Kommunikationer

Motion 1998/99:T230 av Sven Bergström m.fl. (c)

Centerpartiet presenterade en omfattande trafikpolitisk
motion under våren 1998. Vi kvarstår självfallet vid de
principer som där presenterades.

Ett kretsloppsanpassat samhälle förutsätter ett "grönare" transportsystem.
Idag svarar bil- och lastbilstrafiken för det mesta av de miljöfarliga utsläppen
i form av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och kolväten. Användningen
av fossila bränslen måste minska. Centerpartiet anser att det även bör införas
en nollvision för fossila bränslen. Det bör därför läggas fast en plan för hur
fossila bränslen successivt skall fasas ut och ersättas med förnybara bränslen.

För att investeringar i infrastruktur skall vidmakthållas och utvecklas och
bidra till tillväxt och utveckling i hela landet krävs en helhetssyn på hela
kommunikationsområdet.

Goda kommunikationer är en absolut förutsättning för att hela Sverige
skall kunna utvecklas. Transportpolitiken måste syfta till att minska
avståndsnackdelar och utöka möjligheterna för ett decentraliserat samhälle.
Näringslivets konkurrenskraft hänger nära ihop med frågor om trafik-
försörjning, krav på god standard och hög tillförlitlighet vid transporter.
Långa avstånd inom landet, till övriga Europa och andra marknader gör att
våra avståndsnackdelar måste kompenseras med väl fungerande transporter
och en väl utbyggd infrastruktur.

Inriktningen måste vara att skapa en infrastruktur som ger förutsättningar
att tillvarata utvecklingsmöjligheterna i hela Sverige. Infrastruktur-
planeringen måste syfta till att minska de avståndsnackdelar som de ytvida
regionerna har. Ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät och en utbyggnad av
kollektivtrafiken ökar möjligheterna för ett decentraliserat samhälle.

Investeringar i infrastruktur kan lätt gå förlorade om de inte följs av
insatser för drift och underhåll. Väg- och järnvägskapitalet måste förvaltas på
sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. För att kunna
upprätthålla en sådan princip krävs en långsiktig strategi för drift- och
underhållsåtgärder.

Insatser för drift och underhåll måste prioriteras. Avstängningar eller dålig
framkomlighet innebär betydande merkostnader för näringslivet. Längre
restider, försämrad framkomlighet och högre underhållskostnader drabbar
självfallet även persontransporterna.

Bärighetshöjande åtgärder såsom tjälsäkring och beläggning av grusvägar
är av mycket stor betydelse. Andelen vägar som avstängs på grund av
tjällossning måste kraftigt reduceras, inte minst med tanke på skogsindustrins
transportbehov och de enskildas möjligheter att bo och verka på lands-
bygden.

Centerpartiet anser att åtgärder för drift och underhåll samt bärighetshöjan-
de åtgärder bör ökas med 500 miljoner för år 1999. Detta klaras genom att de
medel, 500 miljoner, som regeringen anser bör ställas till regeringens dispo-
sition istället anslås för drift och underhåll.

I Sverige finns drygt 2 000 mil allmän väg som inte är hårdbelagd. Detta
finmaskiga vägnät utgör en betydande verksamhetsförutsättning för våra
största industrier. Det är således av största vikt att detta vägnät håller en
god
standard. Detta vägnät utgör även en start eller ett slut på flertalet av de
transporter som utförs. Om investeringar i större transportförbindelser skall
få avsedd effekt är vidmakthållandet av det finmaskiga vägnätet av
betydelse. Det vägnät som idag inte är hårdbelagt utgör särskilda problem
och bör hårdbeläggas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik på 150 fordon
eller mer per dygn.

Enskilda vägar

Det enskilda vägnätet är för många boende på landsbygden
förbindelsen till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet
är även förutsättningar för tillgänglighet till natur och
rekreation. Det enskilda vägnätet är viktigt inte bara för de
boende utan är i vidare mening en förutsättning för
utveckling av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad
tillgänglighet.

