Livsmedelskvaliteten
Motion 1985/86:Jo518 Kerstin Gellerman m. fl. (fp)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo518
Kerstin Gellerman m. fl. (fp)
Livsmedelskvaliteten
Vad händer egentligen med våra livsmedel? Hur påverkar den moderna
djurhållningen deras kvalitet? Grisfabriker, djurstallar och hönsfarmer där
djuren lever under helt andra betingelser än i det gamla bondesamhället
ifrågasätts i dag i långt större utsträckning än tidigare.
Vår matkultur håller långsamt på att trasas sönder under trycket av storskalighet
och smaklöst kött, pommes frites och hamburgerätande och genom
bristande kunskap om god kosthållning. I dag inger matkvaliteten oro
och misstänksamhet. Många tvekar att äta de livsmedel som produceras.
Under hösten 1985 kom avlöjanden slag i slag. Rapporten om inmalning
av kadaver i köttfodermjöl ledde till förbud att använda sådant till djurfoder.
Lagom till julskinkan fick vi veta att skållning av grisar riskerar att
påverka köttets kvalitet negativt. Kvaliteten på grisköttet beror visserligen
på många faktorer, t. ex. avel, uppfödning och stresskänslighet vid transport
och slakt. Vårt överskott utsätts för hård konkurrens inom EG. Dess
krav har tvingat fram s. k. hängande skållning med ånga vid några av de
slakterier som exporterar griskött. Det blir ett dyrare alternativ men det
uppfattas ge en bättre produkt.
Man uppnår också kvalitetsförbättringar på kött genom att eliminera
påfrestningar i samband med slakten. I en undersökning från 1980 visar
agronomie doktor Gunnar Malmfors att det ofta är enkla åtgärder som
krävs vid drivning och transport av djuren för att minska stressen och därigenom
förbättra köttet. Det är viktigt att olika griskullar ej blandas vid
transporter. Då undviks en revirkamp som ofta leder till stress. Det är också
av stor betydelse att utfodringen av slaktsvin avslutas senast 4 timmar före
slakt. Om alltför stor energimängd finns i muskulaturen bildas s. k. PSEkött
(Påle Soft Excedative) som är grårosa, mjukt och sladdrigt. Vid låg
muskelenergi erhålls kotletter som är hårda, torra och mörkröda, s. k. DFDkött
(Dark Firm Dry).
Den ökande användningen av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte har
lett till förbud mot detta, vilket trädde i kraft den 1 januari 1986. Det är
tillfredsställande. Veterinärer kan emellertid fortfarande skriva ut sådana
medel om djurägare önskar blanda in det i fodret. Broilerkycklingarnas
foder är på tveksamma grunder undantagna från förbudet. Det åvilar landets
bönder att själva övervaka tillämpningen av förbudet så att det ej blir
generell användning utan endast i det fall det är absolut nödvändigt.
Den moderna köttdjursuppfödningen har slagit in på fel väg, när kalvar
och tjurar nästan bara utfodras med spannmål och kraftfoder — ungefär
som slaktsvin. Nötkreaturen klarar dieten dåligt. De får sår i vommen och
bölder i levern. Det måste vara fel att ”göra grisar” av nötkreatur som är
utrustade för att smälta grovfoder som gräs och hö.
Djurskyddslagen behöver ses över av många skäl. I lagen fastslås att ny
teknik inom djurhållningen skall förprövas ur djurskyddssynpunkt. Enligt
vad som framkom vid veterinärmötet hösten 1985 har skaili praktiken bytts
ut mot bör. De lägre kraven är en farlig utveckling för djurhållningen.
Om allvarlig vanvård av djur föreligger är djurskyddslagen i vissa hänseenden
bristfällig. Genom skenöverlåtelse av äganderätt till djur kan vanvård
fortgå och djuret utsättas för fortsatt lidande. Lagen ger ej stöd för att
effektuera förbudsbeslut mot annan än den som står som ägare. Om man i
sådana fall inte kan få någon ändring undergrävs respekten för fattade
beslut och för lagstiftningen. Lagstiftningen måste ses över så att man kan
ingripa mot den som vid handhavandet av djur allvarligt vanvårdar dessa
utan att stå som ägare till djuren.
