Lånevillkoren vid nyproduktion och ombyggnad av flerfamiljshus

Motion 1982/83:1554 Rolf Dahlberg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1982/83
1554-1564

Motion
1982/83:1554
Rolf Dahlberg m. fl.

Lånevillkoren vid nyproduktion och ombyggnad av flerfamiljshus

För att kunna tillgodose konsumenternas efterfrågan är det nödvändigt
med en varierad nyproduktion av bostadslägenheter i flerfamiljshus.

Nyproduktionens omfattning påverkas av olika faktorer, exempelvis gällande
lånebestämmelser samt hur bruksvärdessystemet utformas.

De hyresnivåer som fastställts vid förhandlingar mellan Hyresgästernas
riksförbund och de kommunala bostadsföretagen har inte medfört kostnadstäckning
i företagens förvaltningar. Även i det privata fastighetsbeståndet
föreligger genom bruksvärdessystemets utformning betydande underskott.

Någon lönsamhet eller ens täckning för kostnader finns således inte inom
stora delar av bostadsförvaltningen. Den beskrivna situationen förklarar
varför enskilda fastighetsägare på sikt kommer att tvingas lämna förvaltningsmarknaden
och redan nu praktiskt taget upphört med nyproduktion av
hyresbostäder. Detta är en utveckling som ingen synes eftersträva men som
blir en oundviklig konsekvens med rådande situation på bostadsmarknaden.

För många människor är hyresformen den mest attraktiva: de som vill ha
hyreshusets höga servicenivå, ungdomar, studerande, de som bor kortare
perioder på samma plats och de som inte vill eller kan klara underhåll och
reparation av en bostad. För dessa boende är valfriheten bestämd av
konkurrensen mellan fastighetsägarna. Utan konkurrens är ingen tvingad att
ta hänsyn till hyresgästernas önskemål. Om en producent har monopol på en
vara eller nyttighet har konsumenterna därmed inga alternativ att välja
mellan.

De enskilda fastighetsägarna arbetar med lönsamhetskrav och under
personligt ansvar för betalning och ägande. Detta tvingar dem till effektivitet
och kostnadskontroll i förvaltningen och underhållet av fastigheten. Resultatet
blir till nytta för hyresgästerna i form av bra service och goda lägenheter.

De kommunägda företagens hyror är kostnadsbestämda. Ingen enskild
person på ägarsidan lider ekonomisk skada av förluster och dålig ekonomi i
förvaltning och underhåll. De kommunala företagen saknar alltså interna
incitament till effektivitet. Deras enda drivfjäder ligger i konkurrensen på
marknaden allmännyttiga bostadsföretag emellan.

Bristande konkurrensförutsättningar på hyresmarknaden har medfört att
enskild förvaltning i nyproduktion praktiskt taget omöjliggörs. Vid nyproduktion
resp. ombyggnad av flerbostadshus utgår olika lån och räntebidrag
till kommunala bostadsföretag och enskilda företag. Enskilda företag
erhåller 92-procentiga lån och 95-procentigt räntebidrag medan kommunala

1 Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 1554-1564

Mot. 1982/83:1554

2

företag erhåller såväl 100-procentiga lån som räntebidrag. Denna skillnad i
finansieringsvillkoren medför att enskilda fastighetsägare behöver ca 40
kr./m2 och år i högre hyra för att täcka sina merkostnader för kapital. Om den
prisledande nyproduktionshyran i det kommunala bostadsföretaget är 350
kr./m2 innebär detta en skillnad med över 10 %. Omräknat till månadshyra
för en normal trerumslägenhet på 70 m2 betyder det 280 kr. per månad. En
sådan hyresdifferens medges emellertid inte inom ramen för bruksvärdessystemet.

Förutsättningen för att uppnå en bygg- och bostadsmarknad i konkurrens
är att konkurrenshindren blir undanröjda. Ett första villkor är att de statliga
lånevillkoren ges en utformning som leder till konkurrensneutralitet i fråga
om kapitalkostnaderna. En enhetlig belåningsgräns för alla byggherrekategorier
ger ökade förutsättningar för konkurrens på lika villkor. En lika
lånegräns vid exempelvis 95 % av låneunderlaget leder även till en minskad
belastning på statsbudgeten. Denna besparing kan för första budgetåret
uppskattas till drygt 25 milj. kr. De kommunala företagen skulle genom
denna förändring av lånegränsen tvingas bygga upp ett eget kapital, vilket
sannolikt också skulle kunna ”tvinga” fram en ökad effektivitet inom denna
företagskategori.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar uttala sig för att de statliga lånevillkoren vid
nyproduktion och ombyggnad av flerbostadshus omformas på
sådaijt sätt att såväl enskilda, kooperativa som kommunala
bostadsföretag beviljas lån motsvarande 95 % av låneunderlaget.

Stockholm den 24 januari 1983

ROLF DAHLBERG (m)

STEN STURE PATERSON (m)

ERIK OLSSON (m)

GÖTE JONSSON (m)

JAN-ERIC VIRGIN (m)

KNUT BILLING (m)
BERTIL DANIELSSON (m)
MARGARETA GARD (m)