Lokala utvecklingsgrupper

Motion 1998/99:N266 av Ann-Kristine Johansson och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Framväxande av den nya lokala rörelsen startade i början av
1980-talet i Sverige. Den var delvis en reaktion på de kriser
som Sverige upplevde under senare hälften av 1970-talet.
Idén om lokal organisering för gemensamma initiativ utifrån
ett plats- eller bygdesammanhang fick en stark legitimitet
genom kampanjen "Hela Sverige ska leva". Processen har på
olika sätt haft ett stöd "uppifrån", både genom pengar och
aktiviteter som har uppmärksammat och uppmuntrat de
grupper som har funnits, och bildandet av nya. Nationellt har
den lokala rörelsen vuxit och vunnit erkännande. I dag finns
närmare 3 000 lokala utvecklingsgrupper eller
bygdekommittéer i Sverige. Antalet aktiva medlemmar
uppgår till cirka 70 000 personer. Denna stora kraft hålls
samman av Folkrörelserådet Hela Sverige Ska Leva som
vartannat år arrangerar särskilda landsbygdsriksdagar då
massor av goda idéer och krafter strålar samman och en
katalog av olika idéer och krav ställs samman.

En allt viktigare del av det regionala utvecklingsarbetet kom att handla om
värderingar kring företagandet och klimatet för småföretagen. Mycket har
gjorts för att stötta och uppmuntra företagande och "starta eget". Det har
gjorts särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar, som har varit lyckade.
På en del ställen har det fungerat bra och på en del mindre bra. Det tyder på
att företagsklimatet varierar mellan olika platser och bygder. Erfarenheter
från Italien visar att det finns ett troligt samband mellan graden av civil
medborgaranda såsom den kan ta sig uttryck i just aktivt föreningsliv och
stort intresse för lokala frågor och politik i vid mening å ena sidan och god
ekonomisk utveckling, byggd på ett betydande inslag av småföretagsamhet, å
andra sidan.

Den resurs som framför allt mobiliseras är människorna som bor på platsen
eller i bygden. Den sociala dimensionen i verksamheten är stor men tyvärr
alltför lite uppmärksammad hittills.

Människors engagemang för bygdens överlevnad och omsorgen om
varandra är en stor resurs som måste tas på största allvar. Och vi tror att
tätorterna har en del att lära av hur människor bildar bygdegrupper och
engagerar sig i närområdet. Politiker måste i framtiden bli mer lyhörda och
möta detta engagemang med öppenhet.

Allt arbete som läggs ner på att utveckla sysselsättningen, servicen,
boendet och gemenskapen i den egna bygden är en underskattad insats och
ett starkt bidrag till ökad tillväxt. Detta kan bygga grunden till en stark och
hållbar samhällsutveckling. Från demokratisynpunkt är detta engagemang
mycket viktigt och får inte tappas bort. Det behövs lokala "mötesplatser"
mellan kommunpolitiker och bygdegrupper. Den lokala nivån bör utgöra
basen för samhällsplaneringen. Det handlar om att utveckla demokratin, att
se till att människorna känner sig delaktiga och kan göra sina röster hörda.
Det behövs stimulans och engagemang för ökad aktivitet för samverkan,
samförstånd och medbestämmande.

Det lokala engagemanget spelar på många håll en central roll för
utveckling av lokala kulturer, det vill säga evenemang och händelser. Sådana
är många gånger avgörande för den turistiska infrastruktur som Sverige
behöver för att ett besöksnäring skall kunna utvecklas på ett uthålligt sätt. På
landsbygden finns också en slags självklar förståelse för företagandets
betydelse. Landsbygden spelar därför en viktig roll för ett Sverige med mer
entreprenörsanda. Erfarenheter och utvärderingar visar också att stödet till
landsbygdsföretag ger billiga jobb och företag med stor överlevnad.

Detta kräver att landsbygdens bidrag till Sveriges tillväxt och ambitionen
om en uthållig utveckling ägnas större intresse från forskningens sida.

Vi förutsätter att den utlovade landsbygdsutredningen snart kommer till
stånd och att den får i uppdrag att se över och jobba för en ökad kunskap om
betydelsen av lokalt engagemang och de lokala utvecklingsgruppernas
betydelse för företagsamhet, kultur och service. Den bör också se i ett vidare
perspektiv på demokratiaspekten, makt och inflytande, hur man kan förbättra
dialogen mellan olika grupper av människor, hur man kan ordna mötesplatser
mellan tätort och landsbygd för att lära av varandra, samverka och hushålla
med de gemensamma resurserna. Mervärdet av samhällets stöd till lokala
processer är troligtvis stort.

Vi måste se landsbygden som en stor del av motorn som håller igång
Sverige.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det lokala engagemanget och de lokala utvecklingsgrupperna.

Stockholm den 28 oktober 1998

Ann-Kristine Johansson (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)