Kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap
Motion 1999/2000:Ub255 av Ulla-Britt Hagström och Yvonne Andersson (kd)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-10-05
- Bordläggning
- 1999-10-12
- Hänvisning
- 1999-10-12
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Under Skolverkets arbete med den nya kursplanen i ämnet religionskunskap för grundskolan upplever många att kristendomens ställning håller på att försvagas. I ett sekulariserat land påstås att ingen religion längre är självklar. Det är viktigt att eleverna i skolan får insikt i och kunskap om kristendomen, den religion som ligger bakom svensk tradition. Kunskapen om våra historiska rötter, de som befästs i ämnen som historia och religionskunskap och ofta manifesteras i estetisk verksamhet, har idag stora och dokumenterade brister.
Intresset för existentiella frågor är stort bland ungdomar idag. Inom speciellt religionskunskapen är det naturligt att möta det intresset och ge eleverna verktyg för att bearbeta sina tankar kring de stora livsfrågorna. De religionsmöten som vi har i vårt land talar också för behovet av djupare kun- skap och förståelse för de olika religionernas likheter och särdrag. Kristen- domen är en viktig drivkraft för vår kulturs formande. Alla behöver få kunskap om vår religiösa tradition i form av litteratur, musik, konst och teater för att förstå vårt kulturarv. Religionsämnet bidrar till att motverka främlingsfientlighet, rasism och segregation genom att det ger eleverna en solid bas att stå på och ökar förståelsen för och kunskapen om egna och andras kulturella rötter.
Läroplansutveckling
Religionsämnet benämndes i tidigare läroplan kristendomskunskap. Ämnet visade respekt för samtliga religioner och pekade särskilt på förståelse och respekt för olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor. En gedigen kursplan följde läroplanen. I Läroplan för grundskolan 1980 fanns ämnet under samhällsorienterande ämnen och benämndes religionskunskap. Livsfrågor, tro och etik var ett samlande begrepp för kursutformningen på respektive stadier.
Från nästa läroplan, Läroplan 1994 citeras: "Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och för- medla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rätts- känsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."
I nuvarande kursplan konstateras: "Kristendomen har haft och har stor betydelse för såväl enskilda människor som för det svenska samhället. Dess inflytande sträcker sig från kultur-, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och traditioner. Religionskunskaps- ämnet skall därför ge kunskaper om Bibeln, kyrkoåret och den kristna trons föreställningsvärld. Detta skall ge en grund för förståelse av hur svensk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro".
I betänkandena till de nya läroplanerna skrevs in: "Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism". Det måste förutsättas att den värdegrund som Lgr 94 fastslog fortfarande gäller. Etiken griper in i allt, i regler, i relationer, i ekonomi, i kunskapsutbud osv. Det handlar hela tiden om ett ödmjukt sökande, i att hitta sin egen identitet, se sina möjligheter och begränsningar. Det pedagogiska klimatet i skolan är beroende av etiken. Kristendomen måste ges det utrymme som behövs för att ge eleverna redskap att jämföra med andra religioner.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskaps- ämnet.
Stockholm den 4 oktober 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskapsämnet.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens ställning i religionskunskapsämnet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
