Kärnkraftens betydelse för att minska koldioxidutsläppen

Motion 2010/11:N277 av Isabella Jernbeck (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kärnkraftens betydelse för att minska koldioxidutsläppen.

Motivering

Sverige kom att bli ett av de första länderna att lägga fast ett tak för koldioxidutsläppen. Genom riksdagens beslut 1988 kom detta tak att spela en betydande roll för den svenska miljö- och energipolitiken. Trots att Socialdemokraterna vid regeringsmakten hellre ville prioritera avvecklingen av kärnkraften blev det uppenbart att stora investeringar i olje- eller gaseldade kraftverk skulle stå i strid med viktiga miljöpolitiska mål och inte minst gentemot Sveriges förmåga att i den internationella debatten om växthuseffekten kunna spela en ledande roll.

Tack vare kärnkraften har Sverige kunnat förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Det är också kärnkraften som underlättar för Sverige att nu uppnå de mest ambitiösa målen bland EU:s medlemsstater. De två kärnkraftverk i Barsebäck i Skåne som den socialdemokratiska regeringen avvecklade under 1990-talet har däremot lett till ett större behov av importerad el, till mycket stor del producerad med fossila bränslen från Danmark. Tack vare att resterande tio kärnkraftverk har kunnat moderniseras och effektiviseras har detta beroende blivit mindre än vad som annars varit fallet.

Utsläppen av koldioxid är oberoende av gränser och klimateffekten kräver ett samarbete över gränserna. I en tid då energimarknaderna för svensk del utvecklas på europeisk nivå genom öppna gränser är det inte längre den politiska planeringen av produktionens omfattning och konsumtionens utveckling som styr utbud och efterfrågan utan tillgången på produktionskapacitet, prisutvecklingen och öppenheten över gränserna.

En politik som i Sverige skulle bygga på att man minskar kapaciteten att producera el skulle inte bara vara kapitalförstöring utan också leda till både högre priser och ökade utsläpp av koldioxid på grund av el importerad från länder med huvudsakligen fossil produktion. En sådan politik skulle inte bara minska nyttan med att utöka produktionen av förnybar energi utan till och med försvåra utnyttjandet av vindkraft eftersom vindkraftens ojämnhet i produktion kräver en komplettering i form av en stabil basproduktion.

Prisutvecklingen på el i form av höjda elpriser är ett annat alternativ för att minska energianvändningen. Det leder samtidigt till en ökad import av el från andra länder, med den konsekvens det ger i form av ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt är denna metod att minska utsläppen motstridig mot växande krav på internationell konkurrenskraft och vikten av att säkra tillgången på el och energi till låga priser för att svensk industri ska klara nya utmaningar. Den svenska klimat- och energipolitiken bör syfta till låga priser och samtidigt en allt mindre andel fossilbaserade bränslen.

Öppenheten över gränserna gör det inte bara möjligt att importera utan också att exportera. Ökad tillgång på el innebär att andra energiformer, det vill säga fossila bränslen, kan trängas tillbaka.

Mot denna bakgrund finns det anledning att inför 2020 och klimatarbetet bortom detta årtal nu diskutera hur den svenska energipolitiken på nytt ska kunna utvecklas för att bidra till att stärka Sveriges roll i den internationella klimatpolitiken och minska svenska utsläpp utan att minska industrins konkurrenskraft och påverka hushållens ekonomi.

En ökad svensk kapacitet för produktion av kärnkraftsbaserad el kan bidra till att i Sverige minska annan energianvändning, göra elkraft till en konkurrenskraftig energiform för biltrafik samt bidra till en export som i våra grannländer ersätter fossila bränslen. I Finland sker just nu investeringar i kärnkraft. Det finns i de baltiska länderna ett intresse för kärnkraft och det finns ett motsvarande intresse för detta i Polen. I Tyskland diskuteras kärnkraftens framtid mot bakgrund av vikten att begränsa koldioxidutsläppen.

Det finns nu anledning att mot bakgrund av ett nordeuropeisk marknadsperspektiv studera hur investeringar i kärnkraft i Sverige, liksom i andra länder, kan bidra till att inte bara utveckla den europeiska energimarknaden utan också till att Sverige på en gång kan uppnå fortsatt minskade utsläpp av koldioxid och samtidigt kan bidra till minskade utsläpp i andra länder genom export av kärnkraftsel.

Regeringen bör mot denna bakgrund låta utreda hur en nordeuropeisk energimarknad med en samordnad politik för ökad användning av kärnkraft kan bidra till en mer integrerad energimarknad och samtidigt drastiskt kan minska utsläppen i vår del av världen. En sådan utredning bör göras i syfte att redovisa framtida investeringsmöjligheter men också framtida behov av att utveckla det nordeuropeiska elnätets gränsöverskridande förbindelser.

Stockholm den 22 oktober 2010

Isabella Jernbeck (M)