Lärlingslöner och hantverksutbildning

Motion 1991/92:Ub279 av Kenneth Lantz (kds)

Sverige har en rik hantverkstradition sedan lång tid
tillbaka i historien. Hantverk som har kommit till stånd
genom gedigen utbildning genom lärlingens arbete under
sin mästare.

Skolreformer av olika slag har gjort att elever kommer
mer utbildade till arbetslivet. Samtidigt med detta har
kraven höjts med följd att färre arbetstillfällen erbjuds. Den
stora arbetslöshet vi har kan delvis minskas genom att
lärlingslöner återinförs. Det är viktigt att ungdomar får
möjlighet till kunskapsinhämtning för t ex
hantverk. Många yrken håller på att försvinna genom
rationalisering och höga krav på effektiva
tillverkningsmaskiner.

Maskiner kan dock inte ersätta alla arbetsinsatser, utan
hantverket måste finnas kvar. Det är därför viktigt att
regeringen ger direktiv så att vi får tillbaka de gamla
hantverkslinjerna på våra gymnasier igen.

Vissa utbildningar måste ske i nära samverkan med
näringslivet, varför det blir naturligt att återinföra
lärlingslöner dels för dem som går i utbildning, dels för dem
som är nya på arbetsmarknaden.

Förslag

Ge intresserade möjlighet till utbildning i hantverk
genom lärlingsplatser inom ''gamla'' yrken för att både
bevara yrkeskunskapen och kunna behålla svenskt
hantverk.

För att hålla kostnaderna nere för arbetsgivaren borde
regeringen låta arbetsgivaren slippa att betala
arbetsgivaravgift för ungdomar under t.ex. 25 år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bevarandet av
utbildningsmöjlighet inom gamla hantverk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärlingslöner för nyanställda
ungdomar under 25 år.

Stockholm den 27 januari 1992

Kenneth Lantz (kds)