Lagstiftningen och den ekonomiska brottsligheten

Motion 2005/06:Ju228 av Ulf Sjösten och Bertil Kjellberg (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av samordning av lagar som används vid bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Motivering

Ekonomisk brottslighet omges av att omfattande regelverk. Regelverket skall skapa reella möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet utifrån många olika och ständigt föränderliga infallsvinklar.

Regelverken är spridda i en lång rad lagar och författningar.

I brottsbalken finns bl.a. lagrum som har anknytning till ekonomisk brottslighet:

• Bedrägerier

• Subventionsmissbruk

• Häleri

• Penninghäleri

• Svindleri

• Förskingring

• Trolöshet mot huvudman

• Behörighetsmissbruk

• Alla brotten i 11 kap.

• Urkundsförfalskning

• Undertryckande av urkund

• Osant intygande

• Bestickning

• Mutbrott

Till dessa brottsbalksbrott kommer brott som regleras i följande lagar:

• Skattebrottslagen

• Aktiebolagslagen

• Lag om företagsrekonstruktion

• Insiderstrafflagen

• Lag om ekonomiska föreningar

• Lag om näringsförbud

• Konkurslagen

• Lag om tryggande av pensionsutfästelser

• Lag om skydd för företagshemligheter

• Lagar som reglerar olika former av miljöbrott

Det är viktigt att alla aktörer har en samlad begreppsbild vid utredning av ekonomisk brottslighet. Det är viktigt dels från utredningssynpunkt, dels från rättssäkerhetssynpunkt att utgångspunkterna och bedömningsgrunderna är likvärdiga.

Vårt förslag är därför att regeringen initierar en utredning med syfte att samordna de ovan beskrivna lagrummen.

Stockholm den 15 september 2005
Ulf Sjösten (m)	Bertil Kjellberg (m)