Kvalitetssäkring av ambulanstransporter

Motion 2008/09:So260 av Kerstin Engle (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över och framlägga förslag på nationellt krav på kvalitetssäkring, utbildning och utfärdande av förarbevis för ambulanspersonal i utryckningstjänst.

Motivering

Strukturförändringar inom svensk sjukvård innebär bland annat ökade vårdtider för ambulanssjukvården. Detta ställer högre krav på kompetens. Ambulanssjukvården kan i framtiden liknas vid rullande sjukvårdsenheter där kvaliteten på det första omhändertagandet och en tidig sjukvårdsinsats kommer att vara avgörande för patientens fortsatta vård och rehabilitering. Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär kvalificerade medicinska bedömningar och behandlingar under transport.

Dagens ambulanssjukvårdare har en unik kompetens med kunskaper i prehospital sjukvård, teknik, logistik, ledning samt utryckningskörning. Dessa kunskaper tas många gånger för givna även om de är förvärvade genom flera års erfarenhet. Från och med oktober 2005 krävs att det finns en legitimerad sjuksköterska i de ambulanser som ska utföra medicinsk behandling. I framtiden är det inte lika självklart med en bred rekryteringsbas; man begränsar sig genom ett beslut att bemanna ambulanserna med enbart sjuksköterskor. Den tekniska utvecklingen kommer att kräva ökade och fördjupade kunskaper, och det är därför ett naturligt utvecklingsområde för yrkesgruppen ambulansförare. Utvecklingsområden är till exempel ledning, samband, logistik och kommunikation på skadeplatsen.

Det nuvarande regelverket ställer inga särskilda krav som säkerställer de krav och den kompetens som finns för annan yrkesmässig trafik. I praktiken kan man framföra en ambulans och påkalla fri väg med ett B-körkort även om ambulansen väger över 3,5 ton. Planer finns för närvarande i vissa landsting att införskaffa fordon som väger 5,5 ton. Krav på C-körkort för dessa fordon finns inte med nuvarande lagstiftning.

Holland är det land i Europa som liknar Sverige mest när det gäller ambulanssjukvård. Där insåg man i början av 90-talet att man måste dela upp personalen i två yrkesgrupper:

• driver (ambulanssjukvårdare) är yrkeschaufför, och utbildas i sjukvård – i Sverige fungerar det tvärtom

• ambulance nurse (sjuksköterska) som är det högsta du kan bli inom ambulanssjukvård i Holland. Där måste du vara vidareutbildad sjuksköterska i fem år före anställning. Sedan utbildas de speciellt i prehospitalt omhändertagande.

Det är angeläget att ambulansverksamheten kvalitetssäkras. Att nationella regler för utbildning och förarbevis införs är inte bara ett kompetensbevis för att fordonet framförs på ett säkert sätt. Det är minst lika viktigt att arbetsmiljön är sådan att ambulansförare och medtrafikanter kan känna trygghet vid trängande fall av utryckningskörning. Det är också förenligt med samhällets krav på nollvision i trafiken.

Stockholm den 30 september 2008

Kerstin Engle (s)