Kvalitet som mål för livsmedelsproduktion

Motion 1985/86:Jo236 Maj Britt Theorin m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo236

Maj Britt Theorin m. fl. (s)
Kvalitet som mål för livsmedelsproduktion

Det borde vara ett oavvisligt konsumentkrav att vi skall kunna köpa mat
som är fri från gifter och skadliga ämnen. I takt med olika rapporter om hur
vår mat produceras växer oron hos många människor över kvaliteten i våra
livsmedel.

Den intensiva djuruppfödningen har lett till sjukdomar bland djuren som
dels förorsakat djuren stort lidande, dels inneburit risk för sämre livsmedelsråvaror.
Debatten kring detta har varit stark, och många konsumenter
finnér det oetiskt att producera mat under sådana betingelser. Den senaste
tidens avslöjanden om djurhållningen har kraftigt ökat konsumenternas
misstänksamhet mot livsmedelsproduktionen. Om inte alla inblandade i tid
inser de förändringens vindar som blåser kan det sluta illa för hela den
svenska livsmedelsproduktionen.

Maktkoncentrationen i distributionsledet är mycket stark. I stor utsträckning
styrs hela sortimentet av de tre grossistkedjor som förser hela den
svenska detaljhandeln med varor. För att klara de långa transporterna tillsätts
en mängd kemikalier i livsmedlen. För att öka hållbarheten används i
dag ca 6 000 olika kemiska tillsatser. Denna hållbarhet utnyttjas sedan för
att ytterligare driva på stordriften. Grossisternas krav på lång hållbarhet
och transporttåliga produkter innebär också att svenska livsmedel likriktas
i smak och utseende och konsistens. För att hålla länge måste maten dessutom
smaka lika.

Hur bekämpningsmedelsresterna långsiktigt påverkar markens ekosystem
vet vi inte med säkerhet. Men vi vet att konstgödsel utarmar jorden på
mull och mikroorganismer. Ingen ifrågasätter heller ett samband mellan
kemikalier i miljön och folkhälsan. Sambandet mellan kost och cancer har
med allt större säkerhet kunnat fastläggas. Redan på 1970-talet lanserades i
USA de första teorierna om att hälften av alla cancerfall orsakats av kosten,
och den svenska cancerkommittén anser att minst 30 % av alla cancerfall
kan bero på kostfaktorer. Mer grönsaker och frukt och mindre fett är en
rekommenderad väg.

För attkomma till rätta med problemen krävs en omläggning av jordbruksproduktionen.
Kvaliteten på livsmedel har eftersatts och kvantitativa
mål har skjutits i förgrunden. Detta förhållande måste nu vändas på.

Det av regeringen föreslagna forskningsprojektet ser vi som positivt men
mer långsiktigt. I avvaktan på resultat från forskningen kan en rad åtgärder
vidtas redan nu.

För det första måste kvalitetskravet på livsmedel bli överordnat mål i
statens livsmedelspolitik. Detta betyder därmed också en omläggning av

regleringssystemet. Kvalitetsstödet till bönderna bör omfördelas så att det
blir lönsamt att satsa på kvalitet i stället för kvantitet.

Staten måste mer aktivt ta itu med kvalitetsbegreppet än hittills. Det kan
ske genom lagstiftning med utökad och förbättrad innehållsdeklaration eller
genom kompletterande märkning. En väg kunde vara att utveckla ett
märkningssystem där varans kvalitet bedöms efter mängden svenska, naturliga
och näringsmässigt riktiga råvaror. Konsekvensen blir att om en
varas hållbarhet beror på främmande tillsatser bör det innebära en lägre
kvalitetsmärkning.

För konsumenternas del är det också viktigt att regleringssystemet görs
överskådligt och begripligt. 1 dag kan knappast ens experter förstå regleringssystemet.

Ekonomisk stimulans bör utgå till bönder som odlar med alternativa
metoder utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den mark som
i dag ger överskottsproduktion bör användas till försök med alternativ giftfri
odling.

Alternativa odlingsformer måste aktivt stimuleras på olika sätt. Det ekonomiska
stöd om 5 milj. kr. som föreslås i budgeten är bra men det krävs
också en medveten satsning på utbildning i alternativa växtodlingsformer.
Värderingar och s. k. rationella ekonomiska skäl tenderar annars att förpassa
dessa initiativ och metoder åt sidan.

Den senaste tidens avslöjanden om djurkadaver i fodermedel och brister
i djurhållningen visar att också utbildningen för animalieproduktionen behöver
förbättras.

Regeringen har tidigare i proposition till riksdagen dragit slutsatsen att
”förhållandena inom industri- och handelsleden bör utredas ytterligare.
Likaså bör en samlad utvärdering ske av frågan om livsmedlens kvalitet”.
Vi anser att den senaste tidens händelser ytterligare förstärkt behoven av en
sådan samlad utvärdering och förutsätter att den med det snaraste redovisas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen fastställer kvalitet sorn överordnat mål för statens
livsmedelspolitik,

2. att riksdagen uttalar att kvalitetsstödet omfördelas så att det blir
lönsamt att satsa mer på kvalitet än kvantitet,

3. att riksdagen uttalar att ett kvalitetsmärkningssystem för livsmedel
bör utvecklas,

4. att riksdagen uttalar att utbildning i alternativa odlingsformer
förstärks och att utbildningen för animalieproduktionen förbättras.

Stockholm den 24 januari 1986
Maj Britt Theorin (s)

Mot. 1985/86
Jo236

Maj-Lis Lööw (s)
Marita Bengtsson (s)

Evert Svensson (s)
Mona Sahlin (s)

4