Liberal politik

Motion 2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kunskap och kvalitet i skolan som verktyg för ökad egenmakt.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av barnkonto, lika för alla barn.2

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om valfrihet inom skolan.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en äldreomsorgspeng.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en vårdpeng.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt i arbetslivet genom tillskapandet av individuella kompetenskonton.3

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om brytandet av monopol inom den offentliga sektorn.3

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större svängrum för företagare och entreprenörer genom mindre krångel och lägre skatter.4

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en ”omställningspeng” för människor som söker arbete.3

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad makt över den egna inkomsten genom lägre inkomstskatter.4

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en studentpeng.1

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad reell valfrihet för studenter att välja finansiär till de egna studielånen.1

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt inom bostadspolitiken genom lägre beskattning, reformerad hyressättning, ökad konkurrens på bostadsmarknaden och införandet av ägarlägenheter i Sverige.5

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt som konsument genom en skärpning av konkurrenspolitiken och förstärkt matsäkerhet inom Europeiska unionen.6

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den enskildes möjligheter att själv bestämma över sin arbetstid skall öka genom en liberal arbetstidsreform.3

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att som individ själv få bestämma sin livsstil, bl.a. genom att diskriminering av homosexuella motverkas.7

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt för kvinnor, bl.a. genom vidgad valfrihet i barnomsorg och hushållstjänster till överkomligt pris.2

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handikappades rätt att ha makten över sitt eget liv genom en radikalare handikappolitik.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka friheten och tryggheten för den enskilde inom socialförsäkringssystemen genom att göra systemen fristående från staten.2

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt för människor i utsatta bostadsområden, exempelvis invandrare, och inrättandet av s.k. magnetskolor.1

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fri radio och TV.7

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad frihet att bo var man vill i Sverige genom en liberal regionalpolitik, som skapar förutsättningar för tillväxt i hela landet.8

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt som väljare genom införandet av renodlat personval och skilda valdagar.7

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkrätten bör utvecklas till att också skydda människors frihet, inte bara staters.9

1 Yrkandena 1, 3, 11, 12, 20 hänvisade till UbU.

2 Yrkandena 2, 17, 19 hänvisade till SfU.

3 Yrkandena 6, 7, 9, 15 hänvisade till AU.

4 Yrkandena 8, 10 hänvisade till SkU.

5 Yrkande 13 hänvisat till BoU.

6 Yrkande 14 hänvisat till LU.

7 Yrkandena 16, 21, 23 hänvisade till KU.

8 Yrkande 22 hänvisat till NU.

9 Yrkande 24 hänvisat till UU.

Det liberala uppdraget

För liberaler är målet med politiken att öka människors makt över sina liv.

Många människors vardag präglas av maktlöshet. Det gäller naturligtvis först och främst i ett globalt perspektiv, för förslavade människor i diktaturstater och för utblottade, hungriga människor i tredje världen. Men känslan av vanmakt finns också mitt i vårt eget samhälle.

Det har alltid varit en uppgift för liberaler att motverka krafter som skapar utanförskap och vanmakt. De klassiska liberala reformerna, som rösträtten, folkskolan, rättsstaten, näringsfriheten och folkpensionen, kan alla ses i det perspektivet.

Men nya tider skapar nya frihetshot – liksom nya lösningar. När storföretagen finns i många länder kan ett beslut långt borta innebära att människor på en liten ort i Sverige blir arbetslösa. Avståndet och anonymiteten bidrar till en känsla av maktlöshet. Men om företagsklimatet är gott och ekonomin god har arbetstagarna en stark ställning: det finns flera nya jobb och arbetsgivare att välja emellan.

När lågavlönade vill förändra sin situation upptäcker de många gånger att de fastnat i en fälla, skapad av de olika systemen som sägs forma välfärden: skattesystem, barnomsorgssystem, bidragssystem. Men systemen kan förändras, så att de stärker, inte låser in, enskilda människor.