Konsumenterna upplever att maten blivit sämre under de senaste tio
åren. Men kvalitet borde löna sig. En undersökning som SIFO gjorde för
socialstyrelsens räkning i maj 1985 visade att färskhet värderades högst när
det gäller livsmedel. Men även näringsvärde och råvaruinnehåll kom högt
på listan. De är paradoxalt att vi slumpar bort bra kött utomlands till ett lågt
pris, samtidigt som vi producerar korv med undermåligt innehåll. Överskottskött
reas i djupfryst skick trots att konsumenten vill ha färsk vara.
Det vore bättre om det billiga överskottsköttet kunde användas till att
förbättra kvaliteten på bl. a. våra charkuterivaror. Det är angeläget att köttets
kvalitet i högre grad än nu blir direkt avgörande för ersättningen till
producenterna. Mjölkpriset borde också påverkas av celltalet. Färre juverinflammationer
ger lägre celltal.
Det är viktigt att satsa på utökad forskning för att undvika skador hos
svin och kor, som påverkar köttets kvalitet. Forskningen måste också inriktas
på en avel för bättre köttkvalitet.
Den debatt som förts på senare tid har gjort att allmänhetens förtroende
för lantbruksledet och livsmedelsindustrin försvagats. Risken för köpmotstånd
från konsumenterna har gjort branschfolket intresserat av förändringar.
Djurfabrikernas djur har fått sitt livsrum drastiskt stympat och befinner
sig fjärran från den naturliga miljö de under årtusenden anpassats till. Det
finns ett stort behov av utbildning för att öka kunskapen om de betingelser
som djuren bör leva under. Men redan 1976 väckte Biologsamfundet hos
Nordiska rådet ett förslag om en utredning hur modern etologi kan påverka
djurhållningen. Etologi är läran om hur djuren fungerar i sin naturliga
miljö. Sedan 1983 finns en grundkurs om etologi i utbildningen för agronomer
och veterinärer. I ungdomsskolan bör ingå flera besök på vanliga jordbruk
och på djurfabriker. Om detta kombineras med rejäl undervisning
skapas förhoppningsvis en opinion bland unga människor för driftformer
som är bättre anpassade till djurens verkliga behov och levnadskrav.
Till bilden hör att kunskapen om våra livsmedel är dålig. Åtta av tio 30åringar
vet inte hur man tillagar högrev. Unga hushåll köper nästan aldrig
stekar — därför att de inte kan tillaga sås. En stor del av deras potatiskon
Mot. 1985/86
Jo518
4
sumtion utgörs av mos tillverkat av pulver och av olika slags chips. Kraven
på bättre livsmedel skulle skärpas om konsumenterna ägde större kunskaper.
Därför är det angläget att vi slår vakt om hemkunskapsundervisningen
i skolan. Den bör ges ett utrymme även på gymnasienivå.
Utvecklingen mot mycket stora jordbruksenheter är oroande. Utslagningen
av familjejordbruken fortsätter enligt SCB i ökande takt. Den s. k.
mjölk- och köttpensioneringen för att minska överskotten medverkar också
till detta. Översynen av jordförvärvslagen måste ta hänsyn till den här ej
önskvärda utvecklingen och slå vakt om de mindre enheterna.
Det finns i dag flera tecken på en öppen protest mot stordrift och centralisering
hos bönderna själva. Fler väljer att ta saken i egna händer. De vill ha
slakteriet närmare gården. De vill pröva alternativa produktionsformer.
Det måste finnas ett utrymme för nytänkande och ifrågasättande. Där alternativt
odlade livsmedel finns att tillgå visar det sig att konsumenterna är
beredda att betala för det. Men för att en större grupp av konsumenter skall
få möjlighet till alternativa livsmedel måste förändringar och nytänkande
ske såväl inom bondekooperationen som inom livsmedelsindustrin och
livsmedelshandeln.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbudet mot antibiotika i djurfoder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om behov av översyn av djurskyddslagen beträffande
ny teknik i djurhållningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om behov av översyn av djurskyddslagen beträffande
ansvarig vid vanvård av djur,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om utbildningsinsatser,
5. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om behovet av utökad forskning beträffande
avel och köttkvalitet.
Stockholm den 24 januari 1986
Kerstin Getterman (fp)
Lars Ernestam (fp) Ingela Mårtensson (fp)
Hadar Cars (fp)
Mot. 1985/86
Jo518
5
Övrigt om motionen
Intressenter
