Koloniträdgårdar och ekologisk hållbarhet

Motion 2003/04:Bo285 av Ronny Olander (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka dimensionen av ekologisk hållbarhet i samhällsbyggandet genom åtgärder för att bevara befintliga koloniträdgårdar och stimulera till att nya koloniområden anläggs.

Motivering

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för samhällsbyggandet. Det är därför naturligt att regeringen nu vill öka den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i samhällsbyggandet. (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 18, punkt 4.4). Ett alltför ofta försummat inslag i ett hållbart samhällsbyggande är att se till att nya koloniområden anläggs och vidta åtgärder för att bevara de som redan finns.

De av statsmakterna fastlagda miljökvalitetsmålen, särskilt målet God bebyggd miljö, har stor betydelse för samhällsplaneringen och utformningen av bebyggelsen. I målet God bebyggd miljö ingår bland annat att natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt klimat tillgodoses (rskr. 1998/99:183, bet. 1998/99:MJU6, riksdagsprotokoll 87).

Att behovet av lokal odling tillgodoses är från flera utgångspunkter mycket angeläget. Trädgårdsodling har gynnsam inverkan på folkhälsan och trivseln – i form av sundare kost, frisk luft, lagom motion, ett levande intresse och skönare vardagsmiljöer. Det är väl känt att många äldre människor mår bra av att odla sin trädgård och att även rehabilitering kan främjas av tillgång till natur och trädgård. Bland dem som har kommit till vårt land från andra delar av världen finns också många som sätter stort värde på odlingsmöjligheter. Trädgårdsintresset och det gemensamma förvaltningsansvaret i en koloniförening är en god grund för mänsklig gemenskap oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund.

Den kortaste vägen från odling till matbord har det egenhändigt odlade. Lokal kompostering av matrester och trädgårdsavfall i hushållens egna trädgårdar är det överlägset mest energisnåla sättet att sluta kretsloppet i livsmedelsförsörjningen. Att på detta sätt minska de energikrävande transporterna och slöseriet med förpackningar är en energisparåtgärd med sannolikt större potential än de åtgärder som vanligen föreslås.

Ekologiska samband är lättare att förstå och tillämpa om man tillämpar naturens kretslopp i sin egen trädgård. I barnomsorgen och skolan kan trädgårdsodlingen bidra till att levandegöra miljöfrågorna och kretsloppstänkandet. Hemträdgårdar och koloniträdgårdsområden bidrar i mycket hög grad till den biologiska mångfalden i den byggda miljön. De har positiv inverkan på luftkvaliteten och lokalklimatet och har stor betydelse för trivselvärdena i våra städer och tätorter.

Att trädgårdsodlingen i hemträdgårdar och på koloniområden fortsätter att utvecklas är således ett viktigt inslag i en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är därför angeläget att kommunerna i sina planeringsunderlag och översiktsplaner visar hur behovet av lokal odling ska tillgodoses, i enlighet med det gällande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Lokal odling i den bebyggda miljön är i huvudsak liktydigt med hemträdgårdar och koloniträdgårdsområden. Villa- och radhusområden utgör en mycket stor andel av de gröna områdena i stadsbygden. Av plan- och byggekonomiska skäl är nyare småhustomter oftast ganska små, men de trädgårdar som anläggs där är ändå betydelsefulla tillgångar i tätortsmiljön.

I städerna och tätorterna är andelen bostäder i flerbostadshus, utan egna trädgårdar, mycket stor. En stor andel av stadsbefolkningen har inte heller ekonomiska möjligheter att köpa villa eller radhus. Om miljökvalitetsmålet att tillgodose behovet av lokal odling skall kunna uppnås måste det därför finnas tillgång till koloniträdgårdar eller odlingslotter för alla som vill ha trädgårdsodling som fritidssysselsättning. Flera åtgärder behöver vidtas i detta syfte: Länsstyrelserna bör bevaka att detta fastslås konkret och tydligt i de planeringsunderlag som nu tas fram i det fortsatta arbetet med att uppnå de nationella miljömålen. Boverket, som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, bör ges i uppdrag att ta fram planeringsriktlinjer och redovisa goda exempel på koloniområden i den byggda miljön. Regeringen bör bevaka att länsstyrelserna i storstadslänen beaktar behovet av koloniområden i de program som nu på regeringens uppdrag tas fram för att säkra ett varaktigt skydd av de mest värdefulla tätortsnära naturområdena. Regeringen bör även överväga vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att stimulera att nya koloniområden anläggs.

I sitt arbete med att föra samhällsutvecklingen vidare i riktning mot dessa mål bör regeringen även vidta åtgärder för att säkra de koloniträdgårdsområden som för närvarande finns i våra städer och tätorter. I flera fall hotas nu välbelägna koloniområden att tas i anspråk för annan, förment mer lönsam, markanvändning, på grund av att fastighetsekonomiska kalkyler tillmäts större värde än de vinster för folkhälsan och miljön som koloniträdgårdarna genererar.

Som jämförelse kan nämnas att det i Danmark nu har stiftats en särskild lag för att bevara de danska koloniträdgårdarna. Bakgrunden är att det i flera kommuner har visats intresse för att exploatera koloniområden för annat ändamål. Nu när detta har blivit aktuellt även i vårt land bör det danska exemplet studeras noga och eventuellt föranleda en liknande åtgärd av Sveriges regering.

Stockholm den 30 september 2003

Ronny Olander (s)