Långsiktiga åtgärder för sysselsättningen i Kristianstads län

Motion 1983/84:1048 Börje Nilsson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1983/84:1048

Börje Nilsson m. fl.

Långsiktiga åtgärder för sysselsättningen i Kristianstads län

I nu rådande lågkonjunktur har tre egenskaper visat sig ha avgörande
betydelse för den framtida sysselsättningen i Kristianstads län:

1. Länet är starkt beroende av byggverksamhet i landet.

2. Livsmedelsindustrin i länet är av betydelse.

3. Länet har ett stort inslag av småföretag.

1. Byggmaterialindustri

Omkring 30 % av de i länet industrisysselsatta arbetar i byggmaterialindustri.
Stora omställningar har dock skett som en anpassning till den hårt
neddragna byggmarknaden:

- spånskivefabriken i Broby har köpts upp och lagts ned av ett
konkurrerande företag i Norrland,

- LB-hus i Bromölla har halverats,

- Ivo Sanitär har köpts av ett konkurrerande företag i Finland,
Wärtsiläkoncernen,

- Modulenthus i Hässleholm har bytt ägare,

- Hvilans Verkstad med specialitet hissar och traverser har köpts av ett
konkurrerande företag i Finland, Köne, och verksamheten är nu
neddragen till en fjärdedel,

- Landstingens inköpscentrals verksamhet i Bjärnum - från början
träindustri - har flyttats till Vilhelmina,

- vid det statsägda Rockwool har stora indragningar gjorts.

Neddragningarna drabbar hårt en bygd, som av lång tradition försett
landet med byggkomponenter.

Omkring 45 % av länets hela yta är produktiv skogsmark med en
medelåterväxt som är näst störst i landet. För sågade trävaror av lövträ svarar
länet för 20 % av den samlade svenska produktionen. Ur dessa förhållanden
har växt fram en småindustri av främst snickerier och möbelfabriker, som utan
de stödmöjligheter som står till buds för konkurrenterna i norra Sverige

- nu drabbats mycket hårt av lågkonjunkturen, med inskränkningar och
nedläggningar som följd.

Man kan inte räkna med att de goda byggkonjunkturerna på 1960-talet
kommer åter inom landet. Enda möjligheten för den byggberoende industrin
i länet att komma närmare den kapacitet som den är byggd för är att öka
exporten.

1 * Riksdagen 1983184.3 sami. Nr 1047-1049

Mot. 1983/84:1048

4

Till Kristianstads län bör riktas sådana exportstimulerande åtgärder, som
förbereds och utövas av staten.

2, Livsmedelsindustri

Också 30 % av länets yta är åkermark. Jordbruket var ju av urgammal
hävd länets huvudnäring. Nu sysselsätts genom jordbruket drygt 13000
personer. Den yrkesmässiga fruktodlingen utgör 2/3 av totala arealen för
fruktodling i landet. I Simrishamn landas mest fisk för konsumtion i hela
riket. En betydande livsmedelsindustri har därför växt upp. Den sysselsatte
år 1980 5 200 personer (hela antalet anställda i länet var då 30400).

Producentkooperativ är kvarn-, slakteri-, mejeri- och stärkelseindustrin.
Socker- och sprittillverkning drivs av ägare utanför länet, liksom en
betydande del av länets konservindustri. Ägarkoncentrationen har
emellertid nu gått så långt, att det åter är intressant att starta småföretag
inom vissa tillgängliga områden. Sådana områden utgörs av kvarnprodukter,
charkuteri, fågelslakt samt trädgårdsprodukter. En sådan utveckling görs
möjlig om de mindre företagen kan till sin småskaliga produktion anpassa
modern teknik och - genom samordning - aktiv marknadsföring.

Antagligen kommer efterfrågan på förädlade livsmedel att minska inom
landet. I lågkonjunkturens spår kan man t. ex. ana en ökad bearbetning av
råvaror i hemmen. Ett exempel härpå är bakningen.

En förutsättning för utveckling av jordbruk, fisk- och livsmedelsindustri är
ökad export, i första hand av förädlade produkter och inte endast av
uppkommande överskottsproduktion.

Prisstopp, subventioner på baslivsmedel, produkt- och förpackningsskatter
men även ändrade krav på datummärkning och ursprungsmärkning och
restriktioner mot konserveringsmedel kan medföra bevärande kast i
livsmedelsindustrins förutsättningar.

Det är angeläget att den pågående livsmedelsutredningen leder till en
renodlad livsmedelspolitik.

3. Småföretagens utveckling

Lågkonjunkturen har visat att stordrift är sårbar och har lett till en
omvärdering av den mindre företagsamheten. Genom en smidigare
anpassning av produktionen till efterfrågan har småföretagsamheten kunnat
hävda sig bättre. Därigenom har det småföretagsdominerade Kristianstads
län senare än landet i övrigt, först då småföretagens kraft förödats, drabbats
av konjunktursvackan. Nu, efter en del betydande företagsnedläggningar,
har den dock slagit till så mycket värre. Av följande diagram över
arbetslösheten framgår hur förhållandena ändrades under 1981.

Mot. 1983/84:1048 5

Arbetslösa i Kristianstads län i förhållande till medeltal för riket

RELATIV ARBETSLÖSHET
(= kvarstående arbetslösa

i förhållande till befolkningen)

16-64 år länet
” riket
16-24 år länet
” riket

6"

År 1980

1981

1982

1983

1984

De små företagens möjligheter att tillämpa ny teknik och att bearbeta nya
marknader och därvid hålla någorlunda jämna steg med utvecklingen av
storföretagen är huvudsakligen en fråga om utbildning.

