Kommersiella personlighetskurser
Motion 1985/86:L280 Olle Westberg m. fl. (s)
Motion till riksdagen
Olle Westberg m. fl. (s)
Kommersiella personlighetskurser
Mot.
1985/86
L280-284
Kommersiella personlighetskurser
Mångå människor anser sig ha behov av att förbättra sig själva i psykiskt
avseende. Därför finns det också en marknad för olika former av personlighets-
och beteendepåverkan, där man t. ex. får lära sig att bli mer fantasifull,
bli en bättre ledare, få bättre minne, bli mer intelligent etc. Inte minst har
företagens intresse av att betala sådana kurser för en del av sina anställda
givit upphov till en lukrativ marknad för kursarrangörer. Utbudet av kurser
till företagen innehåller seriös och värdefull utbildning, men också en hel del
kurser som lovar betydligt mer än de rimligen kan hålla.
Det finns också åtskilliga exempel på att personlighetskurser säljs direkt
till allmänheten. Osäkra människor förmås att betala ofta betydande
summor till organisationer som utlovar personlighetsförbättringar av olika
slag. Även i dessa fall kan de utställda löftenas rimlighet ofta ställas i fråga.
Denna typ av verksamhet har i en del fall drivits dithän att människor
försatts i ett svårt ekonomiskt beroende av den organisation de sökt sig till.
Det förekommer också att minderåriga dras in i andra former av skadligt
beroende.
Det är av många skäl naturligt att de som själva sökt sig till organisationerna
i fråga ofta inte är benägna att ta strid om de anser sig ha blivit vilseförda
eller avlurade pengar. Ändå har myndigheter i några fall fått anledning att
granska verksamhet med personlighetsförändrande kurser. Så t. ex. har
marknadsdomstolen granskat scientologernas s. k. E-meter, och bedömt att
detta redskap inte skulle få säljas under de former som dittills skett. Även
konsumentverket och socialstyrelsen har behandlat liknande ärenden.
I fallet med E-metern hävdade scientologerna att religionsfriheten borde
ha hindrat marknadsdomstolen från att ingripa. Detta förhållande visar på en
typ av överväganden som kan bli aktuell i detta slag av ärenden, och som kan
vara svår för den enskilda myndigheten att hantera. Vi vill starkt understryka
att religionsfriheten är en omistlig del av de demokratiska principer som vårt
samhälle bygger på. Den innebär dock inte att en kommersiell verksamhet
bör kunna undslippa t. ex. samhällets konsument- och skatterättsliga krav
enbart genom att kalla sig religion.
Det huvudsakliga motmedlet mot oseriös verksamhet inom detta område
måste vara upplysning och opinionsbildning. Det är mot denna bakgrund
värdefullt att anhöriga till drabbade personer har bildat en förening med
opinionsbildning på programmet.
1
1 Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr L280-284
Samhällets insatser på området bör inskränkas till att ingripa mot Mot. 1985/86
ekonomiska och andra oegentligheter samt till att ingripa då minderåriga L280
utsätts för otillbörlig påverkan. Som vi framhållit är detta en svår uppgift för
de rättsvårdande instanserna, dels på grund av att det är svårt för lurade
konsumenter att ge sig till känna, dels eftersom det kan vara oklart i vilka fall
religions- och yttrandefriheten är tillämplig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur samhället
skall möta utbudet av oseriösa s. k. personlighetskurser och likartad
verksamhet.
Stockholm den 27 januari 1986
Olle Westberg (s)
Georg Andersson (s)
Ing-Marie Hansson (s)
Torgny Larsson (s)
Britta Sundin (s)
Olle Svensson (s)
Evert Svensson (s)
Wivi-Anne Cederqvist (s)
2
