Läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården

Motion 1981/82:1303 Gullan Lindblad och Siri Häggmark

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1981/82:1303

Gullan Lindblad och Siri Häggmark
Läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården

Utvecklingen inom läkemedelsområdet går snabbt.

Allt större krav ställs därför på hälso- och sjukvårdspersonalen, eftersom
felaktigheter i preparatval, dosering och administration kan få ödesdigra
konsekvenser för patienten, som har rätt att känna medicinsk säkerhet i
vården.

Läkemedelshanteringen regleras av en omfattande lagstiftning, exempelvis
läkemedelsförordningen (SFS 1962:701) och dess tillämpningskungörelse
(SFS 1963:439). Socialstyrelsen har utgivit Råd och anvisningar, och inom
vissa områden har speciella författningar utfärdats.

Lagstiftningen syftar till att undvika misstag, som kan ge patienten obehag
eller skada. Detta till trots förekommer ett stort antal komplikationer där
läkemedel hanteras fel, förväxlas eller feldoseras.

Medicinalväsendets ansvarsnämnd har tidigare avgjort ärenden rörande
felaktig hantering och användning av läkemedel. Under femårsperioden
1974-1979 avgjorde nämnden 75 ärenden rörande läkemedel. Av dessa
gällde 55 felaktig hantering och 20 biverkningar av läkemedel. Fr. o. m. den
1 juli 1980 prövas sådana ärende av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Någon säker statistik huruvida antalet anmälningar i ärenden rörande
läkemedelshantering har ökat på senare år kan ej fås fram. Denna typ av
ärende har dock alltmer kommit i blickpunkten.

Det är också ett känt faktum att det utöver de av ansvarsnämnden prövade
ärendena förekommer ett stort antal ”incidenter”, som ej blir föremål för
någon ansvarsnämndens prövning.

1979 kunde man t. ex. i en utredning om läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningarna finna, att 20-38 % av de utförda momenten var
felaktiga i någon mening, vilket tyder på att ”den sista länken i hanteringskedjan,
vårdavdelningen, är svag, vilket gör att patienten ofta utsätts för
onödiga risker”.

Feldosering av läkemedel är det vanligaste förekommande felaktiga
momentet vid hantering av läkemedel, framför allt vid injektionsgivning.
Det är exempelvis alltför vanligt, att patienten får 10 gånger för hög dos av ett
ordinerat läkemedel.

Förväxling anges som näst vanligaste orsak vid felbehandling med
läkemedel. Trots socialstyrelsens Råd och anvisningar 1974:39 och föreskrift
1980:80 angående ”läkemedelshantering på vårdavdelningarna” samt Spri:s
råd 4.5 ”Administrativt system för registrering av ordinationer av läkemedel

Mot. 1981/82:1303

5

m. m.”, där det detaljerat anges, hur en ordination skall anges för att vara
entydig, samt hur preparat skall ges, förekommer alltför många felaktigheter
i läkemedelshanteringen.

Rutinerna för läkemedelshantering är dåligt utarbetade på vissa avdelningar.
Muntliga ordinationer förekommer liksom lösa lappar med ordinationer
osv. I vissa fall finns oklarheter, vilka preparat som får handhas av
sjuksköterska resp. andra personalkategorier.

Patientens säkerhet måste ökas

Trots de åtgärder som vidtagits bl. a. genom lagstiftning och information
anser vi att ytterligare ansträngningar måste göras för att öka patientens
säkerhet i vården.

En översyn av läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården bör
göras i samråd med sjukvårdshuvudmännen och berörda personalkategorier.

Därvid bör följande beaktas:
o Socialstyrelsens råd och anvisningar på läkemedelsområdet måste nås av
alla berörda parter. Ett modernt informationssystem bör användas, då
lagtext ofta uppfattas som ointressant eller svårförståelig,
o Kontrollen av efterlevnaden bör ökas.

o Alla ärenden som behandlas i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bör på
lämpligt sätt delges sjukvårdspersonalen. I dag redovisar vissa facktidskrifter
ett antal typfall, och socialstyrelsen ger ut vissa meddelandeblad.
Ansvarsnämndens bedömningar bör ses inte bara som disciplinära
åtgärder i de enskilda fallen utan som förebyggande åtgärder inför
framtiden.

o Sjuksköterskeutbildningen måste intensifieras och fördjupas vad gäller
läkemedelsräkning. Ett decimalkomma på fel ställe kan innebära svåra
skador, ja t. o. m. döden för en patient.

Miniräknare och minidatorer borde kunna vara till hjälp på läkemedelsområdet,
åtminstone inom akutsjukvården,
o En översyn bör göras av gällande ansvarsregler för olika personalkategorier,
inte minst med hänsyn till att olika personalgruppers arbetsuppgifter
och arbetsområden snabbt har förändrats på senare år beroende på den
dynamiska utvecklingen inom medicin och teknik,
o Sjukvårdens etiska principer bör innefatta största möjliga personliga
ansvarstagande hos yrkesutövaren som grund för en trygg omvårdnad av
patienten.

All vårdutbildning bör understryka detta.

Mot. 1981/82:1303

6

Hemställan

Med stöd av det ovan sagda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att öka
säkerheten vid läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården
på sätt som i motionen angetts.

Stockholm den 26 januari 1982

GULLAN LINDBLAD (m)

SIRI HÄGGMARK (m)