Kommunalt vårdnadsbidrag

Motion 1993/94:K606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kds)

Riksdagen har under december 1993 beslutat att
kommunerna från och med den 1 januari 1995 har
skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna
1 till och med 12 år.

I socialtjänstlagen beskrivs nu klarare kommunens
skyldighet att se till att barn som stadigvarande vistas i
kommunen får den barnomsorg de har behov av. Vidare har
bestämmelser i socialtjänstlagen införts för att barnomsorg
i enskild regi i större utsträckning ska jämställas med
liknande kommunal verksamhet. Detta för att öka
valfriheten.

En förutsättning för att det ska bli verklig valfrihet på
barnomsorgsområdet är dock införandet av vårdlön eller
vårdnadsbidrag.

Regeringen föreslår införande av ett vårdnadsbidrag den
1 juli 1994 för det barn som har fyllt ett men inte tre år.
Bidraget ska uppgå till 2 000 kronor per barn och månad.
Föräldarna får använda vårdnadsbidraget på det sätt de
själva finner lämpligt. Detta är en utomordentligt viktig
reform för en god familjepolitik. Ingen kan bättre än
föräldrarna bedöma hur man vill ordna omsorgen för
barnet.

För många är situationen sådan att det finns fler små
barn i familjen. Enligt riksdagens beslut är då kommunen
skyldig att erbjuda barnomsorg till dessa barn.
Kommunerna har i dag ingen laglig möjlighet att samordna
familjens barnomsorg i det egna hemmet genom ett
kommunalt vårdnadsbidrag för familjens äldre
förskolebarn. Barnomsorgen skulle bli mer flexibel av flera
skäl om denna möjlighet fanns.

Ett skäl kunde vara att det helt enkelt inte finns något
kommunalt daghem på orten. Detta är ju ofta fallet i
glesbygd. Då kan det vara oerhört värdefullt både för
familjen och kommunen att kommunen i stället för att
ordna barnomsorg på annat sätt kan besluta om utbetalning
av vårdnadsbidrag. På så sätt ökar också möjligheten för en
av föräldrarna att vara hemma på hel- eller deltid.

För närvarande är det dock inte tillåtet att en kommun
betalar ut vårdlön till föräldrarna. Enskilda alternativ är
tillåtna, alltså att ''andra'' kan få sköta barnen, men inte om
de egna föräldrarna tar på sig omsorgsansvaret. Detta är
märkligt.

Ett viktigt sätt för att främja det kommunala självstyret
är att undanröja hinder för kommunen att uppfylla målen
på det sätt som kommunmedborgarna och den enskilda
kommunen önskar. Kommunerna är olika och har olika
förutsättningar. Därför är det viktigt att de får de allra bästa
förutsättningarna och handlingfrihet för att lösa
kommuninnevånarnas behov på ett bra sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om
förändringar i lagstiftningen i syfte att undanröja de hinder
som föreligger för införande av kommunala
vårdnadsbidrag.

Stockholm den 21 januari 1994

Chatrine Pålsson (kds)

Harry Staaf (kds)

Margareta Viklund (kds)