Konkurrenssituationen och stadsnäten

Motion 2012/13:T340 av Eliza Roszkowska Öberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrensen på den svenska telekommarknaden och stadsnätens roll i den digitala infrastrukturen.

Motivering

Stadsnät kallas bredbandsnät som byggts i delar av eller en hel kommun. Det är alltså den fysiska infrastrukturen, fiberkablar, som åsyftas. Nätet ägs och drivs oftast av en kommun.

Utan tvivel har stadsnäten bidragit till att investera och bygga ut fibernäten i Sverige. Under 2011 investerade stadsnäten för nära två miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av marknadens totala investeringar enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Stadsnäten finns i ungefär 200 kommuner i Sverige.

Alliansregeringen har fört in regler i konkurrenslagen om att det offentliga, till exempel kommuner och landsting, inte ska konkurrera med privata utförare och som inte är kommunal kärnverksamhet. Exempel på sådan verksamhet kan vara ett gym, bageri eller en servering, men detsamma bör givetvis gälla bredbandstjänster som säljs av en kommun. Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att bedriva en kommersiell verksamhet som kan snedvrida konkurrensen. Undantaget från detta är om verksamheten är försvarbar från allmän synpunkt.

Att stadsnäten bidrar till att digitalisera Sverige är bra. Det är dock oklart vilken roll stadsnäten spelar på marknaden. Tre av fyra stadsnät har en kommersiell inriktning. Stadsnäten är också aktiva på olika nivåer i värdekedjan: vissa stadsnät bara äger och hyr ut svart fiber, andra agerar som kommunikationsoperatörer. Det finns även stadsnät som förutom de här två rollerna även är tjänsteleverantörer, trots att det i många fall finns en lokalt eller regionalt fungerande konkurrens. Stadsnäten konkurrerar alltså med kommersiella aktörer om olika typer av tjänster.

Stadsnät är viktiga och behövs, däremot behöver stadsnätens roll förtydligas och definieras. Konkurrenssituationen blir sned när en offentlig aktör som står för infrastrukturen också erbjuder olika typer av tjänster som kan tillhandahållas av privata aktörer. En roll som behöver definieras är kommunikationsoperatörens den som säkerställer att trafiken i stadsnäten ska vara neutral och öppen. Det behöver också definieras vad som är tjänstekonkurrens och hur den kan upprätthållas samt en definition av infrastrukturkonkurrens. För att sammanfatta på ett mycket enkelt sätt: vad kan och ska stadsnäten göra respektive inte göra.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag på att regeringen ser över stadsnätens roll för en mer öppen och konkurrensneutral digital infrastruktur.

Stockholm den 27 september 2012

Eliza Roszkowska Öberg (M)