Nivån för bidrag till de enskilda vägarna måste ökas. Centerpartiet anser
att den bör höjas till 670 miljoner kr för 1999. Finansiering sker genom
överflyttning från A 1, Vägverkets administration, och genom omdispone-
ring inom A 2, Väghållning och satsbidrag, således 106 miljoner varav
hälften tas från A 1. Centerpartiet förutsätter att den anslagstekniska för-
ändringen som regeringen gör endast är av teknisk karaktär och inte innebär
en anslagsminskning.

Centerpartiet anser att även enskilda vägar skall återfå möjligheten att få
del av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder d.v.s. det så kallade
bärighetsanslaget. Riksdagen bör besluta härom.

I detta sammanhang finns det även anledning att uppmärksamma det
faktum att flera vägföreningar framdeles riskerar att få dryga kostnader för
nya förrättningar. Dessa kostnader uppstår som en följd av den nya lagen för
enskilda vägar. Det kan inte ha varit lagstiftarens meningen, och är inte
heller rimligt, att dessa kostnader helt skall bäras av vägföreningarna.
Regeringen måste skyndsamt se över hur man på ett smidigt sätt kan lösa
problemen med kostnaderna för de nya förrättningar som följer av den nya
lagen. Detta bör ges regeringen till känna.

Järnvägar

Mycket tack vare Centerpartiet görs nu kraftfulla
investeringar i järnväg. Detta bidrar till förbättrad
konkurrenskraft. För att investeringarna skall få avsedd
effekt och konkurrenskraften stärkas är det viktigt att
fullfölja snabbtågsplaneringen i den tid och omfattning som
tidigare angetts. I detta sammanhang vill Centerpartiet även
framhålla vikten av snabbtåg också på stambanan i södra
Norrlands inland, alltså linjen Stockholm-Östersund. Vad vi
erfarit finns planer på att snabbtåg endast skall trafikera
ostkusten upp till Sundsvall och därifrån vidare till
Östersund, detta avvisas bestämt. Detta bör ges regeringen
till känna.

Även den så kallade Scandinavian Link, snabbtågstriangeln Stockholm-
Östersund-Trondheim-Oslo-Stockholm, har viktiga transport- och regional-
politiska funktioner. Denna förbindelse bör redan nu kunna utredas med
inriktning på beslut om genomförande under nästa planperiod. Detta bör ges
regeringen till känna.

Upphandling av olönsam
regionalpolitiskt viktig
flygtrafik

Centern anser att ett system för statlig upphandling av
flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men
kommersiellt mindre intressanta bör införas. Finansieringen
av en sådan upphandling bör ske genom att en avgift tas ut
på övriga inrikes flygresor. Regeringen bör snarast
återkomma, dock senast i samband med vårbudgeten 1999,
med förslag till riksdagen angående den närmare
utformningen av ett sådant system. Riksdagen bör begära
förslag härom.

Luftfartsverket måste, som alla statliga myndigheter, ha ett regional-
politiskt ansvar inom sitt sektorsområde. De medel, 105 miljoner, som är
avsatta för drift av de kommunala flygplatserna bör tas ut inom sektorn. Det
är därför lämpligt att Luftfartsverket bidrar med 105 miljoner för att
långsiktigt kunna vidmakthålla den regionalt viktiga trafiken på dessa
flygplatser. Det får ankomma på regeringen att närmare utforma hur
Luftfartsverkets bidrag skall regleras. Någon nedsättning av inleveransen till
staten bör dock inte ske av denna anledning. Detta gör att ramen för
utgiftsområdet sänkt med 105 miljoner kronor.

Södra länken

När det gäller statens åtaganden i samband med byggande av
Södra länken anser Centerpartiet inte att denna skall byggas.
Istället bör förhandlingar upptas om byggande av ett tredje
spår över Riddarholmen och Centralbrons förläggande i
tunnel. I centerpartiets motion om byggande av ett tredje
spår och Centralbron i tunnel finns våra förslag härom. I
motionen anges att riksdagen bör besluta att återkalla
lånegarantin för Södra länken, för de medel som är
outnyttjade. Vidare att riksdagen bör besluta uppdra att
regeringen snarast upptar förhandlingar med regionala
företrädare om ny trafiklösning i Stockholm. Vidare anför vi
att den statliga medfinansieringen om 827 miljoner istället
bör användas för finansiering av ett tredje spår och att
riksdagen beslutar att dessa medel fonderas i avvaktan på ny
trafiklösning.