När människor lyckas få asyl i Sverige, vilket fortfarande händer, möter de en ännu högre mur än gränskontrollens: muren som hindrar dem att verkligen bli insläppta i det svenska samhället. Den muren består av fördomar, arbetsmarknadslagar, krångliga regler för nyföretagande, omhändertagandementalitet och mycket annat. Men invandrare som får chansen att ta makten över sina egna liv brukar utnyttja den: de bygger en ny framtid för sig själva och är med och bygger Det Nya Sverige.

Egenmakt istället för vanmakt

Vi vet att det går att bryta vanmakten.

Internationellt är demokratins segertåg en viktig faktor. Globaliseringen är något i grunden oerhört positivt. Den nya informationstekniken är ofta ett instrument i den individuella frihetens och de små gemenskapernas tjänst.

I vårt eget land har de senaste åren inneburit vissa framgångar i den liberala kampen för valfrihet. Fler än någonsin kan välja skola och daghem, vi får själva placera en del av vårt pensionssparande, vi får välja billigare leverantörer på marknader som tidigare var monopoliserade, till exempel när det gäller el och telefoni.

Men motkrafterna är starka. De finns i politiken. Det gäller både politik som präglas av socialistiska, kollektivistiska idéer och politik som domineras av konservativa värderingar utan medkänsla. Motkrafterna kan också vara av helt andra slag. Brist på pengar och brist på andra resurser, som kunskap, kan vara en hindrande faktor. Droger kan förslava. Fördomar kan hindra och hämma. Girighet hos somliga kan exploatera andra.

Vi har en vision om hur politiken kan skapa förutsättningar, istället för hinder. Hur politiken kan bidra till, istället för att snäva in, enskilda människors makt över sina liv.

Det fanns en tid när personligt ansvar betraktades som något omodernt. Då – när den socialistiska utopin stod som högst i kurs i vårt land, för så där trettio år sedan – skulle staten och andra kollektiv ta över individernas ansvar. Frivilliga insatser betecknades som ett sätt att ta arbete från fackföreningsmedlemmar, hemarbete som skattesmitning och gåvor till ideella ändamål som allmosor. Men vi kom till vägs ände. Det blev till sist uppenbart för de flesta att en stark stat inte är detsamma som ett starkt samhälle. Ett starkt samhälle är ett samhälle där människorna är starka. Det blev en renässans för det personliga ansvaret. Men kvarlevor av det gamla dyker ofta upp och ställer till stor skada. Därför måste frihetens idéer – idéer om den frihet som först och främst är en rätt att ta ansvar – hävdas med stor kraft i politiken.

Öppenheten mellan länder och världsdelar skapar en värld där vi alla är mer beroende av varandra. Vi svenskar bestämmer mindre över den ekonomiska utvecklingen i vårt land, men vi kan istället delta i internationellt beslutsfattande, t ex inom EU, och dra nytta också av framsteg i andra delar av världen.

Stärk individen

Våra möjligheter att välja vad vi vill göra med våra liv är större än tidigare och större än de varit för någon generation före vår. I denna tid har vi oöverträffade möjligheter att skapa vår egen lycka. Men det finns också färre givna svar att lära utantill, färre färdiga lösningar att anamma och färre utstakade vägar att slå in på. En del upplever därför att kraven har ökat och att tryggheten har försvunnit.

Den upplevelsen måste tas på stort allvar och mötas med politiska åtgärder. Det måste finnas en trygghet i förändringen. Ofta ligger i själva verket tryggheten i förmågan till förändring. Men fundamentet måste utgöras av tydliga värderingar om människans värde och vårt ansvar för varandra. Hemmens förmåga att förankra värderingar blir viktigare, liksom skolans möjligheter att ge alla en solid grund av kunskaper. Den generella välfärdspolitiken och den internationella solidariteten är också inslag i en politik som syftar till att förena friheten med trygghet.

Andra politiker tvistar om sex eller åtta timmars arbetsdag, bostadsrätt eller hyresrätt, kommunalt eller privat dagis, fria radiostationer eller ”public service”, kött eller grönsaker, kyrka eller moské. Då är vårt enkla svar: Du ska bestämma! Visst behövs det en del regler i varje samhälle. Men syftet med reglerna, liksom för den delen med de skatter som tas ut, ska vara att hävda andras frihet, inte att styra och dirigera i största allmänhet.

