Laxfisket i Vänern, m. m.
Motion 1985/86:Jo427 Kjell Nordström m. fl. (s)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo427
Kjell Nordström m. fl. (s)
Laxfisket i Vänern, m. m.
Är det samhällsekonomiskt riktigt att göra en storsatsning på laxfiske i
Vänern? Det är huvudfrågan i den undersökning som nu görs inom ramen för
den s. k. Vänerkommitténs arbete (ett samarbete mellan länen som gränsar
till Vänern). Redan nu kan konstateras att undersökningen har öppnat
mycket intressanta framtidsperspektiv på de möjligheter som "Vänern - en
naturresurs” erbjuder.
Vid sekelskiftet fångades ca 200 ton lax i Vänern. Under 1960- och
1970-talen hade fångsterna minskat till 3,5 ton. Orsaken till denna drastiska
minskning beror på att vattenkraftsutbyggnader och förorenande utsläpp av
olika slag fick katastrofala följder för laxens lek- och uppväxtplatser. De
senaste tio åren har laxfångsterna ökat igen på grund av utsättningar.
Gullspångslaxen är den mest namnkunniga formen av vänernlax. Den blev
tidigt känd för sin snabba tillväxt och sina höga kilovikter (18 kg) som
fullvuxen. Den har klassats som ett av vårt lands värdefullaste fiskslag.
Gullspångslaxen fortplantar sig och lever sina 1-2 första år i Gullspångsälven
innan den vandrar ut i Vänern. Vattenkraftsutbyggnaderna av älven redan i
början av 1900-talet begränsade tidigt lek- och uppväxtområden. Det
naturliga bestånd som blev i älven är av mycket begränsad storlek.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har utrett möjligheterna att bygga en
laxodling i Gullspång. I utredningen betonas Gullspångslaxens och Gullspångsöringens
stora betydelse, inte bara för fiskevårdsarbetet i Vänern,
utan även som en resurs för landet i stort både för fiskevården och för
matfiskodlingen. Utredningen framhöll vidare "att ett ökat laxfiske i Vänern
grundat på storutsättningar av laxungar är en ekonomiskt välmotiverad
fiskevårdsåtgärd som dessutom skapar sysselsättning och ger ökade möjligheter
til rekreation genom sportfiske. Men samtidigt ökar risken för en
utslagning av det naturliga beståndet från Gullspångsälven. Detta begränsade
bestånd utsätts i Vänern för ett lika stort fisketryck som det mycket större
och odlade beståndet. Naturbeståndet drabbas därför förhållandevis mycket
hårdare än det odlade och kan slås ut om inga motåtgärder vidtas. I laxfisket
kan man nämligen inte skilja mellan naturproducerade och odlingsproducerade
laxungar om inte de sistnämnda är märkta eller har t. ex. ett annat
vandringsmönster än naturfisken.
Det finns därför egentligen bara en praktisk och ekonomiskt realistisk
lösning om man vill öka laxfisket i Vänern genom ökade utsättningar och
samtidigt åt fiskevården rädda den resurs som laxen och öringen i Gullspångsälven
utgör. Det är en handlingslinje som innebär att en avelsplan
upprättas och att fisken odlas enbart fram till utsättningsstadiet för att därefter
tillbringa resten av sitt liv i Vänern innan den återvänder till Gullspångsälven
för lek och nytt avelsarbete.
Enligt vår mening är det av stort allmänt intresse att tillskapa en fiskodling i
direkt anslutning till Gullspångsälven. Även oavsett laxutsättningarna i
Vänern bör man ta till vara den resurs som Gullspångslaxen och Gullspångsöringen
utgör för det fortsatta fiske vårdsarbetet i landet.
En annan viktig aspekt på ett ökat laxfiske i Vänern är de effekter det kan
få ur turistsynpunkt.
Möjligheterna till sportfiske, laxfiske i synnerhet, är en utomordentligt
stor tillgång för turismen. Det gäller både den turism som inriktas på att
erbjuda vårt lands egna innevånare ett varierat och kvalitativt utbud under
semester och fritid och den som syftar till att intressera gäster från andra
länder att besöka Sverige.
Ett rikt laxbestånd i en så stor sjö som Vänern, Europas tredje i storleken,
bör även med europeiska mått kunna bli en attraktion. Sveriges turistråd har
visat stort intresse för ett sådant projekt.
Inom några turistiska områden sker redan nu en gemensam marknadsföring
av länen kring Vänern i flera länder i Europa. Ett exempel på detta är
den marknadsföring som sker av stuguthyrning i Vänernområdet i projektet
”The Lake district”, gemensamt för turistråden i Västergötland, Dalsland
och Värmland. En satsning på laxfisket i Vänern faller väl in i en fortsatt
lansering av Vänernområdet i andra europeiska länder.
Fritidsfisket i vårt land omfattas av många människor som i det ser en
stimulerande rekreation. Riksdagen beslutade för några år sedan om ett fritt
handredskapsfiske i bl. a. Vänern. Sjöns kvaliteter för fritidsfisket skulle
ytterligare stärkas genom ett ökat laxfiske.
Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt vår mening uttala sitt stöd för
samhälleliga åtgärder som syftar till att förena ett bevarande av Gullspångslaxen
och Gullspångsöringen med en utveckling av Vänerns möjligheter för
sportfiske, turism och rekreation.
Hemställan
Vi hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av stöd till utökat laxfiske i Vänern och tillkomsten
av en fiskodling i Gullspång.
Stockholm den 27 januari 1986
Kjell Nordström (s)
Sven-Gösta Signell (s) Birgitta Johansson (s)
Anders Nilsson (s)
Mot. 1985/86
Jo427
göteb Stockholm 1986 10431
12
Övrigt om motionen
Intressenter







