Liberaliserad nordisk kapitalmarknad

Motion 1986/87:Fi602 Sten Svensson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Fi602

Sten Svensson (m)

Liberaliserad nordisk kapitalmarknad

En friare nordisk aktie- och kapitalmarknad är ett centralt mål för det
nordiska samarbetet. En mer liberal och öppen ekonomi i varje enskilt
nordiskt land, där den fria konkurrensen befrämjas, liksom ett fritt
konsumtionsval och fri etableringsrätt, kommer att verka som en viktig
stimulans för ytterligare handel och industrietableringar över landsgränserna.

I industrin och inom näringslivet i övrigt betraktas Norden som en naturlig
hemmamarknad och som en gemensam bas för produktion och export. För
varor och arbetskraft är Norden redan nu en gemensam hemmamarknad.
Men på kapitalområdet tillämpas fortfarande regleringar som försvårar ett
effektivt utnyttjande av kapitalresurserna.

1 samtliga nordiska länder har liberaliseringar genomförts i regleringarna
av de inhemska kapitalmarknaderna. Några länder har gått längre och även
avskaffat eller liberaliserat sina valutaregleringar. I Finland och Sverige finns
fortfarande stränga regler för kapitalöverföringar över gränserna vilka sätter
dessa länder i en internationell särställning.

På politiskt håll växer insikten att kvarvarande regleringar försvårar ett
effektivt kapitalutnyttjande. Samtidigt tjänar de sällan sitt syfte.

Regleringarna medför ekonomiska effektivitetsförluster som är till nackdel
för våra länder i den internationella konkurrensen.

Från industrins sida kan säkert också flera exempel ges på hur märkliga och
snedvridande effekter regleringar kan ge. Med de kostnadsförutsättningar
som nordisk industri har är det avgörande att vi kan utnyttja kapitalet
effektivt och - ännu viktigare - att vi kan attrahera kapital.

Valutaregleringarna sätter upp konstlade hinder för detta och förorsakar
därmed effektivitetsförluster som vi helt enkelt inte har råd med i den hårda
internationella konkurrens som vi i hela Norden arbetar under.

Skall målet - Norden som hemmamarknad - realiseras, är därför nästa
naturliga steg att skapa en fri nordisk marknad för den allt viktigare
produktionsfaktorn kapital.

Det förslag som den svenska valutakommitténs majoritet har presenterat
under fjolåret går i rakt motsatt riktning. Man vill inte bara behålla
regleringen utan t. o. m. i vissa avseenden skärpa den också för transaktioner
inom Norden.

Valutaregleringen bör avvecklas. Tillämpningen av denna visar hur
näringslivets utveckling ofta hämmas av småaktigt regleringsnit. Sverige är
praktiskt taget det enda industriland som fortfarande vidmakthåller omfat

tande valutareglering. Det är fel att tro att en sådan reglering ger oss större Mot. 1986/87

frihet och rörelseutrymme i vår ekonomiska politik. Den ger möjligen en frist Fi602

för att ytterligare en tid missköta den ekonomiska politiken. Man når då
snabbt en punkt där det internationella beroendet är långt mera besvärande.

Det är bättre att i tid visa den hänsyn till realiteterna som under alla
förhållanden fordras för ett land vars välstånd vilar på att med framgång
kunna verka på de internationella marknaderna. Ett led i avvecklingen av
valutaregleringen är att frigöra den nordiska kapitalmarknaden.

Enligt erfarenheterna i Danmark har, under det att den danska valutaregleringen
vidmakthölls, framför allt mindre och medelstora företag avhållit sig
från utlandsaffärer antingen till följd av okunskap om valutareglerna och en
därmed förbunden oro att bryta emot dem, eller svårigheterna att få besked eller
ställa rätta frågor. Man har varit rädd för att ge sig in i centralbyråkratin i
Köpenhamn. Något liknande gäller för både Finland och Sverige.

Det är viktigt att vi nu tar initiativ på två plan: Vi måste försöka gå i
bräschen inom hela OECD-området för att kunna påverka utvecklingen.

Den stadga vi talar om är från 1961, 25 år gammal, och handeln blir mer och
mer internationaliserad. Datatekniker, Tele-X och andra kommunikationsfenomen
visar hur snabbt förbindelserna kan förbättras. Vi har verkligen
anledning att lätta de generella begränsningarna. Genom att driva en sådan
debatt bidrar vi till gemensamma aktioner inom hela OECD-området.

