Kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap

Motion 1999/2000:Ub255 av Ulla-Britt Hagström och Yvonne Andersson (kd)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1999-10-05
Bordläggning
1999-10-12
Hänvisning
1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Under Skolverkets arbete med den nya kursplanen i ämnet
religionskunskap för grundskolan upplever många att kristendomens
ställning håller på att försvagas. I ett sekulariserat land påstås att ingen
religion längre är självklar. Det är viktigt att eleverna i skolan får insikt i
och kunskap om kristendomen, den religion som ligger bakom svensk
tradition. Kunskapen om våra historiska rötter, de som befästs i ämnen
som historia och religionskunskap och ofta manifesteras i estetisk
verksamhet, har idag stora och dokumenterade brister.
Intresset för existentiella frågor är stort bland ungdomar idag. Inom
speciellt religionskunskapen är det naturligt att möta det intresset och ge
eleverna verktyg för att bearbeta sina tankar kring de stora livsfrågorna. De
religionsmöten som vi har i vårt land talar också för behovet av djupare kun-
skap och förståelse för de olika religionernas likheter och särdrag. Kristen-
domen är en viktig drivkraft för vår kulturs formande. Alla behöver få
kunskap om vår religiösa tradition i form av litteratur, musik, konst och
teater för att förstå vårt kulturarv. Religionsämnet bidrar till att motverka
främlingsfientlighet, rasism och segregation genom att det ger eleverna en
solid bas att stå på och ökar förståelsen för och kunskapen om egna och
andras kulturella rötter.
Läroplansutveckling
Religionsämnet benämndes i tidigare läroplan kristendomskunskap.
Ämnet visade respekt för samtliga religioner och pekade särskilt på
förståelse och respekt för olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor. En
gedigen kursplan följde läroplanen. I Läroplan för grundskolan 1980
fanns ämnet under samhällsorienterande ämnen och benämndes
religionskunskap. Livsfrågor, tro och etik var ett samlande begrepp för
kursutformningen på respektive stadier.
Från nästa läroplan, Läroplan 1994 citeras: "Skolan har en viktig uppgift
när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med de svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och för-
medla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition
och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rätts-
känsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig
frihet."
I nuvarande kursplan konstateras: "Kristendomen har haft och har stor
betydelse för såväl enskilda människor som för det svenska samhället. Dess
inflytande sträcker sig från kultur-, värde- och normsystem, lagstiftning och
rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och traditioner. Religionskunskaps-
ämnet skall därför ge kunskaper om Bibeln, kyrkoåret och den kristna trons
föreställningsvärld. Detta skall ge en grund för förståelse av hur svensk
kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen
tro".
I betänkandena till de nya läroplanerna skrevs in: "Som särskilt viktig
framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk
humanism".  Det måste förutsättas att den värdegrund som Lgr 94 fastslog
fortfarande gäller. Etiken griper in i allt, i regler, i relationer, i ekonomi,
i
kunskapsutbud osv. Det handlar hela tiden om ett ödmjukt sökande, i att hitta
sin egen identitet, se sina möjligheter och begränsningar. Det pedagogiska
klimatet i skolan är beroende av etiken. Kristendomen måste ges det
utrymme som behövs för att ge eleverna redskap att jämföra med andra
religioner.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskaps-
ämnet.

Stockholm den 4 oktober 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yvonne Andersson (kd)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskapsämnet.
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskapsämnet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.