Livsmedelsproduktion och matkvalitet

Motion 1985/86:Jo504 Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo504

Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s)
Livsmedelsproduktion och matkvalitet

En växande konsumentopinion kräver en högre kvalitet på matvarorna.
Aktiva, kritiska konsumenter är den bästa förutsättningen för förbättringar.
Livsmedelsmarknaden fungerar dock uppenbarligen inte så enkelt att
efterfrågan styr tillgången och kvaliteten på produkterna. För att stödja
konsumenterna finns dels konsumentkooperationen för att tillvarata gemensamma
intressen, dels en samhällelig konsumentpolitik med lagstiftning,
myndighetsövervakning, information och utbildning. Inom regeringskansliet
pågår för närvarande ett intensivt arbete för att åstadkomma en bättre
matkvalitet. Forskningsinsatser för alternativa metoder inom jordbruket,
som redan presenterats, och motsvarande inom livsmedelsindustrin, som
aviserats, är också exempel härpå. Av den senaste tidens debatt och
händelser vill vi dock speciellt uppmärksamma följande punkter.

1. Konsumenten befinner sig i ett underläge bl. a. genom att varudeklarationer
kan vara missvisande och angivna med svårbegripliga termer. Samma
produktnamn kan användas på varor med vitt skilda innehåll. Korv och
pastej är ett par exempel i det avseendet. Konsumentens rädsla utnyttjas
också i marknadsföringen. Varor märks med orden ”giftfritt’ och ”hälso”
utan att det finns täckning. Här borde livsmedelsverket kunna föreskriva
bestämmelser som ökade konsumenternas möjligheter att verkligen
bedöma varans kvalitet. Möjligen behöver verket ökade befogenheter.
De många turerna kring de nya bestämmelserna om datummärkningen
som skulle börja gälla från årsskiftet tyder t. ex. på det.

2. Förtjänstfulla journalistiska avslöjanden om förhållandena inom jordbruksproduktionen
och livsmedelsindustrin har skakat om konsumenterna
under senare tid. Vad som förvånat oss är att samhällets myndigheter
inom området också förefallit överraskade. Är tillsynen och kontrollen
otillräcklig eller är det så att man kontrollerar fel saker? Vi är medvetna
om att det finns en gräns för hur långt kontrollen kan drivas. Skall
konsumenterna känna trygghet i medvetande om att myndigheterna
behärskar sitt område måste de enligt vår mening spela en aktivare roll i
utvecklingen mot högre matkvalitet. Det är därvid väsentligt att myndigheterna
beaktar helheten i större grad och inte stannar vid enskilda
detaljer. Utöver tekniska och administrativa bestämmelser måste inom
livsmedelsområdet även etiska bedömningar göras och sunt förnuft
användas, vilket illustreras bl. a. av ”kadaveravslöjandet”. Denna roll för
myndigheterna - livsmedelsverket, lantbruksstyrelsen, miljö- och hälso

skyddsnämnder m. fl. - måste klargöras från samhällets sida.

3. Sambandet mellan primärproduktionen i jordbruket och slutproduktens
kvalitet måste uppmärksammas tydligare. Inte heller här räcker det för
myndigheterna att kontrollera att djuren har tillräckligt antal kvadratmeter
att vistas på eller att ventilationen i stallarna är tillräckligt många
kubikmeter per sekund. Framkommer det att 100 000 djur självdör varje
år eller att vissa djur är beroende av ständig tillförsel av antibiotika eller
att det vid slakt uppdagas att var fjärde gris har sjukliga förändringar - då
borde det vara självklart att detta inte är bra förutsättningar för
högvärdiga matvaror - åtgärder måste vidtas. Förslag till åtgärder
kommer förhoppningsvis från det inledda forskningsprogrammet. Enligt
vår mening är detta inget skäl för att uppskjuta förbättringar. Kunskap
finns redan om hur djurhållningen kan anpassas i en sundare riktning.
Utöver de faktiska resultaten i form av försämrad kvalitet handlar det
även om en etisk aspekt som Monica Boethius uttryckt så bra i en
kommentar i tidningen Vi nr 2/1986:

Det är här de svenska konsumenterna upplever att man nått gränsen. Vi
har stått ut länge och tåligt med det smaklösa köttet, kyckling som smakar
fisk, torra fläskkotletter och en massa annan kvalitetslös mat. Men nu rör
man vid något som handlar om värdegemenskap, om en sorts grundläggande
nationell etik, som vi kanske inte flaggar med till vardags, men som
finns levande i de flesta av oss. Känslan för samspelet mellan djur, natur
och människa är stark och tydlig i det här landet, där vi så länge levde
jordbruksliv, att de allra flesta av oss bara har en eller ett par generationer
tillbaka till landet och lantbruket. Om människan ska leva väl så skall
också djuren och naturen ”leva ett gott liv”, det vet vi inne i våra själar,
och alla hot mot denna djupt kända sanning gör oss upprörda och vreda.
Vi accepterar inte att förutsättningen för maten på våra bord är en ovärdig
och kränkande behandling av husdjuren. Vi får en förtroendekris mellan
oss som numera mest är konsumenter och dom som producerar och
distribuerar maten till oss.

En ny djurskyddslag måste enligt vår mening innehålla en etisk grundsyn
av detta slag.

4. Sambandet mellan kost och hälsa börjar nu bli medicinskt belagt och
alltmer uppmärksammat inom hälso- och sjukvården. Att det egentligen
är en självklarhet hindrar som bekant inte att det behövs vetenskap för att
få riktig slagkraft! Mot bakgrund av det lidande för enskilda människor
som ohälsa ger och de stora samhällskostnader som hälso- och sjukvården
kräver måste vi i politisk handling se till helheten och ta hänsyn till
sambandet. Det kan ske på flera sätt:

- i prioritering av forskning och utveckling så att hälsosam kost gynnas,

- i prissättning av olika födoämnen så att onyttigt blir dyrare,

- i utbildning så att god matkultur och matkunskap förs vidare till nya
generationer,

- i information för att lära ut de samband som finns.

Mot. 1985/86
Jo504

6

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
myndigheterna inom livsmedelsområdet bör spela en aktivare roll och
ges ökade befogenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sambandet mellan förhållandena i jordbruksproduktionen och livsmedlens
kvalitet beaktas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny
djurskyddslag bör innehålla en etisk portalparagraf,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sambandet mellan kost och hälsa blir en viktig beståndsdel i den
fortsatta livsmedels- och konsumentpolitiken.

Stockholm den 21 januari 1986

Mot. 1985/86
Jo504

Ingrid Andersson (s)

Mats O Karlsson (s)