Kurser i tyska och franska i grundskolan

Motion 1984/85:2531 Birgitta Rydle m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

12

Motion
1984/85:2531
Birgitta Rydle m. fl.

Kurser i tyska och franska i grundskolan

All den oro som språklärare med undervisning på grundskolans högstadium
kände inför propåerna att man skulle ta bort möjligheten att anordna
undervisning i såväl allmän som särskild kurs för främmande språk och
matematik har visat sig vara befogad.

Redan efter två år med slopade allmänna kurser i moderna språk kan vi
klart konstatera att det var eleverna som blev de stora förlorarna. Framför
allt är det kanske de elever som inte riktigt kan klara av den ”stora” kursen i
tyska eller franska som har blivit lidande. De får i dag inte en möjlighet till
språkval. På mindre skolor med endast några paralleller kan man som regel
inte heller inrätta de tvååriga eller ettåriga kurserna (som ofta brukar kallas
turisttyska eller turistfranska). En del större skolenheter har dock lyckats
införa detta, vilket upplevs som orättvist av många elever på de små
skolenheterna. I dag väljer alltså elever tyska eller franska trots att de vet att
de egentligen inte orkar med den kursen. Det blir ett negativt val, det minst
onda. De vill inte välja Bild eller Teknik. De vill läsa språk, men inte så fort
och inte så mycket - framför allt inte så mycket grammatik. Dessa elever kan
inte få den möjligheten i dag.

Den här sammanslagningen eller ”integreringen”, som man föredrog att
kalla den, har redan satt sina spår. Nu är det ännu svårare för de
språkbegåvade eleverna att verkligen få den fördjupning och stimulans som
även dessa bör ha rätt att få.

Systemet kommer att redan på ganska kort tid medföra vissa negativa
konsekvenser och öka utbildningsklyftorna. Föräldrar med god ekonomi och
intresse för sina barns språkliga studier kommer att i allt högre utsträckning
sända sina barn utomlands för språkstudier. Det är ett stort slöseri att inte ta
till vara alla de språkbegåvningar vi har, eftersom svenskan är ett sådant litet
språkområde. Den högre utbildningen kommer att ytterligare utarmas.

Vi får fler och fler invandrare, som vi ger möjlighet till tvåspråkighet
genom hemspråksundervisning, samtidigt som vi försvagar möjligheterna för
i Sverige födda svenska elever att få fördjupade kunskaper i något annat
språk än svenska.

Antagandet att vi skall kunna klara oss enbart med engelska språket, som
dessutom starkt skulle komma att ändra karaktär om man tar bort
indelningen i särskild och allmän kurs, är önsketänkande och har intet med
dagens realiteter att göra. Det tar dessutom mycket lång tid att bygga upp det
man alltför snabbt raserat.

En skola för alla måste även ta hänsyn till de teoretiskt begåvade eleverna

Mot. 1984/85:2531

13

och kunna ge dem deras behov av stimulans. En god grund för fortsatt
utbildning läggs tidigt i åren.

Goda kunskaper i språk behöver alla elever för att kunna hävda sig på en
alltmer internationell arbetsmarknad. Slopandet av allmän kurs i moderna
språk har särskilt drabbat s. k. svagpresterande elever. Skolans uppgift att
tillgodose alla elevers rätt till kunskaper åsidosätts därmed. Undervisningens
totala nivå sjunker genom att möjligheterna till anpassning till olika
begåvningstyper omintetgörs.

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att allmän och
särskild kurs i tyska och franska skall återinföras på grundskolans
högstadium.

Stockholm den 25 januari 1985

BIRGITTA RYDLE (m)

ELISABETH FLEETWOOD (m) HANS NYHAGE (m)