Kris i neurosjukvården

Motion 2012/13:So362 av Stefan Käll (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krisen i neurosjukvården.

Motivering

Jag är starkt oroad över dagens brister inom svensk neurosjukvård. Jag anser att svensk neurologisk vård måste upprustas på flera plan. Tillgängligheten måste bli bättre, neurologer och annan neurologiutbildad sjukvårdspersonal måste bli fler och budgeten för nya och effektiva behandlingar större.

Det har skett fantastiska forskningsframsteg inom neurologin under senare år som innebär att stora patientgrupper kan erbjudas behandling som på ett påtagligt sätt förbättrar sjukdomförlopp, livsbetingelser och samhällsekonomi. Möjligheter finns, men bristande kompetens, organisation och pengar gör att framstegen inte kommer människor till del.

Neurologisk sjukvård idag kännetecknas av:

• Stor brist på neurologer.

• Långa väntetider.

• Stora regionala skillnader.

Om dagens underdimensionerade neurosjukvård inte rustas upp, riskerar många människor som lever med stroke, MS, Parkinsons sjukdom eller någon annan allvarlig neurologisk sjukdom att slås ut från arbetsmarknaden, drabbas av livslånga handikapp och dö en för tidig död helt i onödan. Dessutom riskerar den neurologiska kompetensen att helt försvinna i vissa landsting.

Neurologin har genomgått en oerhörd snabb kunskapsutveckling de senaste tio åren. Genombrott inom både grundforskning, diagnostik och behandling har lett till helt nya möjligheter att förebygga och behandla vanliga neurologiska sjukdomar såsom stroke, MS och Parkinsons sjukdom. Dessa nya behandlingsmöjligheter ställer mycket högre krav på vårdorganisationen och tillgänglig kompetens.

Men tyvärr saknas inte sällan tillgång till neurologläkare med specifik kunskap om vilka behandlingsmöjligheter som är realistiska för dessa patientgrupper. En modern neurosjukvård kräver 50–60 neurologspecialister per miljon invånare. Aktuella siffror för Sverige visar att det finns cirka 32 neurologer per miljon och stor regional skillnad i tillgänglighet.

Enkelt uttryckt: Mer personella och ekonomiska resurser till neurologin kommer att spara liv, minska handikapp och människors lidande. Denna resursförstärkning kommer också att innebära samhällsekonomiska besparingar genom ett lägre behov av kommunal omsorg och ökad arbetsförmåga.

Under hösten 2007 samlades fler än 27 000 namnunderskrifter in från befolkningen i det s.k. Neurologiupproret. Bakgrunden var bl.a. den debattartikel några av landets främsta neurologer publicerade på DN Debatt den 1 april 2007. Med debattartikeln som utgångspunkt ville namninsamlingen redovisa det stöd som finns för att åstadkomma en upprustning av svensk högspecialiserad, neurologisk sjukvård och behandling.

Fem år har gått – utan nämnvärt resultat.

Jag skulle vilja att en utredning får till uppgift att ta fram ett nationell åtgärdsprogram för komma till rätta med de uppenbara brister som finns inom svensk neurosjukvård.

Stockholm den 4 oktober 2012

Stefan Käll (FP)