Kockums varv

Motion 1985/86:n205 Ulla Tillander m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:N205

Ulla Tillander m. fl. (c)
Kockums varv

Eftersom Malmöhus län är ett av de län som har det största invånarantalet,
Malmö den största orten i länet och Kockums varv den största arbetsplatsen
och detta varv hotas av nedläggning, så förstår man storleken av det problem
vår region nu står inför.

Arbetslösheten i Malmö har legat på en alltför hög nivå under hela
1980-talet. Under 1985 uppgick arbetslösheten i Malmö till närmare 6 %,
vilket innebär en dubbelt så hög nivå som för riket som helhet som hade
2,9 %.

Ett annat mått på den nyfattigdom som finns i Malmö är att det utöver de
6 000 öppet arbetslösa finns 5 400 personer i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och 1 000 asylsökande som inte får arbete. Det ger alltså siffror
dubbelt så höga som riksgenomsnittet och fullt i klass med situationen i
Norrlandslänen.

Ytterligare ett otvetydigt bevis på utvecklingen i Malmö var socialbidragens
storlek 1985. De uppgick då till 300 milj. kr. och kan jämföras med 50
milj. kr. 1980.

Vad händer i en sådan situation om också Kockums civila fartygsproduktion
läggs ner? Sansade bedömare säger sig inte kunna tänka den tanken ut.
Kockums måste finnas kvar eller ersättas av livskraftig industri i samma
omfång. Det skulle ta sina år. Under den tiden måste Kockums få finnas
kvar.

När man ställer krav på att Kockums måste finnas kvar så beror det på att
det finns starka skäl för det. Om produktionen av handelsfartyg vid Kockums
läggs ner så får vi i Malmö en sysselsättningssituation som är fullkomligt
oacceptabel. Det är ett viktigt argument för att göra allt för att rädda
Kockums.

2 300 av de på Kockums 2 800 anställda skulle direkt beröras. Till det
kommer ca 1 300 som arbetar som underleverantörer. Enligt länsarbetsdirektören
i Malmöhus län skulle vi få mellan 6 000 och 10 000 färre
arbetstillfällen och då är siffrorna inte tilltagna i överkant. Det skulle få stora
effekter på en redan dålig arbetsmarknad.

Förutom sociala skäl som talar för att Kockums måste finnas kvar så finns
andra skäl som talar för att varvet borde få ytterligare en chans.

1. Balans mellan efterfrågan och tillgång på handelsfartyg kommer enligt
tillgänglig statistik att uppnås inom fyra år.

2. Kapaciteten för nyproduktion av handelsfartyg har i Sverige reducerats

med 90 % under en tioårsperiod. Inget annat land har gjort motsvarande Mot. 1985/86

anpassning. I stället lämnas omfattande statligt stöd i andra länder. N205

3. Kockums är ett effektivt och kostnadsmässigt konkurrenskraftigt varv
men kan för närvarande inte konkurrera på lika villkor med subventionerade
varv i andra länder.

4. Kockums har i jämförelse med konkurrerande varv en väl dokumenterad
kvalitets- och leveranssäkerhet. En flexibel organisation och erfaren
personal möjliggör effektiv konstruktion och produktion av olika fartygstyper.

5. Kockums är numera vårt enda storvarv. Ca en femtedel av de anställda
är verksamma inom undervattensteknikområdet och ubåtsproduktion. En
fortsatt produktion av handelsfartyg är viktig för en framgångsrik exportsatsning
på UV-teknik.

6. Produktutvecklingen inom Kockums har inneburit att man har kunnat
satsa på tekniskt avancerade fartyg. Detta initierar i sin tur motsvarande
utvecklingsinsatser hos underleverantörer.

Kockums styrelse beräknar att det behövs 200 milj. kr./år under en
fyraårsperiod för att göra varvet konkurrenskraftigt på lika villkor som varv i
andra OECD-länder. Det skall jämföras med de inemot 600 milj. kr./år som
enligt länsarbetsdirektören skulle behövas för att ta hand om alla som blir
arbetslösa om den civila fartygsproduktionen vid Kockums läggs ner.

En åtgärd som staten kunde bidra med och absolut borde vidta är att lägga
beställningen på den planerade nya isbrytaren hos Kockums. Det skulle
omedelbart ge varvet arbete under ett halvt år. I årets budgetproposition har
medel beviljats sjöfartsverket för byggande av en isbrytare. Det måste vara
en självklarhet att Kockums får uppdraget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om behovet av ekonomiska resurser för att
stärka Kockums konkurrenskraft,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts angående byggande av isbrytare vid Kockums varv.

Stockholm den 17 januari 1986
Ulla Tillander (c)

Stig Josefson (c) Bertil Fiskesjö (c)

7