Kommunal demokrati

Motion 2001/02:K344 av Ulla-Britt Hagström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunallagen möjliggör för kommunerna att utveckla den demokratiska processen genom olika metoder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tioprocentsregeln utvecklas i trappstegsform för storstäder och stora regioner.

Kommunal demokrati

Kommundemokratikommittén har föreslagit åtgärder för att öka medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i den kommunala demokratin, så att en deltagardemokrati blir möjlig. Den kommunala representativa demokratins funktionssätt och former ska också stärkas. Det är viktigt att finna rätt samspel mellan deltagardemokratin och den representativa demokratin. Lagstiftningen måste möjliggöra för kommuner och landsting att finna sina egna former. Den kommunala självstyrelsens grund och demokratin måste utvecklas i en ständigt växande process. Principen om demokrati bör lyftas in i kommunallagen. Det ger kommunerna stöd för att demokratiprocessen kan utvecklas med olika metoder i olika kommuner.

Kvinnorörelsen har haft stor betydelse för demokratins framväxt och utveckling. Dock är kvinnor fortfarande något underrepresenterade i den representativa demokratin. Inte minst gäller detta äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och lågutbildade kvinnor. För att uppnå en verklig demokrati måste alla människor ges möjligheter och utrymme att bestämma över sina liv. Det handlar om mänskliga rättigheter och alla människors lika och unika värde. Det är viktigt att nya förtroendeuppdrag inrättas, så att fler får chansen att delta i beslutsfattande organ. Ofta gäller det att tolka och omtolka vad som är bra eller dåligt. Medborgarna har en tolkningsbild, de politiska partierna har en annan tolkningsbild. Demokratin utvecklas där människor är beredda att satsa tid och ork för att delta i samhällsbyggnaden. Tyvärr kan det vid ett obekvämt beslut vara så att medborgarna är positiva så länge inget negativt drabbar dem själva. Demokratin kan inte leva utan ett etiskt förhållningssätt. Därför måste attityder diskuteras sida vid sida med den demokratiska processen.

En person med funktionshinder möter ett antal svårigheter att kunna delta i den kommunala demokratin. Det handlar om lokaler, kommunikationer, brist på hjälpmedel, tidspress m m. Det är viktigt att alla ges chansen att vara med.

De politiska ungdomsförbundens arbete ska främjas och skolorna visa större öppenhet för ungdomsförbunden att informera. Ungdomsråd är viktiga organ för att ta till vara och förmedla ungdomars önskemål. Dessa kan stärka ungdomars delaktighet och inflytande. Grundläggande demokratisk skolning ges under skoltiden om elevinflytandet prioriteras och stärks. Här handlar det också om att lära ungdomarna att hantera de moderna IT-möjligheterna på ett kreativt och kritiskt sätt.

Den tioprocentsgräns som diskuteras för att skapa medborgarinitiativ till folkomröstning i kommuner och landsting måste ges någon form av trappstegsmöjlighet. I Västra Götaland skulle det behövas drygt 120 000 namnunderskrifter, vilket är ytterst svårt för en folkopinion att uppnå. Här och i storstäder måste andra nivåer diskuteras för att främja människors vilja till deltagande.

Stockholm den 4 oktober 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)