Vi vill stärka individen. Vi vill ge människan utrymme och förutsättningar att växa. En människa är inte främst vad hon har varit utan vad hon kan bli.

Folkpartiets frihetsmanifest

Detta är vårt manifest för personligt ansvar och egen makt över vardagen.

• Du ska bestämma mer över Ditt liv. Det är genom att ta ansvar för Dig själv, Dina närmaste och hela samhället Du växer som människa. Visst behöver Du, liksom vi alla, ibland vägledning och stöd, men livet blir olidligt om någon annan alltid vet bäst vad just Du behöver. Mer av egen makt för Dig och andra som lever i Sverige kräver ett uppbrott från årtionden av invant tänkande. Om vårt land ska bli möjligheternas land för alla behövs liberala idéer: större frihet, djupare demokrati, mer tolerans, utveckling av marknadsekonomin, ökad jämställdhet och en satsning på bildning. Personligt ansvar, ideellt engagemang och privat ägande ska främjas.

• Du ska bestämma mer och därför behöver Du kunskap. Hemmen är viktiga, liksom skolan. Vi vill återupprätta det liberala bildningsidealet i den svenska skolan. Vi behöver en kunskapsskola som ger våra unga en gedigen grund att stå på i livet. Läraryrket måste uppvärderas. Det måste bli arbetsro i skolorna. Resultaten måste utvärderas mer än idag. Det är de elever som behöver skolan mest som blir de stora vinnarna i en skola som vågar ställa krav. Vi vill satsa på kvalitet i all undervisning, från förskola till högskola.

• Du ska bestämma om Din tid med barnen. En liberal familjepolitik minskar stressen och ger föräldrarna större möjligheter att bestämma själva. Utöver det nuvarande familjestödet vill vi införa ett barnkonto, lika för alla barn, som föräldrarna får disponera som de vill. Lokalt beslutade enhetstaxor och rätt att välja barnomsorgsform lägger makten hos småbarnsföräldrarna. Större möjligheter att köpa hushållstjänster till rimliga priser underlättar vardagen också för barnfamiljer.

• Du ska bestämma som skolbarnsförälder. Med skolpeng får Du och Din familj välja skola för barnen. Det kan vara en kommunal skola eller en friskola. Valfriheten innebär fler skolor med en särskild profil och att det blir viktigt för alla skolor att föräldrarna har insyn och inflytande. Ni ska också kunna välja en skola i en annan kommun och till och med i ett annat land.

• Du ska bestämma som pensionär. Med mångfald och etableringsfrihet inom äldreomsorgen, samt rimliga taxor och regler för bostadstillägg, blir det möjligt för Dig att välja själv om Du vill bo kvar hemma eller flytta till ett äldreboende. Om Din make/maka måste flytta till ett sådant äldreboende ska avgiften där sättas så att Du kan bo kvar i er bostad. Har Du till exempel behov av hemtjänst ska Du få en äldreomsorgspeng. Därigenom får Du större möjligheter att välja det som passar Dig bäst. I Folkpartiets Sverige förlorar Du inte bestämmanderätten över Ditt eget liv bara för att Du blir gammal.

• Du ska bestämma mer som patient. Med husläkare och etableringsfrihet för läkare i flera specialiteter samt för sjukgymnaster och barnmorskor får Du en starkare ställning i vården. En utvecklad vårdgaranti – en vårdpeng – ska innebära att Du, när behov av till exempel en operation konstaterats, kan välja var behandlingen ska ske. Vid allvarliga diagnoser ska Du alltid ha rätt att få en andra läkares bedömning. Om Du vill, ska Du också kunna välja vård utomlands.

