Kriminalvården

Motion 1998/99:Ju507 av Christina Axelsson och Cinnika Beiming (s)

Bekämpning av
narkotikamissbruk i häkten
och anstalter

Det är viktigt att fortsätta arbetet med att göra våra häkten
och anstalter drogfria. Vissa anstalter är redan nu drogfria
och man har gedigna program för att de intagna skall klara
av att vara drogfria. Det finns dock ingen anstalt att söka till
för den som är drogfri. Vi borde alltså ha anstalter som riktar
sig mot de interner som inte har drogproblem för att där i
stället kunna arbeta mer med de problem som de har.

Unga lagöverträdare

Viktigt är atmosfären på anstalten. Det måste finnas gott om
personal som kan ta sig an de yngre och leda dem tillbaka till
samhället. För unga förstagångsförbrytare borde
samhällstjänst av något slag vara att föredra framför
anstaltsvistelse.

Frigivningsförberedelser

Att frigivningen planeras är viktigt för att minska på
återfallsförbrytarna. Paragraf 34-placeringar är ganska
vanligt i slutet av intagningstiden. Men paragraf 34-
placeringar i någon form av behandlingshem eller
familjehem borde också kunna finnas för dem som inte har
problem med droger. En anpassning till samhällslivet behövs
för alla som har suttit inne åtminstone en längre tid.

De problem som uppkommer för den enskilde, vad gäller placeringar rör
ofta kostnaderna. Här borde det klarläggas vem som ska betala och vem som
ska bestämma vilken placering som ska göras.

Efter frigivningen har den då oftast villkorligt frigivne kontakt med
socialtjänsten. I en del kommuner förekommer att även de gör urinprov för
att försäkra sig om att personen inte har intagit några droger. De använder då
oftast en snabbanalysmetod som inte är helt tillförlitlig. Risken att den
enskilde blir felbedömd är relativt hög. Alla som arbetar med någon form av
provtagning måste få utbildning så att såväl provtagning som analyser kan
ske på ett professionellt sätt så att den enskilde blir korrekt behandlad.

Jämställdhet

Det är bra att kvinnor har egna anstalter, att man inte längre
blandar män och kvinnor på anstalter. Det får dock inte bli
ett ensidigt "kvinnligt tänk" på anstalter för kvinnor vad
gäller framförallt arbetsuppgifter för internerna. Det man slås
av när man besöker anstalter är att kvinnor erbjuds
sömnadsverksamhet och män att snickeriarbete. För detta
"arbete" ersätts männen ibland något högre än vad kvinnorna
gör. Vi är övertygade om att kvinnor också vill snickra eller
utföra trädgårdsskötsel, om inte annat så för att tjäna 50 öre
mer i timmen. Kriminalvården borde undersöka
möjligheterna till fler alternativ för "arbete" på anstalterna.

Vad gäller narkotikabekämpningen så är den naturligtvis lika intensiv på
kvinnliga anstalter som på manliga. Kvinnor har andra möjligheter att
manipulera med urinprov. Detta får dock inte medföra att man utsätter
kvinnor för förnedring vid provtagning. Andra sätt att undersöka om man
intagit narkotika än urinprov borde utprovas.

Ett sätt som ännu är i sin linda är att använda plåster. Det finns idag ett
särskilt sorts plåster som man använder för att se om personen i fråga har
intagit droger. Detta är ibland en mer effektiv metod än urinprov eftersom
vissa ämnen försvinner snabbt ur kroppen, plåster ger en bättre historik.
Metoden går ut på att plåstret, som är märkt och inte kan tas bort utan att det
märks, ska sitta i 24 timmar. Plåstret tar upp svett och analyseras efter en
särskild metod. Metoden är väl värd att pröva så att man slipper förnedrande
provtagningar som ändå kanske kan manipuleras.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av drogfria anstaler för drogfria interner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av andra strafformer för unga förstagångsförbrytare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda vem som skall bestämma om placering och vem som
skall bekosta frigivningsförberedelserna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbilda anställda inom socialvården i provtagning och analys
av urinprov,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdheten inom kriminalvården.

Stockholm den 24 oktober 1998

Christina Axelsson (s)

Cinnika Beiming (s)

1Yrkande 4 hänvisat till SoU.