Kvinnoforskning om bostäders utformning

Motion 1998/99:Bo215 av Ulla-Britt Hagström (kd) och Birgitta Carlsson (c)

Sedan 1960-talet har fördelningen av hushållsarbetet blivit mer jämställd.
Betänkandet från Kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6) visar att i 13
procent av de svenska familjerna delar makarna/samborna lika på de
mest tidskrävande arbetsuppgifterna i hemmet. Mest jämställda, både när
det gäller fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet och
inkomstmässigt, är de yngsta paren utan barn. Den ojämna
arbetsfördelningen blir tydlig i familjer med barn.

Också i jämställda förhållanden visar utredningen att det är kvinnor som
"byter lakan och handdukar, tvättar wc, putsar spegeln, vattnar blommor,
köper kläder till barnen, sätter upp gardiner, stryker och lägger på dukar.
Männen snickrar, sätter krokar, tar bort fronten på badkaret, rensar avlopp,
gräver i landet, byter till vinterdäck, tvättar bilen och programmerar om
videon" (SOU 1998:6 s. 74). Detta är givetvis en generalisering men dock
grundad på vetenskapliga undersökningar.

Boendesektorn är hittills ett manligt dominerat område. Det är viktigt att
kvinnor ges större möjlighet att forska om bostäders utformning. Karin
Boalt, professor i byggnadsfunktionslära, var en av de första att på 1950-talet
ta upp bostäders användbarhet, städbarhet, utrymme för hushållsarbete,
förvaringsutrymmen m.m. Kollektivhusdebatten och forskningen, som var
viktiga inslag på 1970-talet och även under 1980-talet, drevs på främst av
kvinnor.

Byggnormerna för bostadsbyggandet blev efterhand föråldrade efter att ha
varit desamma i ungefär 25 år. Utgångspunkten var barnfamiljer som bodde
trångt. De flesta barnfamiljer har nu fått avsevärt större bostadsyta. Den
handfasta bostadsforskningen kom i skymundan efter avregleringen 1994.
Byggforskare började då ägna sig åt mera teoretiska studier. Nu byggs det
mera efter vad man kan sälja på. Stor vikt läggs vid kök och badrum.

Forskningen inom byggsektorn idag gäller huvudsakligen aktuella
samhällsproblem, energi, "sjuka hus", inomhusklimat m.m., vilket givetvis är
mycket angeläget. Tyvärr har dock kunskapen om vardagslivet blivit alltmer
fragmentariserad och fördelad mellan olika marknadsintressenter. Detta gör
att samarbete och erfarenhetsutbyte minskat vad gäller utformningsfrågor.
Vidare minskar valfriheten mellan olika boendeformer i hyresrätt, bostadsrätt
eller villa på grund av ekonomiska skäl.

I budgetpropositionen föreslås en markant neddragning av anslaget till
byggforskning. Det är påtagligt att kvinnors forskning om bostäders
utformning kommer att drabbas hårt. Denna forskning måste därför
uppmärksammas på ett speciellt sätt.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnoforskning om bostäders utformning.

Stockholm den 28 oktober 1998

Ulla-Britt Hagström (kd)

Birgitta Carlsson (c)