Sjöfart

Sjöfarten har lång tradition av att vara exportindustrins
livsnerv mot internationella marknader. Huvuddelen av vår
export och import går på köl. Sjöfarten kommer att bli allt
viktigare. Sjöfarten är miljövänlig men kan göras bättre.
Sverige bör aktivt verka för skärpta internationella
överenskommelser om miljöriktig sjöfart.

Sveriges sjöfart har stora problem. Ett antal fartyg har flaggats ut och flera
redare anger att de möjligen kommer att flagga ut än fler fartyg. Detta är
olyckligt. Mer måste göras för att undvika utflaggning.

EU har misslyckats i sin sjöfartspolitik och öppnat för att man på nationell
nivå kan införa kraftiga skattesubventioner till sjöfartsnäringen. Sverige
måste agera för att detta oskick stoppas. I avvaktan på att man inom EU
stoppar denna typ av konkurrenssnedvridande subventioner måste Sverige
vidta åtgärder som gör att svensk sjöfart, under svensk flagg, kan konkurrera
med sjöfarten i andra EU-länder.

Sjöfartspolitiken behandlas minst sagt anmärkningsvärt i budgetpro-
positionen. När det gäller de sedan tidigare aviserade regeländringarna för att
kunna fullfölja partiernas överenskommelse om s.k. nettolöner för icke EES-
medborgare förefaller man nu göra en tvärvändning. Regeringen hotar nu
parterna med att bidraget på 48.000 kr per anställd skall sänkas till 29.000.

Ett principavtal mellan Sveriges Redareförening och berörda parter om
bemanningsanpassningar i svenska fartyg föreligger. Ramavtalet förutsätter
dock att lagändringar vidtas. Dessa lagändringar måste genomföras snabbt.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring för
tillfälligt anställda. Riksdagen bör begära förslag härom.

I detta sammanhang finns det anledning att se över hur konkurrensen
mellan gods på järnväg och till sjöss verkar. Regeringen bör se över hur de
sänkta banavgifterna påverkat sjöfarten och i det sammanhanget även
överväga att ta bort de så kallade farledsavgifterna. Regeringen bör snarast
återkomma, dock senast i samband med vårbudgeten 1999, med förslag till
riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.

Fordonsskatt

Centerpartiet anser att det är angeläget att fordonsskatten för
dieseldrivna personbilar förändras så att större vikt läggs vid
bilens miljöegenskaper. I förhållandet mellan fordonsskatt på
nyare och äldre dieseldrivna personbilar finns det orättvisor
som ter sig svåra att förklara. Regeringen lämnar i
propositionen inte några förslag till ändrade fordonsskatter.
Regeringen hänvisar som skäl till att man inte tar ställning
att en utredning överväger frågan. Den stora mängd äldre
dieseldrivna personbilar som importerats och inregistrerats
samt miljöegenskaperna hos dieseldrivna personbilar gör att
det är angeläget att förändra fordonsskatten för dessa.
Fordonsskatten för äldre dieseldrivna personbilar bör höjas
och skatten sänkas för nyare fordon. Dock måste
fördelningspolitiska skäl vägas in vid omfördelning av
fordonsskatten för dessa personbilar. Detta bör ges
regeringen till känna.

En internationell högskola
för transport och
kommunikation

Utöver de satsningar på mindre och medelstora högskolor
som föreslagits anser Centerpartiet att en transport- och
kommunikationssatsning vid Högskolan i Dalarna, som
föreslagits i samarbete med Uppsala universitet och
Kungliga tekniska högskolan, är särskilt angelägen och bör
prioriteras under perioden.

