Kusiners arvsrätt

Motion 2013/14:C231 av Lars-Arne Staxäng och Betty Malmberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kusiners arvsrätt.

Motivering

Dagens lagstiftning begränsar arvsrätten till tre parenteler eller arvsklasser. Det innebär att i första hand ärver den avlidnes barn och barnbarn (s.k. bröstarvingar). Finns inga bröstarvingar eller om dessa ej är i livet går arvet till den avlidnes föräldrar och deras avkommor om föräldrarna ej är i livet. En efterlevande make eller maka har också ett arvsrättsligt skydd som går förbi gemensamma barn. I sista hand, den s.k. tredje parentelen, går arvet till mor- och farföräldrar eller deras avkommor i händelse av att mor- och farföräldrar inte längre är i livet.

Men så här har det inte alltid varit. Ärvdabalken ändrades år 1928 för att undvika att framför allt jordbruksfastigheter delades upp i alltför små enheter. Men denna ändring medförde slutet för kusiner som berättigade arvtagare i händelse av att ingen annan arvinge finns. I många fall finns arvingar redan innan kusiner skulle komma i fråga. Men i de fall där arvingar inte finns, trots att kusiner existerar och förutsatt att inget testamente har upprättats, så tillfaller arvet eller kvarlåtenskapen staten genom Allmänna arvsfonden.

Sedan arvsrätten för kusiner togs bort ur lagstiftningen inträder staten som arvinge när tämligen nära släktingar i form av kusiner fortfarande finns i livet. Trots att de ekonomiska banden tunnas ut i och med att släktskapet blir allt längre bort motiverar det enligt vår mening inte ett förstatligande av den avlidnes egendom. Att förstatliga avlidnas egendom är för oss helt orimligt. Det vore istället rimligt och inte minst konsekvent för lagstiftningen att återinföra kusiner i den tredje parentelen. Möjligheten att stärka kusiners arvsrätt genom att återinföra kusiner i den tredje parentelen bör därför ses över.

Stockholm den 27 september 2013
Lars-Arne Staxäng (M)	Betty Malmberg (M)