Livsmedelspolitiken

Motion 1985/86:Jo233 Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo233

Alf Svensson (c)
Livsmedelspolitiken

Bättre livsmedel, minskad giftanvändning i jordbruket

Ett ekologiskt riktigt jordbruk kräver att kemikaliseringen stoppas. Gifterna
rubbar naturens egen balans och kan ha konsekvenser som vi inte kan
överblicka. Dess inverkan på livsmedelskvaliteten skapar oro bland konsumenterna.
Konstgödning bidrar bl. a. till massförsurning och övergödning
av vattendrag. Mycket talar för att den påverkar livsmedelskvaliteten
negativt.

Det nuvarande jordbruket är helt beroende av ”konstgödsel” och kemiska
bekämpningsmedel. En omläggning måste därför ta åtskilliga år i
anspråk. Det är viktigt att den genomförs på ett sätt som inte skadar
näringen och som kan mötas med förtroende av lantbrukarna. I denna
motion presenteras ett förslag till väg ut ur kemikaliejordbruket.

Målsättning för kds livsmedelspolitik

1. Biologiskt fullvärdiga giftfria livsmedel.

2. Miljövänlig energi- och råvarusnål produktion.

3. Djurvänlig animalieproduktion i mindre enheter.

4. Ingen krympning av växtodlingen, långsiktig minskning av fläsk-,
kött-, ägg- och mjölkproduktionen.

5. Hög sysselsättning, meningsfullt arbete, god arbetsmiljö.

6. All åkermark skall i princip utnyttjas för jordbruksproduktion.

7. Minskad sårbarhet i jordbruket och decentraliserad, resurssnål förädling.

8. Ökat boende på landsbygden, men nybyggnation på åker skall endast
få utföras i nödfall och då på minimal yta.

9. Familjejordbruk med stärkt samband brukande-boende—ägande.

10. Ekonomi som stärker initiativkraft och framtidstro.

Långsiktig och målmedveten jordbrukspolitik

Ett väl fungerande jordbruk som täcker livsmedelsbehovet är en nationell
tillgång som är grundläggande för välstånd och trygghet. Vi har skyldighet
att förvalta den oersättliga resurs som den odlade jorden utgör så att dess
avkastningsförmåga inte försämras. Brukningsmetoder som tär på begränsade
råvaruresurser och som medför risker för hälsa och miljö måste

ersättas med biologisk-ekologisk odling. Man bör dock beakta att detta tar
tid, eftersom praktiskt taget inga resurser satsats på att utveckla ett sådant
jordbruk under de senaste tre årtiondena.

Fostran till ansvarig förvaltning

För att komma till rätta med den rovdrift och förgiftning som hotar vår jord
krävs en vilja hos oss människor att bli ansvariga förvaltare. Grunden för
detta läggs genom fostran till respekt för det mycket komplicerade men fint
avvägda biologiska-ekologiska system som vi lever i och fostran till omtanke
om alla människor i både nuet och framtiden. Kristen etik med
omsorg om medmänniskor och förvaltaransvar är den bästa grunden för
denna fostran.

Från gruppegoism och kortsiktighet till samarbete och
helhetssyn

Kds vill i samarbete med övriga partier och i samråd med företrädare för
alla berörda införa lämpliga styrmedel för att de i motionen angivna jordbrukspolitiska
målsättningarna skall uppnås.

Biologisk-ekologiskt inriktad forskning

Den samhällsstödda jordbruksforskningen bör uppmuntras till att utveckla
råvarusnål biologisk-ekologisk odling. Den påbörjade kontakten och rådslaget
med redan etablerade biologisk-ekologiska odlare på Sveriges lantbruksuniversitet
för prioritering av forskningsuppgifter bör fortsätta. Den
forskning som därvid bör prioriteras är utveckling av lämpligt alternativ till
WC-systemet så att kretsloppet växt-föda-avfall-växtnäring-växt osv.
slutes samt så att ingen inblandning med främmande ämnen såsom tungmetaller
sker. Hushållssällskapens och lantbruksskolornas jordbruk samt
lantbruksnämndernas försöksverksamhet skall utnyttjas för att utveckla
lokalt anpassad odlingsteknik. Grundforskningen skall vara fri. Forsknings-
och försöksverksamheten bör få väsentligt utökat ekonomiskt stöd.

