få anläggningar i sitt slag i landet, och med Norrköpings gynnsamma geografiska läge bedöms den få stor betydelse för möjligheterna att betjäna östra och mellersta delarna av landet med importerade livsmedel.

En jämförelse mellan svenska/nordiska hamnar

Norrköpings Hamn och Stuveri AB har låtit göra en jämförelse över lotskostnaden i några olika hamnar. Lotsningen i exemplet avser ett anlöp av ett fartyg på 21 000 bruttoton, vilket motsvarar den typ av fartyg för transocean trafik som ofta anlöper Norrköping. Bedömningen av lotsavgifterna i respektive hamn baseras på uppgifter från lotskontoren i respektive hamn.

De utvalda hamnarna är Norrköping, Halmstad, Göteborg samt Ålborg i Danmark. Till danska hamnar erläggs endast lotsavgift, medan Sverige tillämpar ett annorlunda avgiftssystem som är baserat på dels lotsad tid, dels fartygets bruttodräktighet.

Lotsning

Enligt uppgift från Limfjordens Lodseri så uppgår kostnaden för fartyget till Ålborgs hamn till ca 33 928 danska kronor.

Kostnaderna för lotsning till de svenska hamnarna är följande:

Norrköping, lotsavgifter: 32 852 kronor

Halmstad, lotsavgifter: 15 792 kronor

Göteborg, lotsavgifter: 21 478 kronor

I ovanstående sammanställning är de totala kostnaderna för lotsning till Norrköping: 108 procent högre än i Halmstad, 53 procent högre än i Göteborg.

Statliga farledsavgifter

I Sverige betalas utöver lotsavgifter även statliga farledsavgifter. Dessa innefattar dels en avgift för fartyget baserad på fartygets bruttodräktighet, dels en varuavgift baserad på godsets vikt.

Farledsavgiften är i dag SEK 4,10–5,00 per bruttoton (beroende på fartygets bränsletyp). Varuavgiften är SEK 3,60 per lastat/lossat godston.

I exemplet ovan kan antas att båten, med en vikt på 21 000 ton, lastar 10 000 ton papper. I detta fall belastas båten med statliga avgifter på 122 100 kronor. Till detta kommer kostnaderna för lotsning.

Motsvarande avgifter tas inte ut i danska hamnar, vilket följaktligen skapar stora snedvridningar i konkurrensen mellan länderna. Snedvridningarna får också stora konsekvenser för svensk industri och visar behovet av att se över Sjöfartsverkets roll som affärsdrivande verk, i ett sammanhang som detta, där de har en ren monopolställning.

Åtgärder som bör diskuteras

Som tidigare framhållits menar jag att möjligheterna måste undersökas för att konkurrensutsätta lotsverksamheten i syfte att uppnå effektiviseringsmöjligheter. I detta sammanhang bör också hela Sjöfartsverkets verksamhetsform utredas, då jag menar att en anslagsfinansierad verksamhet skulle vara till godo för sjöfarten samt skapa likvärdiga förutsättningar för de olika transportslagen.

Jag föreslår vidare att prissättningen för lotstjänster bör baseras på de utförda tjänsternas innehåll, snarare än en rent tidsbaserad prissättning.

Sjöfartsverket har i sammanställningar uppvisat att produktiviteten för lotsarna under år 2002 i Bråvikens trafikområde uppgick till cirka 25 procent. Uppgifterna visar på att verksamheten inte är effektiv, och förstärker min uppfattning om att Sjöfartsverket har ett bristande synsätt i arbetet med kostnadsreduceringar.

Om lotsarnas produktivitet kunde fördubblas kommer många sjötrafikområden att bli lönsamma för Sjöfartsverket. Det bör inom ramen för Sjöfartsverkets totala intäkter vara möjligt att rationalisera verksamheten i syfte att uppnå en billig och lönsam verksamhet som kan komma näringen till del i form av lägre avgifter. Enligt Norrköpings hamns beräkningar skulle Bråvikens trafikområde kunna nå en lönsamhet vid en lotsningsproduktivitet på drygt 40 procent.

Vid en översyn av lotsavgifterna måste också stor uppmärksamhet riktas mot de mycket dyra transporterna av lotsarna (taxi m.m.). Oftast upphandlas dessa transporter inte i konkurrens. Det har fört med sig att transportkostnaden av lotsarna ofta blir mycket hög. Exempelvis inom Bråvikens trafikområde med lotsning till och från Norrköping, där lotsarna är stationerade i Oxelösund, uppgår resekostnaden till ca en miljon kronor varje år. På många andra platser är den ännu högre. Mot bakgrund av detta är det inte märkligt att Sjöfartsverket anser sig tvingat att höja lotsavgifterna. Det finns all anledning för verket att se över effektiviteten i den egna verksamheten. Om monopolet som Sjöfartsverket har på sådan här verksamhet skulle slopas behövs inga höjningar av lotsavgifterna. Konkurrensen skulle i stället medföra att avgifterna skulle kunna sänkas.

Stockholm den 3 oktober 2003

Stefan Hagfeldt (m)