Lokaliseringsstödet för byggande av industrilokaler

Motion 1983/84:712 Yngve Nyquist m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1983/84

712—718

Motion
1983/84:712
Yngve Nyquist m. fl.

Lokaliseringsstödet för byggande av industrilokaler

Ett vanligt och mycket betydelsefullt inslag i den kommunala näringspolitiken
är att upprätthålla en god beredskap i fråga om industrimark och
industrilokaler.

F. n. har kommunerna i stödområdena A, B och C möjligheter att söka
lokaliseringsstöd för byggande av industrilokaler.

Lokaliseringsstöd kan lämnas för ny- eller tillbyggnad av lokaler avsedda
för uthyrning till företag. Stödet får lämnas till lokaler på mindre orter
med tillfredsställande förutsättningar för verksamheten. Stöd utgår i princip
inte till lokaler i större centralorter.

Uthyrning får ske endast till företag som bedöms få tillfredsställlande
lönsamhet och varaktig sysselsättning. Minst 40 % av tillkommande arbetsplatser
skall förbehållas vardera könet. Könskvoteringsregeln gäller för all
personalökning efter inflyttning i industrilokalerna. Hyran för lokalerna
skall sättas på en sådan nivå att den inte innebär andra subventioner än
som följer av lokaliseringsbidraget.

Enligt uppgifter från länsstyrelsen i Falun har kommunerna i Kopparbergs
län tillsammans beviljats nära 23 milj. kr. i lokaliseringsstöd för
uppförande av industrihus. Av denna summa har drygt 18 milj. kr. utgått
i form av bidrag och drygt 4 milj. kr. som lån.

Kommunala industrilokaler uppförda med lokaliseringsstöd. Juni 1983.

Kommun Antal Sammanlagd Genomsnitti. Ledig

industrihus yta m2 kallhyra kr./m2 yta m2

Ludvika 2 4 800 220 0

Malung 3 6 000 130 0

Vansbro 1 2 100 180 1 600

Älvdalen 3 4 400 150 1600

9 17 300 170 3 200

Som framgår av ovanstående har sammanlagt nio kommunala industrihus
uppförts med lokaliseringsstöd. Av den totala ytan är ca 80 % uthyrd
(juni 1983). Hyresnivån varierar kommunerna emellan men i genomsnitt
betalar företagen ca 170 kr./m2 kallhyra.

De båda industrihusen i Ludvika kommun är belägna i Grängesberg. I
Malungs och Vansbro kommuner är industrihusen belägna i Malung och
Lima resp. Vansbro. I Älvdalens kommun finns ett industrihus i vardera

1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 712— 718

Mot. 1983/84:712

2

Älvdalen, Evertsberg och Särna. Den outhyrda ytan finns i dag i industrihallen
i Särna.

Förutom de industrilokaler som uppförts med lokaliseringsstöd har
kommunerna ytterligare egna industrilokaler. Nedan visas situationen i
fråga om sådana lokaler inom stödområdena B och C i Kopparbergs län.

Kommunala industrilokaler uppförda utan lokaliseringsstöd. Juni 1983.

Kommun	Sammanlagd yta i m2	Genomsnitti. kallhyra kr./m2	Ledig yta m2
Avesta	37 900	130	2 200
Ludvika	13 800	120	400
Malung	11 500	140	0
Mora (Venjan)	0		0
Orsa	8 600	130	900
Smedjebacken	8 800	50	0
Vansbro	9 600	60	200
Älvdalen	6 700	65	3 300
	96 900	100	7 000

Att tillgången på kommunala industrilokaler i Avesta kommun är så stor
kommer sig av att kommunen övertagit de lokaler som blev lediga i
Horndal när Horndals Bruk och ASSI upphörde med sin verksamhet. Det
är även i Horndal som kommunens lediga industrilokaler finns. För övriga
kommuner gäller att lokalerna i allmänhet är belägna i centralorterna.

Utöver kommunala industrilokaler finns även privat ägda lokaler för
uthyrning. Tillgången på sådana inom stödområdena B och C är i dag liten.
Hyresnivån är i allmänhet lägre än i de kommunala industrilokalerna.

Flera kommuner inom stödområdena B och C har i dag behov av att bygga
ytterligare industrilokaler. I såväl Avesta, Malungs som Orsa kommuner
finns planer på att i centralorterna i resp. kommun uppföra nya industrihus.
Den sammanlagda investeringskostnaden för dessa lokaler ligger med
dagens priser på ca 15 — 20 milj. kr.

När lokaliseringsstödet under 1970-talets senare hälft utvidgades till att
även omfatta kommunala industrilokaler sågs det därför av såväl kommuner
och länsstyrelser som företag som en förbättring.

Tillämpningen av stödet har dock gjorts onödigtvis krånglig, vilket
medfört att det inte har kunnat utnyttjas i önskvärd omfattning. Det är
framför allt på följande punkter som problem brukar uppstå.

1. Industrihusens lokalisering i kommunen.

2. Hyressättningen.

3. Personalrekryteringen.

Vad beträffar industrihusens lokalisering så kan ifrågasättas om inte
industrilokaler skall jämställas med övriga stödberättigade byggnadsin

Mot. 1983/84:712

3

vesteringar. Ligger en kommun i stödområdet borde stöd kunna utgå till
industrihus i såväl centralorten som i mindre orter. Detta är inte minst
viktigt för de av länets Bergslagskommuner som ligger inom stödområdet.
Den pågående strukturomvandlingen inom framför allt järn-, stål- och
gruvbranschen har skapat svåra sysselsättningsproblem i Bergslagen. Det
är därför viktigt att lokaliseringsstöd kan utgå även till kommunala industrihus
i kommunernas centralorter.

Hyressättningen spelar en avgörande roll för hur industrilokalerna kommer
att utnyttjas. Enligt statens industriverk borde hyran i de kommunala
industrilokaler i länet som fått lokaliseringsstöd vara betydligt högre än
vad som nu i genomsnitt är fallet. Eftersom hyran i dessa lokaler redan i
dag ligger väsentligt över vad som skulle kunna kallas ortens gällande
hyresnivå måste den hyresnivå som statens industriverk eftersträvar betraktas
som helt orealistisk.

Vi ifrågasätter om inte hyressättningen i princip borde få avgöras av
kommunerna själva. Den skall dock inte vara lägre än vad som är normalt
för orten. Det bör kunna ankomma på länsstyrelsen att se till så att
hyresnivån inte blir för låg.

Vi anser slutligen att könskvoteringsregeln för hyresgästerna i de med
lokaliseringsstöd uppförda industrihusen skall slopas. Den fyller i dag en
mycket liten funktion och är i uppföljningshänseende mycket svår att
kontrollera samt svår att förklara och motivera för hyresgästerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förenkla
gällande bestämmelser för lokaliseringsstöd vid byggande av
industrilokaler.

Stockholm den 19 januari 1984

YNGVE NYQUIST (s)
OVE KARLSSON (s)
INGER HESTVIK (s)

BO SÖDERSTEN (s)
IRÉNE VESTLUND (s)

BENGT-OLA RYTTAR (s)