Utbildning med helhetssyn

Det är viktigt att tillvarata allt tänkbart kunnande som finns i det konventionella
jordbruket. I utbildningen måste kontinuerligt nya rön inom den
biologisk-ekologiskt inriktade forsknings- och försöksverksamheten förmedlas.
Utbildningen skall inte ensidigt vara inriktad på optimal ekonomi
för det enskilda företaget utan måste kompletteras med vad olika åtgärder
innebär i fråga om nationell och global förbrukning av råvaror. Hälso-,
miljö-, sysselsättnings-, boende- och beredskapseffekter måste starkare
uppmärksammas. Alla som genomgått lantbruksutbildning skall om möjligt
känna motivation för att utveckla resurssnål biologisk odling.

Mot. 1985/86

Jo233

9

Lantbruksrådgivningen

Rådgivarnas huvuduppgift skall vara att hjälpa lantbrukarna med att uppnå
bästa möjliga överensstämmelse med samhällets målsättning: bra produktionsresultat
och god ekonomi. Lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens
rådgivning bör utökas och utgöra en motvikt till den kommersiella
rådgivningen. Den bör i huvudsak vara kostnadsfri. Största möjliga
rättvisa vid fördelning av rådgivningsresurserna skall eftersträvas så att
inte endast ett fåtal lantbrukare utnyttjar hela rådgivningskapaciteten.

Minskad giftanvändning i jordbruket

Kds förslår:

o Att avgifterna på kemiska bekämpningsmedel och ”konstgödsel” skall
höjas varje år enligt en på förhand fastställd skala. Efter förslagsvis tio
år bör efter utvärdering och samråd med företrädare för alla berörda ny
skala fastställas. Om administrativ enkelhet kan uppnås, bör avgifterna
vara farorelaterade så att exempelvis bekämpningsmedel i klass 1 och
”konstgödsel” med hög kadmiumhalt eller stor försurningseffekt beläggs
med högre avgift.

Den införda kvantitetsbaserade avgiften på kemiska bekämpningsmedel
skall ersättas med en tioprocentig värdebaserad avgift. Därefter skall
den årligen höjas med förslagsvis 10 procentenheter.

”Konstgödsel”-avgiften skall höjas med förslagsvis 5 procentenheter
varje år. Angivna procentsatser har förutsatts utgå på den prisnivå som
gäller vid försäljning till förbrukare exkl. avgift. Om det av administrativa
skäl är enklare att utgå från fabriks- eller importprisnivån skall
motsvarande uppjustering ske.

Exempel: Om ett kemiskt bekämpningsmedel kostar 100 kr./l exkl.
avgift i förbrukningsledet så blir avgiften 10 kr. första, 20 kr. andra, 30
kr. tredje året osv. oberoende av i vilket led avgiften tas ut.

o Att avgifterna skall erläggas av tillverkaren eller importören. Jordbruksnämnden
bör bli uppbördsmyndighet. Fördelningen kan t. ex. göras på
följande sätt:

En tredjedel av avgifterna återförs direkt till jordbruket i form av
arealbidrag. Detta bör vara lika stort för varje ha odlad mark över hela
Sverige.

En tredjedel går till jordbrukets regleringskassor för täckande av
exportkostnader.

En tredjedel går till utökad jordbruksforskning och försöksverksamhet.

• o Att förmalningsavgiften avvecklas för brödspannmål som odlas utan
kemiska bekämpningsmedel och ”konstgödsel”-kväve. Under hösten
1985 höjdes avgiften till 90 öre/kg brödspannmål som maldes. Denna
avgift används i dag för att täcka de exportkostnader som uppstår genom
att man med kemiska bekämpningsmedel och ”konstgödsel” pressar
fram stora överskott. Kvarnarna betalar in avgiften och tar sedan ut
kostnaden genom att höja priset på mjöl och flingor.

