Kooperativ hyresrätt
Motion 1984/85:1250 Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
9
Motion
1984/85:1250
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
Kooperativ hyresrätt
Kravet på ett större hyresgästinflytande över boendet har vuxit sig allt
starkare under senare år. Målet är att demokratisera bostadsförvaltningen,
att bidra till att sociala kontaktnät bildas i bostadsområdena och att minska
boende kostnaderna.
Det faktiska boinflytandet inom hyresrätten är ännu rätt outvecklat, men
flera kommunala bostadsbolag bedriver tillsammans med hyresgäströrelsen
vissa intressanta försök.
Ett mera långtgående boinflytande möter emellertid svårigheter i gällande
lagstiftning. Främst hyres- och bostadsrättslagen begränsar möjligheterna att
flytta över ansvar från fastighetsägare till ett av hyresgäster bildat förvaltningsorgan.
Ett omfattande inflytande för hyresgäster kommer med säkerhet
att i flera avseenden bygga på avtalskonstruktioner som ligger i hyreslagens
utmarker.
Boinflytandets begränsningar inom den nuvarande hyresrättens ram
betingas inte minst av ägarens skyldigheter och rättigheter. Ett långtgående
inflytande är ju också förknippat med ansvar och arbetsinsatser från de
boendes sida vilket självfallet inte alla hushåll har tid och ork med eller
intresse av. Att själva få välja aktivitets- och inflytandenivå är en viktig del av
inflytandet - hushåll som vill ha hög service bör kunna få tillgång till det.
Inflytandet bör därför kunna varieras efter en bred skala.
Hyresrätten kommer sannolikt att bestå i sina huvuddrag, även om
hyresgästernas inflytande kommer att öka i framtiden. Det finns dock
anledning att ifrågasätta om det är rimligt att utsätta hyreslagstiftningen för
de spänningar som uppstår, om den utvidgas till att omfatta hela ”boinflytandeskalan”
enligt ovan. Ett mer eller mindre totalt övertagande av
förvaltningsansvaret från hyresgästernas sida låter sig svårligen förenas med
en lagstiftning som inriktas på hyresrättens partsförhållanden. Därför bör det
övervägas att tillskapa en ny upplåtelseform som ger ett med bostadsrätt fullt
jämförbart inflytande men utan möjlighet till förmögenhetsvinster genom
överlåtelse av lägenheter. Det finns en rad skäl som talar för en konstruktion
med självförvaltning i föreningsform.
Det skulle vara av stort värde för kommunerna att, inom ramen för de
kommunala bostadsföretagens verksamhet, kunna erbjuda de boende ett
långtgående inflytande och möjlighet till sänkta boendekostnader. Boendeformen
skulle därvid kunna bli ett attraktivt alternativ till andra upplåtelseformer.
Detta boende skulle också kunna kombineras med en låg kontantinsats
eller ett måttligt krav på bosparande och en viss andel av de ledigblivna
Mot. 1984/85:1250
10
lägenheterna kan anvisas till hushåll i sådan bosparkö. Därvid kan dessa
bostäder bli attraktiva för ungdomar som inte hunnit etablera sig på
bostadsmarknaden. Från bostadssociala synpunkter bör boendeformen vara
av särskilt intresse i områden med tendenser till tilltagande social segregation.
En sådan ny upplåtelseform, kooperativ hyresrätt inom allmännyttan,
skulle kunna bygga på följande förutsättningar: Förvaltningsansvaret för ett
antal bostäder, 200-500, överlåts på en särskild juridisk person, t. ex.
ekonomisk förening ansluten till hyresgästföreningen. Föreningens syfte är
att upplåta bostadslägenheter till sina medlemmar och förvalta egendomen.
Föreningen kan anlita det kommunala bostadsbolagets tjänster, och
kapitalförvaltningen kvarligger hos det kommunala bolaget, medan byggnader
och mark upplåts till föreningen. Föreningens verksamhet styrs av
stadgar som godkänns av stat eller kommun. Medlemmarna i föreningen
skall ha samma rätt att byta bostad som framgår av hyreslagen. En mindre
insats förutsätts, vars värde återfås när medlemmen flyttar.
Den kooperativa hyresrätten har i det föregående beskrivits som kopplad
till ett kommunalt bostadsbolag. En sådan koppling är naturligtvis inte
nödvändig. Möjligen skulle denna form i framtiden kunna vara ett alternativ
som förvaltningsform för kollektivbostäder, för nyproduktion eller för
Riksbyggens ”borätt”.
Den konstruktion som ovan skisserats strider dock i flera avseenden mot
skilda författningar, t. ex. bostadsrättslagens bestämmelser om att endast
bostadsrätt får upplåtas på obegränsad tid och bara av bostadsrättsförening,
hyreslagens bestämmelser om hyresvärdens reparationsskyldighet och att
hyran skall vara bestämd till beloppet, hyresförhandlingslagen osv. Det finns
således i dag inte lagligt utrymmme för denna typ av upplåtelseform på
bostadsmarknaden.
Lagstiftningen bör därför ses över i syfte att öppna möjligheter för
bildandet av hyresrättskooperativ i enlighet med vad som skisserats i
motionen. Inriktningen bör vara att skapa förutsättningar för en kooperativ
förvaltning av hyreshus utan spekulationsinslag och under kommunal
insyn.
Med hänvisning till det som anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillskapande av en ny upplåtelseform,
kooperativ hyresrätt.
Stockholm den 23 januari 1985
KURT OVE JOHANSSON (s)
LARS-ERIK LÖVDÉN (s)
