Koncessionsnämnden för miljöskydd, m.m.

Motion 1988/89:Jo806 av Per Gahrton (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo806

av Per Gahrton (mp)

Koncessionsnämnden för miljöskydd, m.m.

Den 27 maj 1987 lämnade regeringen tillstånd för NEX att bygga en
kolbaserad ammoniakfabrik i Nynäshamn. Dessutom skulle spillvärme
användas för produktion av el och fjärrvärme för Stockholms behov.
Anläggningen beräknades konsumera 700 000 ton kol årligen för produktion
av ammoniak och energi.

Som ett av många konkreta resultat av den gröna vinden i valet beslöt
politikerna i Stockholms stadshus att inte längre vara intresserade av
hetvatten från NEX. Detta föranledde Expressen att den 19 oktober
publicera en helsida med rubriken ”Nynäskombinatet i graven”.

Men den 21-22 oktober höll koncessionsnämnden för miljöskydd förhandling
i Nynäshamn för att fastställa tillåtna utsläppsmängder. I det ursprungliga
beslutet hade NEX tillstånd att släppa ut 180 ton kväveoxider och 150 ton
svaveldioxid. Nu erbjöd sig bolaget att sänka utsläppen av svaveldioxider till
noll.

Emellertid gällde huvudfrågan koldioxid. Som bekant beslöt riksdagen
den 7 juni 1988 att koldioxidutsläppen i Sverige från och med beslutsdagen
inte får öka.

NEX kommer att släppa ut 1,8 miljoner ton koldioxid per år till luften,
vilket blir ett av Sveriges största enskilda utsläpp. Sakföreträdaren Björn
Gillberg anförde (enligt nämndens protokoll):

”1 riksdagsbeslutet klargörs vad som kommer att bli lag i framtiden.
Koncessionsnämnden är den rätta instanser för att tillämpa vad riksdagen
bestämt. Nämndens uppgift är att skydda miljön.”

Så kunde man ju tycka. Men icke!

Koncessionsnämnden förolämpar riksdagen

I stället för miljöskydd ägnar sig koncessionsnämnden åt att i sitt beslut
angående NEX genomföra ett ordrikt statsrättsligt resonemang, som inte
kan tolkas på annat sätt än som en förolämpning mot riksdagen.

- Nämnden ”konstaterar” att koldioxidproblematiken allmänt var uppmärksammad
redan när regeringen fattade sitt beslut om NEX i maj 1987;
nämnden ”förutsätter att även koldioxidutsläppet från anläggningen var
föremål för regeringens överväganden vid nämnda tillfälle”.

Detta betyder inget annat än att nämnden anser att riksdagen - som ju
fattade sitt beslut mot regeringens vilja - var ute i ogjort väder.

- Nämnden skriver om riksdagsbeslutet ang. koldioxidgräns följande: ”1
den mån riksdagen genom berörda beslut avsett att binda förvaltnings

myndigheter till att besluta på visst sätt i de ärenden som för närvarande är
anhängiga detta torde stå i strid mot reglerna i 11 kap. regeringsformen.”

Det betyder inget annat än att nämnden gömmer sig bakom en regel (11 kap,
7 §) som förbjuder s.k. ministerstyre och liknande beteende från riksdagens
sida, för att motivera att man helt struntar i riksdagens uttalande!

Det är givetvis riktigt att riksdagen inte direkt kan fatta beslut i ett enskilt
koncessionsnämndsärende. Men riksdagen är det högsta demokratiska
organ som anger de övergripande riktlinjerna för samhällsutvecklingen. I
detta fall har riksdagen gjort ett uttalande ang. koldioxidutsläppen. Koncessionsnämnden
har att enligt miljöskyddslagen behandla ansökningar om
tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

Den gällande miljöskyddslagen präglas av att den ger utrymme för mycket
vida tolkningar. Koncessionsnämnden har att väga ”betydelsen av störningens
verkningar” mot ”nyttan av verksamheten” (§ 5).

Det är självklart att sådana tolkningar måste påverkas av rådande
samhällsvärderingar. Vad avgör om störningen av koldioxidutsläpp är större
än nyttan av NEX-verksamheten?

Självfallet kan det inte vara nämndsledamöternas egna nycker som avgör
detta. Inte heller kan man begära att de utan vidare - så som lagen nu tyvärr
är formulerad - ska följa en lokal miljöopinion. (Om miljöpartiets syn på
miljölagstiftningen varit verklighet skulle givetvis miljöintresset uttryckligen
komma i första hand.) Kan det finnas något mera respektabelt uttryck för
rådande samhällsvärdering av hur olika miljöstörningar skall uppfattas än ett
riksdagsuttalande?

Självfallet innebär detta att koncessionsnämnden vid sitt beslut ang. NEX
borde ha behandlat riksdagsbeslutet ang. koldioxidutsläpp som en ytterst
central ny faktor, som icke existerade vid tiden för regeringsbeslutet i maj
1987. Men koncessionsnämnden har valt att bortse från riksdagsbeslutet på
ett sätt som bara kan uppfattas som rent kränkande av de folkvalda.

En sådan koncessionsnämnd kan inte ha riksdagens förtroende.

I sakfrågan är det uppenbart att igångsättning av en anläggning som
släpper ut 1,8 miljoner ton koldioxid om året inte kan vara politiskt förenlig
med riksdagens beslut om begränsning av dessa utsläpp till högst nivån den 7
juni 1988. Ärendet har överklagats till regeringen.

Sedan det blivit helt klart att Stockholms stad har avbrutit samarbetet med
NEX (den 1 december 1988) växer misstankarna i Nynäshamn om att i stället
ett kolkondenskraftverk kommer att byggas. Samtliga politiska partier i
kommunen har dock avvisat detta.

Det är angeläget att regeringen genom ett kraftfullt agerande dels visar att
den respekterar riksdagsbeslutet ang. koldioxidutsläpp, dels respekterar den
lokala opinionen i Nynäshamn.

Hemställan

Mot denna bakgrund hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om oförenligheten av visst koncessionsbeslut med
riksdagens miljöpolitiska beslut,

Mot. 1988/89

J08O6

10

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det ursprungligen planerade ammoniakkombinatet,
bl.a. på grund av koldioxidutsläpp, skulle utgöra en allvarlig
miljöstörning och därför inte bör komma till stånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte heller ett kolkondenskraftverk kan anses
förenligt med en miljövänlig politik.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89

J08O6

Per Gahrton (mp)