Mot. 1985/86

Jo233

10

Jordbrukarna skall garanteras samma ekonomiska utbyte
som jämförbara grupper i Sverige

Effekterna av de livsmedelspolitiska åtgärderna skall kontinuerligt följas.
Genom regelbundna förhandlingar mellan företrädare för regering, jordbrukare
och konsumenter skall jordbrukarna kompenseras om deras penningmässiga
ekonomi försämras på grund av styrningseffekterna. I övrigt
bör jordbruket få full kompensation enligt tidigare regler genom i huvudsak
bundna överläggningar. Större prisstyrning mellan olika produktionsgrenar
skall vid behov tillämpas för att nå önskad produktionsbalans.

Biologisk-ekologisk odling - vinst för alla

Det råder inget tvivel om att utveckling och övergång till biologisk-ekologisk
odling bör ge stora fördelar. Positiva effekter på hälsa, miljö, förbrukning
av råvaror, sysselsättning, minskat tätortsboende och beredskap kan
förväntas.

Oförändrade mellanledskostnader

Då bondens andel av konsumentpriset är liten blir de vid omläggningen
erforderliga prishöjningarna relativt små för konsumenten. Då dessutom
kostnaderna för export av livsmedelsöverskott försvinner reduceras den
erforderliga prishöjningen avsevärt. Pris- och kartellnämnden skall övervaka
prissättningen i mellanleden så att den nödvändiga producentprishöjningen
inte åtföljs av sedvanligt procentuellt prispåslag i konsumentledet.
Kostnaden för förädling, distribution och försäljning av ekologiskt odlade
produkter är vid samma kvantitet obetydligt högre än för konventionellt
odlade produkter.

Upplysning för motivation

En genomgripande folkupplysning som förklarar varför maten blir dyrare
och om förväntade andrahandsvinster bör motivera både konsumenter och
producenter till omställningen. Upplysningskampanjen bör påböijas så
snart beslut om övergång till biologisk-ekologisk odling tagits.

Ökat importskydd

Genom stora kemikalieinsatser kan livsmedel odlas till lågt pris. För att
kunna skydda oss mot import av sådana livsmedel krävs att inga restmängder
av bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter skall
tillåtas i livsmedel. Ett effektivare kontrollsystem måste utvecklas. Säljare
av importerade livsmedel skall vara skyldiga att på väl synligt sätt upplysa
konsumenten om att varan är importerad.

Mot. 1985/86

Jo233

11

■

Ökad beredskap

Överskottsproduktion i fredstid ökar möjligheterna att klara missväxtår
eller spärrade gränser. Man bör beakta att ett stort antal djur, som kan
slaktas, utgör en stor livsmedelsreserv. I förväg genomförd övergång till
biologisk-ekologisk odling innebär att behovet av importerade produktionsmedel
såsom olja, ”konstgödsel”, bekämpningsmedel och proteinfoder
minskar mycket väsentligt. Sådana odlingssystem klarar därför avspärrning
mycket bättre.

Solidaritet

Produktionsöverskott på spannmål skall solidariskt bäras av alla och bör i
de flesta fall ses som bidrag till den globala livsmedelsförsöijningen. Kostnaden
för detta skall i princip, med undantag för vad den föreslagna
tredjedelen av bekämpningsmedels- och ”konstgödsel ”-avgifter ger, finansieras
med statsmedel. Balans mellan behovet av olika livsmedel och
produktionen förutsätts bli uppnådd genom överenskommelse om åtgärder
vid jordbruksförhandlingarna.

Hjälp till de svältande

U-ländemas livsmedelsbehov måste i första hand tillgodoses genom egen
livsmedelsproduktion. Den bör i största möjliga utsträckning baseras på
lokala resurser och utveckling av för området i fråga lämplig biologiskekologisk
odlingsteknik. Åtgärder för att stoppa skövlingen av skog måste
vidtas. Likaså måste skogsplantering understödjas. En stor del av Sveriges
u-hjälp bör ges till utveckling av anpassad livsmedels- och skogsodlingsteknik.