Centerpartiet anser att kommunikationsforskning är särskilt angelägen i en
tid då transporter och kommunikation förändras hastigt. Ambitionen att såväl
öka den samlade kompetensen på kommunikationsforskningsområdet som att
höja grundutbildningens kvalitet är viktiga skäl för en sådan satsning. Även
konceptet med samverkan mellan mindre och medelstora högskolor och stora
etablerade universitet, där högskolan får ökade resurser för forskning, är väl
värt att uppmuntra.

Centerpartiet stöder därför den satsning som föreslagits av de tre hög-
skolorna och föreslår att medel avsätts för satsningen. Projektet bör till
största delen finansieras med medel för sektorsforskning inom utgiftsområde
22 Kommunikationer. För att bibehålla den enhetliga finansieringen av
forskning bör fr.o.m. budgetåret 2000 dessa resurser överföras till Utbild-
ningsdepartementet. För 1999 bör således 20 miljoner föras över från
anslaget för Kommunikationsforskningsberedningen, E 2, till utgiftsområde
16 för detta ändamål. Det bör ankomma på regeringen att i regleringsbrevet
till berörda myndigheter inom området finna de preciserade formerna för
finansiering för budgetåret 1999. Detta bör ges regeringen till känna.

Miljöavgifter

Regeringen och riksdagen har i flera sammanhang uttalat sig
positivt om införande av miljöstyrande vägavgifter. I vårens
transportpolitiska proposition konstaterade trafikutskottet bl
a:

För att klara de särskilda prissättningsproblem som finns i tätorter fordras
lokalt anpassade lösningar. I likhet med regeringen gör utskottet den
bedömningen att särskilda tätortsavgifter kan utgöra ett effektivt sätt att
styra
trafiken i dessa områden. Regeringen har påbörjat ett arbete för att skapa det
regelverk som krävs för införande av särskilda vägavgiftssystem. Det bör
dock, som framhålls i propositionen, ankomma på berörda kommuner och
regioner att ta slutlig ställning till om och hur avgiftssystemen skall införas.
1997/98:TU10.

Det viktigaste hindret mot att införa miljöstyrande
vägavgifter är den nuvarande lagstiftningen. Kommunerna är
för närvarande inte tillåtna att utnyttja detta ekonomiska
styrmedel för att organisera sitt trafiksystem på detta sätt.
Det innebär dessutom att miljöarbetet försenas.
Miljöstyrande vägavgifter är inte bara ett intresse för de
berörda storstäderna utan en angelägen reform för hela
samhället.

En statlig utredning arbetar just nu på att ta fram ett förslag till lag om
miljöstyrande vägavgifter. Tyvärr ger regeringen i årets budgetproposition
signaler som kan tolkas som att man inte avser att utarbeta något lagförslag.
Vi förutsätter att detta är en feltolkning och utgår från att regeringen har
ambitionen att vidga möjligheterna för kommunerna att lösa sina trafik-
problem på ett effektivt sätt.

Centerpartiet anser att regeringen senast under vårriksdagen 1999 bör
återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som gör det möjligt att
på berörd/-a kommuns/-ers initiativ införa miljöstyrande vägavgifter. Själv-
fallet skall det ankomma på berörda kommuner och regioner att ta slutlig
ställning till om och hur avgiftssystemen skall införas. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 500 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas till
åtgärder för drift och underhåll samt för bärighetshöjande åtgärder för
budgetåret 1999,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för hårdbeläggning
av grusvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att anslå 670 miljoner kronor till bidrag för
enskilda vägar för budgetåret 1999,

4. att riksdagen beslutar att enskilda vägar skall återfå möjligheten att få
del av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förrättningskostnader,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbtåg också på stambanan i södra Norrlands inland,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbtågstriangeln Stockholm-Östersund-Trondheim-Oslo,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system för upphandling av
flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktig i enlighet med vad som
anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring för
tillfälligt anställda i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur de sänkta banavgifterna påverkat sjöfarten,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fordonsskatten,1

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av en internationell högskola för transport och
kommunikation,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöstyrande avgifter.

Stockholm den 28 oktober 1998

Sven Bergström (c)

Eskil Erlandsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Viviann Gerdin (c)

Åke Sandström (c)

1 Yrkande 11 hänvisat till SkU.