• Du ska bestämma mer över Ditt arbetsliv. En dynamisk ekonomi med mängder av småföretag ger många jobb att välja emellan. Med ett kompetenskonto på fickan får Du större möjligheter att förverkliga Dina framtidsdrömmar, kanske genom att ha råd med ett ”friår” mitt i livet för att studera vidare eller starta eget. Offentliga arbetsgivare, inte minst inom vården och skolan, behöver utveckla sin arbetsorganisation så att de anställdas kompetens och initiativkraft kommer till sin rätt. Att bryta upp de faktiska monopol som ofta råder på dessa områden gynnar de anställda, dels genom att de får större valfrihet, dels genom att de nya aktörerna ofta visar att verksamheten fungerar bra också med kortare beslutsvägar.

• Du ska bestämma om Du vill vara anställd eller företagare. Möjligheten att bli ”sin egen” och försöka förverkliga en affärsidé är avgörande för växtkraften i vårt samhälle. Mindre krångel och lägre skatter är viktiga delar i ett bättre företagsklimat. Målet är att många nya företag tillkommer, redan existerande företag kan växa samt att svenska företag och entreprenörer kan stanna i landet eller välja att komma tillbaka. Med en sådan politik kan också många utländska företag lockas att flytta hit.

• Du ska bestämma mer när Du söker arbete. Du ska med hjälp av en ”omställningspeng” kunna välja mellan flera arbetsförmedlingar, bemanningsföretag och utbildningsföretag när Du vill eller måste starta om i arbetslivet. AMS arbetsförmedlingar bör läggas ner eller knoppas av. För personer som utförsäkrats från a-kassan ska gälla en jobbgaranti. Den bör upphandlas av privata företag, som ordnar bemanningspooler med arbetsträning, legotillverkning och personaluthyrning. Syftet ska vara att så många som möjligt, så snabbt som möjligt, ska få jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. En viktig princip är jobb istället för bidrag.

• Du ska bestämma mer över Din inkomst. Sänkt inkomstskatt innebär förstås att Du får mera över att styra över själv. Det är särskilt viktigt att avskaffa ”fattigdomsfällor” i skatte- och bidragssystemen som gör det omöjligt att påverka ens ekonomiska situation med eget arbete. Det är dags för en ny, stor skattereform. Vi utlovar inte väldiga skattesänkningar, men det går att få ner skatterna en hel del om staten och kommunerna koncentrerar sig på det viktigaste i välfärden. Sänkt skatt på arbete ger mer kvar av lönen och fler en lön att leva av.

• Du ska bestämma mer som student. Med studentpeng är det Ditt val som avgör hur resurserna till högskolan fördelas. Och med ett privatiserat CSN minskar risken att Du måste tillbringa Ditt studentliv i telefonkö. Med en statsgaranti i botten kan till exempel banker konkurrera om att erbjuda Dig bra studielån och bra service. De nyligen antagna reglerna för finansiering av forskarutbildning stänger dörren för många forskarförmågor. De bör ändras snarast så att nya vägar öppnar sig för människor som vill forska.

• Du ska bestämma mer om hur Du vill bo. Sätt fart på byggandet – bland annat genom ett nytt kommunalt utjämningssystem som gör att kommuner inte förlorar på att nya bostäder byggs. Lägre beskattning av boende, reformerad hyressättning, särskilt för nyproduktion, avregleringar och ökad konkurrens är andra viktiga inslag i en ny bostadspolitik. Låt hyresgäster som vill det, bilda bostadsrätt. Ägarlägenheter bör införas i Sverige.

• Du ska bestämma som konsument. Konsumentmakt är vardagsmakt. Konkurrenspolitiken bör skärpas. Kommunerna ska inte kunna stoppa lågprisaffärer. Med euron blir det lättare att jämföra priser. Mer frihandel, alltså sänkta eller avskaffade handelshinder, ger lägre priser och större valfrihet.

• Du ska bestämma vad Du verkligen vill äta. Du har rätt att veta exakt vad maten innehåller, hur den är producerad och varifrån den kommer. Europeiska unionen måste göra mer för matsäkerheten.

• Du ska bestämma mer över Din arbetstid. Dina möjligheter som anställd att bestämma över arbetstidens längd och förläggning ska öka, naturligtvis under hänsyn till verksamhetens krav. Varför ska politiker bestämma om Du ska arbeta sex eller åtta timmar om dagen? Det är dags för en liberal arbetstidsreform. Du ska också få större möjlighet att bestämma när Du vill gå i pension.