Inom överskådlig tid är behovet av direkta livsmedelssändningar till
många u-länder mycket stort. Katastrofberedskap behövs alltid. Vårt välbärgade
folk har moralisk skyldighet att i stor utsträckning bidra till den
globala livsmedelsförsöijningen. Kravet på stor produktionsvolym får
dock aldrig överordnas kravet på hög biologisk kvalitet och miljövänlig
ekologisk odling.

Odling av växter för direkt mänsklig konsumtion ger i jämförelse med
omvägen genom djur mångfaldigt mer näring per arealenhet. Även små
förskjutningar mot mer vegetabilier och mindre animalier i vår kost ger
därför relativt stort utslag i form av överskott. Då även folkhälsoskäl talar
för en sådan förskjutning bör detta beaktas vid utarbetandet av styrmedel
för produktion och konsumtion.

Livsmedelssubventionerna

Livsmedelssubventionerna infördes med verkan fr. o. m. den 1 januari
1973 och ökade sedan i rask takt under en tid då svenska folkets köpkraft
var större än någonsin tidigare. Så sent som i maj 1980 beslöts om ytterligare
höjning. I slutet av samma år beslutade man att successivt minska dem.
Med undantag för mjölksubventionerna har de sedan avskaffats.

Mot. 1985/86

Jo233

12

Subventionerna togs alltså bort då konsumenternas köpkraft var låg och
ekonomin i lantbruket dålig.

Praktiskt taget bara mjölkprodukter, kött och fläsk har subventionerats.
Därmed har vår överkonsumtion av fett och protein ytterligare stimulerats.
Den ensidiga subventioneringen av animalier har motverkat önskvärda
kostförändringar i riktning mot mer vegetabilier. Många jordbrukare har i
sin planering utgått från den prisnivå som uppnåtts med hjälp av subventioner.
Det har medfört att många jordbrukare gjort omfattande lånefinansierade
investeringar i framför allt mjölkproduktion. Tas subventionerna
bort innebär det risk för ekonomisk katastrof för många jordbrukare.

Behåll mjölksubventionerna

Kor och andra grovfoderätande husdjur lever till stor del av bete och
vallfoder. Därigenom utnyttjas hagmarkerna och landskapet hålls öppet. I
odlingen utgör vallen en nära nog oersättlig omväxlingsgröda.

För närvarande finns knappast några alternativ till mjölkproduktion för
de flesta gårdar i norra Sverige och i andra områden av vårt land där bara
ett fåtal grödor kan odlas.

Mjölprodukter kan utnyttjas utan tillredning och de har också många
näringsmässiga fördelar såsom bra proteinsammansättning och innehåll av
många värdefulla vitaminer och mineraler. Mjölksubventionerna bör bibehållas,
då dessa är ett viktigt stöd till låginkomst- och barnfamiljer. Andra
vägar att stödja jordbruket och låginkomsttagarfamiljerna bör dock utredas
så att livsmedelssubventionerna på sikt kan avvecklas helt.

Kost och hälsa

Människor har alltid insett att det finns ett samband mellan kost och hälsa.
Ett ökat antal belägg för detta har presenterats under senare år. Exempelvis
anser den s.k. cancerkommittén i ett betänkande (SOU 1984:67) att
kostfaktorer är orsak till ca 30 % av cancersjukdomarna. Närmast liggande
orsaksgrupp är tobak 15%. Luftföroreningarna orsakar enligt samma utredning
bara 1% av cancerfallen. Kostfaktorer är således huvudorsak.
Livsmedelskommitténs expertgrupp skriver (SOU 1984:86) i fråga om kost
och hälsa bl. a. följande: ”Obalansen mellan å ena sidan behov av energi
och näringsämnen och å andra sidan konsumtion utgör grunden för olika
besvär och sjukdomar som enligt expertgruppen dominerar sjukdomspanoramat
i dagens samhälle.” Expertgruppen hävdar att konsumtion av fett,
raffinerat socker och salt måste minska samt att konsumtion av kostfibrer
och andelen stärkelse bör öka. Kostförändringen bör enligt experterna ske
genom ökad konsumtion av fiberrika spannmålsprodukter, potatis, grönsaker,
frukt och bär samt minskning av kött-, fläsk- och äggkonsumtion.

