Ledande kunskaps- och forskningsnation

Motion 2012/13:Ub233 av Désirée Liljevall (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja investeringarna i högre utbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan stat, näringsliv, fackliga organisationer, universitet och högskolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över likvärdigheten mellan olika utbildningar.

Motivering

Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. För att stå starka i framtiden måste vi konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor – inte med låga löner. Utbildning och forskning har därför central betydelse för välfärdens tillväxt och utveckling. Investeringarna i högre utbildning måste höjas samtidigt som samverkan mellan stat, näringsliv, fackliga organisationer, universitet och högskolor förbättras. Nya branschprogram behövs för att stärka samverkan mellan forskar- och företagsvärlden.

Villkoren för unga forskare måste förbättras genom att särskilda medel avsätts för forskare som är precis i början av sin karriär. De unga forskarna måste ges möjlighet att etablera sig. Vi står inför en stor generationsväxling inom forskarvärlden, vilket medför att tryggheten och karriärmöjligheterna för de yngre behöver förbättras så att fler vågar ta steget in i forskningsvärlden. Det är särskilt viktigt för att motverka snedrekrytering och för att öka jämställdheten.

Särskilda satsningar behövs på de små och medelstora högskolorna för att stärka deras koppling till lokala och regionala företag så att dessa kan ta emot forskare i sin verksamhet som kan bidra till utveckling och konkurrenskraft. Därmed kan nya företag och arbetstillfällen skapas regionalt.

Idag fördelas de ekonomiska resurserna mellan olika universitetsämnen utifrån i vilken utsträckning ämnet anses vara laborativt. Detta medför att vissa utbildningar får en hög andel lärarledd undervisning medan andra i hög grad måste bedriva självstudier. Detta medför stora risker för kvaliteten på utbildningen och likvärdigheten mellan olika utbildningar. Likvärdigheten måste ses över så att kvaliteten förbättras. På många utbildningar behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier än i dagsläget. Uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare.

Hur man arbetar inom olika ämnen har i hög grad förändrats i och med den snabba teknikutvecklingen. En översyn av behovet av lärarledd undervisning bör ske.

Stockholm den 20 september 2012

Désirée Liljevall (S)