• Du ska bestämma om Din tro och Din livsstil. Samhället ska präglas av öppenhet, tolerans och lika behandling av alla trosuppfattningar. Diskriminering av homosexuella måste motverkas, bland annat genom en skärpt lagstiftning men också genom att polis och åklagare prioriterar dessa brott högre.

• Du ska bestämma om ditt liv oavsett om du är kvinna eller man. Kampen mot orättvisa löner och dåliga arbetsvillkor måste intensifieras. Bryt upp de offentliga monopolen i vård och utbildning där så många kvinnor arbetar. Det ger fler arbetsgivare att välja mellan och möjlighet att själv bli företagare. Konkurrens mellan arbetsgivarna är den bästa vägen till bättre lön. Valfrihet i barnomsorg och hushållstjänster till överkomligt pris ger både kvinnor och män möjlighet att dela ansvaret för familj och jobb.

• Du ska bestämma mer över Ditt liv, även om Du är handikappad – det behövs en radikalare handikappolitik! Vi ska satsa mer på att öka tillgängligheten i byggnader och kollektivtrafik. Rätten till personlig assistent för funktionshindrade var 1990-talets största frihetsreform. Den ska först och främst återställas efter de försämringar som genomförts, därefter utvecklas vidare.

• Du ska bestämma mer över – och kunna lita på – Dina socialförsäkringar. Med ett fristående system, finansierat med försäkringspremier, minskar risken för politisk klåfingrighet. A-kassan bör ingå i det nya systemet och alltså omfatta alla, men utformningen bör ge ett utrymme för valfrihet för den enskilde.

• Du ska bestämma över Ditt liv, även om Du från början kommer från ett annat land och en annan kultur. Makt över sin egen vardag handlar främst om jobb och egen försörjning samt en skola som verkligen ger barn och ungdomar framtidsmöjligheter. Riv hindren på arbetsmarknaden och förenkla företagandet. Satsa extra på skolan i utsatta områden och skapa så kallade magnetskolor, som drar till sig ungdomar från andra områden. Nyanlända invandrare måste kunna kombinera språkstudier och praktik och själva bestämma vilken studieanordnare de vill anlita.

• Du ska bestämma vad Du ska se på TV och höra på radio. Politisk styrning av individernas val av information, kultur och förströelse måste avvisas. Privata radio- och TV-kanaler måste få finnas och ha stor frihet. Men det behövs också ”public service”, alltså ett subventionerat kvalitetsutbud, för att säkra kvalitet och mångfald. Kvalitetsstödet måste ske i former som minimerar riskerna för politisk styrning. Tillgängligt eterutrymme bör konsekvent fördelas genom auktioner, inte genom politiska så kallade skönhetstävlingar.

• Du ska bestämma var Du vill bo – en liberal regionalpolitik skapar förutsättningar för växt i alla delar av vårt land. Två saker är särskilt viktiga: Bra infrastruktur och bra småföretagsklimat.

• Du ska bestämma om Din kommun, Ditt län, Ditt Sverige och Ditt Europa genom det demokratiska systemet. För att det målet ska bli verklighet för många, måste systemet reformeras: Mer personval. Skilda valdagar. Mer ska bestämmas nära människorna – närhetsprincipen ska tillämpas konsekvent från kommundelsnivån till EU-nivån. Partiväsendet är i stort behov av förnyelse och Folkpartiet tänker gå i spetsen. Internet kan användas mycket mer för debatt och information.

• ”Du ska bestämma” måste, sist men inte minst, vara ett budskap från oss i Sverige till de miljarder människor på jorden som lever i diktaturer. Vi liberaler är inte nöjda förrän den sista diktatorn har fallit. Folkrätten måste utvecklas till att också skydda människors frihet, inte bara staters.

Stockholm den 5 oktober 2001
Lars Leijonborg (fp)
Bo Könberg (fp)	Kerstin Heinemann (fp)
Elver Jonsson (fp)	Karin Pilsäter (fp)
Yvonne Ångström (fp)