Kärnkraft

Motion 2002/03:N242 av Torkild Strandberg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en återöppning av Barsebäck 1.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om den förtida stängningen av Barsebäck 2.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förbudet mot forskning om och planering av ny kärnkraft i Sverige.

Motivering

I världen är förbränning av fossila bränslen, främst kol, den största energikällan för produktion av el. Fossileldningen ställer till stora miljöskador och skördar årligen ett stort antal människoliv genom olyckor och skadliga utsläpp. Långt fler drabbas av kroniska luftvägssjukdomar och cancer.

Sverige började avveckla fossilkraften av ekonomiska skäl när vi under 1970-talet byggde ut kärnkraften för att frigöra oss från oljeberoendet.

Sedan dess har Sverige haft en avundsvärd elmix bestående av i stort 50 % vattenkraft och 50% kärnkraft – de två mest ekonomiska energikällorna.

I riksdagen har fattats beslut om en stängning av Barsebäck 1, och regeringen vill fortsätta med Barsebäck 2. Slutmålet är att avveckla kärnkraften i Sverige. Sverige har idag i praktiken ett förbud mot forskning och planering kring ny kärnkraft. Detta förhindrar att ny, viktig kunskap genereras inom landet, men också våra möjligheter att utvärdera internationell forskning.

Vi har alltsedan stängningen av Barsebäck 1 en ansträngd effektbalans under vinterhalvåret.

I dagsläget bör man klara en s.k. tioårsvinter om all vatten- och kärnkraft utnyttjas maximalt, centralt upphandlade effektreserver används och om grannländerna bidrar med kraft.

Om Barsebäck 2 stängs 2003 kan konsekvensen bli att elmarknaden inte kan balansera tillgång och efterfrågan en tioårsvinter, trots kraftig import.

För att klara elförsörjningen på ett miljömässigt acceptabelt sätt bör därför den planerade stängningen av Barsebäck 2 skrinläggas, och Barsebäck 1 få öppnas igen. Detta innan det är för sent av tekniska och ekonomiska skäl.

Kärnkraften har en oerhörd utvecklingspotential genom nyutvecklade reaktortyper eller fissionsmetoder som gör att kärnbränsleresurserna kan räcka i tusentals år. Om fusionstekniken blir ekonomiskt gångbar och miljömässigt säker kan kärnteknikens uthållighet sträcka sig långt bortom vår horisont.

Enligt Svenska Kraftnät kommer elförbrukningen att öka med ca 300 MW per år i framtiden. Utbyggnaden av produktionskapaciteten går långsammare än ökningen i förbrukningen. Detta gör att Sverige successivt blir mer beroende av import av el de närmaste åren. Samtidigt leder utvecklingen i både Norden och Nordeuropa till minskade möjligheter att exportera el till Sverige.

Stockholm den 21 oktober 2002
Torkild Strandberg (fp)
Tina Acketoft (fp)	Christer Nylander (fp)
Marie Wahlgren (fp)