Kds hävdar att producenter, förädlare och handel måste beakta detta.
Ökade samhällsresurser för konsumentinformation måste till för att önskvärda
kostförändringar skall uppnås. Skolans möjligheter till att förändra
kostvanorna i önskvärd riktning måste i ännu högre grad uppmärksammas.
Undervisning i kostkunskap bör ske från förskolenivå upp till gymnasiet.

Mot. 1985/86

Jo233

13

Läkarutbildningen bör i väsentligt ökad omfattning även innefatta kostkunskap
och kostterapi. Livsmedelstillsatserna måste testas bättre. Syntetiska
färg- och smakämnen måste förbjudas.

Höjd införselavgift på högvärdigt proteinfoder

Import av proteinfoder bör kraftigt begränsas, framför allt då det gäller för
mänsklig konsumtion lämpligt protein. Införselavgifterna bör höjas ytterligare.
Vid förhandlingar med våra handelspartner bör krav ställas på att
Sveriges import av fiskmjöl begränsas genom att även detta får beläggas
med införselavgift.

Ökat stöd för inhemsk proteinodling

Ökade resurser bör ges till forskning avseende samspelet mellan olika
växter, odlings- och skördeteknik å ena sidan samt utfodringsförsök och
användbarhet för direkt mänsklig konsumtion å andra sidan. Rådgivning
om odlings- och skördeteknik bör också ges ökade resurser. Införandet av
arealbidrag för odling av proteingrödor bör övervägas.

Styrning mot mindre enheter

Under perioden 1951-1983 har antalet brukningsenheter minskat från
282000 till 114000. Denna minskning har i många fall ryckt undan basen
för boendet på landsbygden. Kds vill införa styrmedel som stoppar upp
utvecklingen mot alltför stora jordbruksenheter och vill därför ha en ny
inriktning för jordförvärvspolitiken.

En ny jordförvärvspolitik skall verka för mindre brukningsenheter och
biologisk-ekologisk odling. De mindre brukningsenheternas större möjligheter
att klara en sådan odling skall beaktas vid tillämpningen av jordförvärvslagen
och när statliga lånegarantier skall lämnas.

Vid försäljning av stora jordbruksfastigheter skall lantbruksnämnderna
alltid undersöka om delning av fastigheten lämpligen kan ske. Därvid skall
särskilt beaktas värdet för ökad sysselsättning och ökat boende på landsbygden.
Vid bedömning av utvecklingsbarhet skall hänsyn tas till om
lämplig kombination med annat arbete på eller utanför gården kan ske.
Föreligger starka skäl för delning skall förvärvstillstånd endast ges om
fastigheten delas.

Den biologiska-ekologiska odlingens större möjligheter att klara livsmedelsförsöijningen
om landets gränser blir spärrade vid krig eller ekonomiska
konflikter skall beaktas.

Familjeföretag skall vara bas i svenskt jordbruk men deltidsjordbruk
skall kunna accepteras som fullvärdig och bestående driftsform.

Regional produktionsbalans

Resursslöseriet och miljöbelastningen med regional obalans måste åtgärdas.

Mot. 1985/86

Jo233

14

Exempel: Från Mälardalsregionen transporteras stora mängder foderspannmål
till Skåne och Halland. Därifrån fraktas sedan stora mängder
fläsk tillbaka till Stockholm. Den stora djurtätheten i Skåne och Halland
har utpekats som orsak till övergödningen av Laholmsbukten.

Genom restriktivare producentprisutveckling på jordbruksprodukter i
områden med hög djurtäthet och generösare prisutveckling där djurtätheten
är låg kan regional balans uppnås.

Fler djur bör hållas i sysselsättningssvaga områden och på små gårdar
där alternativ till djurproduktion saknas.