Nationella initiativ för att åstadkomma ändringar i lagstiftningen inom
Norden måste ligga i fas med dessa strävanden och utgöra ett naturligt
komplement till dem.

Vi måste utnyttja båda framgångsvägarna samtidigt - den ena utesluter
inte den andra. Skulle vi fastna i en debatt om svaret från OECD, kan det
tolkas som om vi inte vill företa oss någonting alls, och då går det ut över
ambitionerna som sådana.

Principiellt måste i första hand följande tre områden uppmärksammas i
debatten:

För det första gäller det de tendenser till utveckling som redan finns på
detta område. Vi har t. ex. en institution som fungerar bra, nämligen
Nordiska investeringsbanken. Ett annat exempel är ett ökat samarbete på
energiområdet. Vi måste noga analysera dessa tendenser för att se vilka
frukter de har givit och kunna dra slutsatser för att ytterligare underlätta den
utveckling som de facto pågår.

För det andra är det viktigt att vi skapar nya företagsformer. SAS är ett
exempel på en lyckosam företagsform. Skulle man inte kunna tänka sig att gå
vidare och utveckla en speciell företagsform som juridiskt ekonomiskt och på
andra sätt kan underlätta även för små och medelstora företag och arbeta på
den gemensamma nordiska marknaden?

För det tredje gäller det närmast att se Norden som hemmabas. De fem
nordiska länderna har ett sammanlagt invånarantal som inte är större än i en
tysk delstat. Det borde ge oss en fingervisning om hur angeläget det är att
skapa en ordentlig bas så att i synnerhet de små och medelstora företagen
verkligen kan utnyttja den hävstångseffekt som är nödvändig för att de skall
kunna hävda sig på en alltmer internationaliserad marknad.

Sammanfattning Mot. 1986/87

Sammanfattningsvis bör en friare nordisk aktie- och kapitalmarknad vara ett Fi6()2
centralt mål för det nordiska samarbetet.

En sådan marknadssituation kan uppnås endera genom att i de nordiska
länderna etableras sådana institutioner som är undantagna från OECD:s
kapitalliberaliseringsstadga eller genom att de nordiska länderna i gemenskap
inför OECD begär en ändring i samma stadga som möjliggör att det
nordiska samarbetet får utvecklas också på kapitalmarknaderna.

Dessa ambitioner bör ju ligga väl i samklang med vad ministerrådet anför i
sitt förslag till handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning,
där det heter:

Friare kapitalrörelser mellan de nordiska länderna kan lämna ett betydelsefullt
bidrag till den ekonomiska och industriella utvecklingen i Norden.

Åtskilliga steg har också tagits på senare år i riktning mot en liberalisering av
kapitalrörelser till och från utlandet. I Finland, Island och Sverige pågår en
omfattande översyn av valutalagstiftningen.

Det är nödvändigt att nu ta nationella initiativ för att uppnå sådana ändringar
i lagstiftningen som skulle möjliggöra ett nordiskt samarbete för att uppnå en
friare kapitalmarknad.

Den svenska regeringen bör tillsammans med övriga nordiska regeringar
föranstalta om en utredning om lämplig nordisk företagsform och ta initiativ
till samarbete mellan länderna med avsikt att initiera ändringar i OECDavtalen
som skulle kunna möjliggöra etableringen av en nordisk kapitalmarknad
och nordiska företag.

Inom Norden har vi sedan länge en fri arbetsmarknad. Samma frihet råder
emellertid inte för den andra produktionsfaktorn - kapitalet. Från näringslivets
sida vill man mjuka upp reglerna så att det blir lättare att flytta kapital
över gränserna. I dag är sådana transaktioner omgärdade med mycket
stränga regler. Med en friare aktiemarknad skulle det bli lättare för företagen
att till exempel förvärva utländska företag med eget kapital.

Målet för en friare aktie- och kapitalmarknad är att utveckla industrin och
samarbetet inom Norden och därmed de nordiska ländernas ekonomier.

Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts hemställer jag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder med syfte att liberalisera kapitalmarknaden
i Norden.

Stockholm den 14 januari 1987
Sten Svensson (m)

5

■

gotab Stockholm 1987 12118