Lokalisering av sjökrigshögskolan till Karlskrona

Motion 1981/82:343 Margot Håkansson och Karl-Anders Petersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1981/82:343

Margot Håkansson och Karl-Anders Petersson
Lokalisering av sjökrigshögskolan till Karlskrona

Överbefälhavaren har i Fredsorganisationsplan för det militära försvaret
1982-1992 (ÖB FOP 82-92) föreslagit bl. a. att sjökrigshögskolan senast
1990 flyttas från Näsbypark till Berga örlogsskolor. Därefter har det inom
försvarskommittén bildade arbetsutskottet för fredsorganisationsfrågor
uppdragit åt överbefälhavaren att undersöka möjligheterna till och konsekvenserna
av att sjökrigshögskolans verksamhet helt eller delvis förläggs till
ÖrlbS/KÖS.

Karlskrona är i hög grad beroende av försvaret

Karlskrona anlades 1680 för att utgöra örlogsflottans huvudstation.
Kommunen har alltsedan sin tillkomst varit starkt beroende av utvecklingen
inom försvaret.

1976 var 9 % av de förvärvsarbetande i kommunen anställda vid försvaret.
Motsvarande andel för riket var 1,2 %.

Försvarets verksamhet i Karlskrona har emellertid skurits ned kraftigt
under efterkrigstiden. Flottan, kustartilleriet samt Karlskronavarvet, som
tidigare ingick i marinen, har sedan 1940 minskat med över 5 000
arbetstillfällen i Karlskrona. Sedan 1950 är minskningen ca 2 300 och sedan
1960 nära 1 500.

Veterligt har inte någon annan kommun i landet utsatts för en så
omfattande nedskärning av statlig verksamhet som den som drabbat
Karlskrona.

Överbefälhavaren anger i sin ovannämnda fredsorganisationsplan ytterligare
minskningar i Karlskrona med 175 anställda inom flottan och 50 inom
kustartilleriet fram till 1992.

Arbetstillfällena inom övrig statlig verksamhet har minskat

Det är emellertid inte bara inom marinen som personalneddragningar
skett. Under åren 1975-1979 minskade den statliga verksamheten utanför
försvaret med 395 tjänster.

I samband med länsplaneringen har konstaterats att Karlskrona är ensamt
bland landets primära centra om att få vidkännas en minskning av den statliga
sysselsättningen under åren 1975-1979.

Enligt prognoserna i länsplaneringen väntas dess värre sysselsättningen i

Mot. 1981/82:343

4

Karlskrona fram till 1990 stiga i väsentligt lägre takt än i landets övriga
primära centra.

Sysselsättningen minskar även inom det civila näringslivet

Utvecklingen inom de tre största företagen, som svarar för 55 % av
industrisysselsättningen i kommunen, återspeglar den trend som rått sedan
lång tid tillbaka.

LM Ericsson har från 1974 minskat sina anställda från 2 200 till 1 800.
Personalstyrkan avses minska ytterligare genom rådande anställningsstopp.

Karlskronavarvet hade då det 1961 bröts ut ur marinen omkring 2 000
anställda som nu gått ned till 1 450 och skall enligt av riksdagen nyligen fattat
beslut minskas med ytterligare 500 anställda redan under 1981.

Uddcomb Sweden AB, som tillhör Statsföretag AB, hade som mest 750
anställda 1976. Nu uppgår arbetsstyrkan till 525, och 250 man skall bort de
närmaste åren.

Över 1 000 arbetstillfällen väntas försvinna i det civila näringslivet under
1981-1983.

Karlskrona har förbigåtts i den regionalpolitiska utbyggnaden

Inte minst den kommande utvecklingen med ytterligare minskningar av
den statliga sysselsättningen gör det nödvändigt att staten aktivt går in för att
kompensera Karlskrona för en del av den sysselsättning som sedan lång tid
steg för steg flyttas bort från kommunen.

Hitintills har statens insatser härvidlag varit klart otillräckliga. Vid de
statliga utlokaliseringarna under 1970-talet har Karlskrona helt förbigåtts.
Inte heller har någon nytillkommen statlig verksamhet förlagts till Karlskrona
om man undantar stiftelsen Statshälsan som gett 15 arbetstillfällen.

Förutsättningarna för ökad militär verksamhet i Karlskrona är goda

Bl. a. genom att Karlskrona redan från sin tillkomst utgjort militärstad är
förutsättningar för en ökad försvarsverksamhet i kommunen mycket goda.
Kommunen har kapacitet på alla viktiga områden för att kunna ta emot ökad
militär verksamhet.

Beredskapen för att ge service åt den militära personalen är hög. Den
sociala servicen, däribland barnomsorgen, är väl utbyggd. Gymnasieskolan
har ett brett utbud av linjer. Decentraliserad högskoleutbildning finns.
Väntetiden för att erhålla tomt till småhus är mycket kort, och i flera av
tätorterna kan tomt erhållas omedelbart. Utbudet av hyreslägenheter är
stort.

Mot. 1981/82:343

5

Kommunen har resurser och kunnande i samband med större etableringar,
vilket framkommit bl. a. då Uddcomb 1970 lokaliserades till Karlskrona.

Länsstyrelsen och kommunen är också beredda att på alla sätt medverka
till att sjökrigshögskolan skall kunna bedrivas under gynnsammast möjliga
betingelser i Karlskrona.

Flyttas sjökrigshögskolan till Berga från Näsbypark måste nybyggnation
komma till stånd vid Berga. Kasern Sparre i Karlskrona är nyligen ombyggd
och renoverad för 40 milj. kr. Ur ekonomisk synvinkel måste detta vara
gynnsamt att ta till vara för försvaret.

Eftersom flottans officershögskola kommer att starta sin verksamhet i
Karlskrona under 1981 framstår det också som naturligt att även utbildningen
vid sjökrigshögskolan förläggs till kommunen. Därmed skulle även på ett
ur samhällsekonomiskt fördelaktigt sätt kasern Sparre kunna komma till
användning redan vid den tidpunkt då KÖS ej längre skall disponera
Sparre.

Karlskrona har i övrigt mycket liten del av högskoleverksamhet inom
länet, och det är därför av stor vikt att den militära högre utbildningen
förläggs till Karlskrona som då blir ett centrum för denna speciella högre
utbildning.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen hemställer om lokalisering av
sjökrigshögskolan till Karlskrona.

Stockholm den 19 januari 1982

MARGOT HÅKANSSON (fp) KARL-ANDERS PETERSSON (c)