Lantbruksstyrelsen skall med utgångspunkt i ovanstående intentioner
utarbeta klara tillämpningsregler så att byråkratiskt krångel undviks.

Utvidgat ”Norrlandsstöd”

I samstämmighet med övriga partier säger kds i princip ja till direkt statligt
prisstöd för animalieproduktion i norra Sverige. Man bör också överväga
att göra även andra sysselsättningssvaga områden i Sverige med sämre
jordar till stödområde. Det statliga prisstödets storlek bör i princip motsvara
den för området i fråga större produktionskostnaden.

Bevarande av åkermarker för livsmedelsproduktion

Skärpta regler och restriktiv tillämpning mot byggnation eller andra åtgärder
som omöjliggör livsmedelsproduktion skall gälla för all mark som är
lämplig för livsmedelsproduktion. Prispolitiken bör utformas så att åkern i
första hand utnyttjas till livsmedelsproduktion i erforderlig omfattning.

Gröngödslingsgröda, energigröda eller annan gröda för erforderligt alternativt
ändamål bör givetvis också odlas under förutsättning att de utgör
odlingsmässigt lämplig omväxling och förfrukt till livsmedelsgrödor.

Energiodling

Energigrödor som ger lämplig omväxling i odling för livsmedelsproduktionen
bör utvecklas. Därvid skall särskilt eftersträvas att växten bör vara
självförsöijande på kväve och ha god motståndskraft mot sjukdomar och
skadedjur.

Försöken med oljeväxter som råvara till dieselbränsle bör påskyndas
därför att dieselmotorn för närvarande är drivkälla i de fordon som måste
fungera även vid avspärrning. Försöken bör även innefatta åtgärder för att
effektivt minska avgasernas negativa hälso- och miljöeffekter.

Direkt förbränning i fastbränsleanläggningar, etanol- och metanolframställning
bör prövas och utvärderas.

Satsning bör göras på att utveckla allbränslemotorer såsom ångdrivna
motorer och Sterlingmotorn. Lyckas detta arbete bör allbränslemotorer
kunna bli lämpliga ersättare till dieselmotorn.

Mot. 1985/86

Jo233

15

Storskalig etanolproduktion på brödsäd

Mycket talar för att Sverige bör avvakta med en storskalig satsning på
etanolproduktion baserad på brödspannmål. Energiutbytet är dåligt i relation
till energiinsatsen i etanolproduktionen. Däremot finns behov av omväxlingsgrödor
i livsmedelsproduktionen som kan användas för etanolframställning.

Det är dessutom ett moraliskt dilemma att i tider med omfattande
hungerkatastrofer runt om i vår värld använda brödsäd för energiproduktion.

Den försöksverksamhet som för närvarande pågår i Lidköping bör fortgå
och ökade resurser satsas på forskning.

Minskning av onödig och krånglig byråkrati

Största möjliga frihet skall eftersträvas i jordbruksproduktionen, dock med
undantag för de styrmedel som erfordras för att nå de i programmet
angivna målsättningarna. Under dessa förutsättningar kan ett produktions-,
förädlings- och försäljningssystem utvecklas som kännetecknas av
mångfald. Konkurrensen mellan privata, kooperativa och samhällsägda
företag skall i princip vara helt fri. De regler som är nödvändiga skall
utformas så att de blir enkla och så att godtycklig uttolkning undviks.
Onödig byråkrati som exempelvis den planerade byggnadslovsplikten på
ekonomibyggnader i lantbruket skall avvisas.

Hemställan

Mot bakgrund av det som ovan anförts hemställer jag

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan
för kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas
ekonomiska jämställdhet,

[4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till importrestriktioner
för livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel
eller deras nedbrytningsprodukter1],

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny jordförvärvslag
med inriktning mot mindre brukningsenheter där familjeföretag
skall vara bas för svenskt jordbruk och deltidsjordbruk accepteras
som fullvärdig och bestående driftsform.

Stockholm den 22 januari 1986

Mot. 1985/86

Jo233

Alf Svensson (c)
1 1985/86: Sk 536.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

16