I samarbete mellan länsstyrelserna i sydöstra Sverige inför arbetet med
regionala industriprogram har utvecklingsfondernas gemensamma utbildningsenhet
i Växjö lagt fram ett projekt kallat Ny teknik i rätt tid. Det syftar
till att genom information, utbildning och konsultverksamhet sprida kunskap

Mot. 1983/84:1048

6

om nya tekniska metoders möjligheter att ge bättre lönsamhet och stärkt
konkurrenskraft i mindre och medelstor industri. Sammanhållande länk är
utbildningsenheten i Växjö, vars normala arbetsområde är Småland,
Blekinge och Kristianstads län.

Inom Kemicentrum vid Lunds universitet finns en särskild institution för
livsmedelsteknik i Alnarp. Institutionen har ingen fast kontakt med
Kristianstads län och inte heller med några företag i länet trots att
livsmedelsindustrin är så omfattande här. Det är angeläget med en fast
kontakt med institutionen för att även små företag inom området skall kunna
utvecklas.

Småföretagare rekryteras från skilda områden. Deras bakgrund av
utbildning är växlande. Efter en tid som företagare upplever man ett ökande
behov av utbildning i olika ämnen. Tiden medger inte att man sitter på
skolbänken på heltid. Därför efterfrågas inte i tillräcklig omfattning
högskolornas småföretagarlinjer och utvecklingsfondernas internatkurser av
redan etablerade småföretagare. Företagargrupper med ämnesvis basutbildning
i studiecirkelform har visat sig lämpliga, liksom den särskilda
entreprenörskola, som drivs i Ö. Göinge kommun.

För att förmedla forskningsresultat till företagen samt kanalisera
företagens behov av forskning och utveckling skulle utvecklingsfonden
behöva förstärkas med en kontaktsekreterare.

Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att planera utbildning i länet. Det
gäller yrkesinriktad utbildning på högskole- och gymnasienivå. Utöver de
nämnda behoven bör en typ av företagsledarutbildning kunna drivas av
högskolan med målet att ge träning i beslutsfattande under pressade former i
riksbedömning, lednings- och stimuleringsförmåga samt utveckling av en
affärsidé. Med hänsyn till utbudets omfattning bör ett alternativ på
ekonomilinjens fördjupningsblock förläggas till Kristianstad, samordnat
med högskolan i Växjö. En polymerteknisk YTH-linje och en yrkesteknisk
livsmedelslinje bör inrättas inom högskolan, liksom ock en till Hässleholm
förlagd yrkesteknisk högskoleutbildning inom dataområdet. Hit bör också
föras utbildning i datoröverföring konstruktion (s. k. CAD-CAM). I mån av
resurser bör den företagsinriktade utbildningen förstärkas i länet.

En från småföretagare ofta anmäld irritation utgör konkurrensen från
Samhällsföretag. Även om irritationen oftast är obefogad kan man inte
bortse från den. Samhällsföretag arbetar uppenbarligen med ett alltför hårt
lönsamhetskrav. Här om någonstans är det en huvuduppgift att sätta
människan före lönsamheten. En ytterligare sammandragning av företagsledningen
kommer förvisso att medföra att lönsamhetskravet skärps än mer.
Om ledningsfunktionen däremot decentraliseras finns större möjlighet att i
en vettig produktion ge människorna en meningsfylld sysselsättning. Sätts
lönsamhetskravet i andra hand kan tillverkningen inriktas på sådana varor
som det annars inte skulle löna sig att tillverka inom landet därför att de är för
arbetsintensiva, t. ex. komponenter i underleverans.

Mot. 1983/84:1048

7

Det stränga kravet på lönsamhet inom Samhällsföretag bör överges.
Organisationen bör inte centraliseras ytterligare.

4. Offentlig förvaltning

Givetvis utgör allmän förvaltning en viktig del av näringslivet även i
Kristianstads län. Hit har inte utlokaliserats någon statlig verksamhet.
Därför är det desto angelägnare att den nuvarande offentliga verksamheten i
länet inte minskas. En strävan att viss smärre verksamhet, t. ex. inom
rättsväsendet, dras till Malmö är uppenbar.

En av länets största arbetsgivare är försvaret. Där har pågått och pågår en
betydande rationalisering. Sålunda har T 4 sammanlagts med P 2 i
Hässleholm och stora indragningar skett inom övriga förband i länet. Nu sätts
i fråga om F10 i Ängelholm skall läggas ned. Det måste dock ses som ett
slöseri att nu mönstra ut Drakenplanen minst tio år för tidigt för att möjligen
åstadkomma en blott nominell beparing. F10 kan tvärtom blir flygvapnets
rationellaste förband om F5, F10 och F14 läggs samman till en
förvaltningsenhet.

Frågan om en gemensam förvaltningsenhet för F5, F10 och F14 bör
utredas.

5. Arbetsmarknadsstöd - industristöd

En långvarig lågkonjunktur har medfört även i Kristianstads län att de
kortsiktiga arbetsmarknadsåtgärderna inte leder till en positiv utveckling i
längden.

Statsmakterna bör pröva hur resurser kan föras över från kortsiktiga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till verksamheter, som kan skapa
sysselsättning på längre sikt. Statsbidrag kan exempelvis åter införas för
objekt med direkt eller indirekt betydelse för industrins utveckling. I detta
hänseende gör den rätta storleken och strukturen Kristianstads län lämpligt
som ett försökslän.

6. Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen hos regeringen hemställer att planerade insatser i
Kristianstads län för sysselsättningsstöd, exportstöd, företagsstöd
och företagarutbildning samt rationalisering inom Samhällsföretag
och försvaret ges den inriktning som angetts i motionen.

Stockholm den 20 januari 1984

BÖRJE NILSSON (s)
LENNART BLADH (s)

MAJA BÄCKSTRÖM (s)