Kapitalförsörjning i kooperativ och andra småföretag

Motion 2001/02:Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nya finansieringsformer för små och medelstora kooperativa företag.

Motivering

Riksdagen har befattat sig med frågan om finansieringsformer för små och medelstora kooperativa företag vid flera tillfällen och många olika försök har gjorts att förbättra kooperationens möjligheter att få likvärdiga möjligheter till kapitalförsörjning med andra typer av företag. Fortfarande finns det dock behov av bättre finansieringsmöjligheter främst för att stimulera startande av nya små kooperativa företag.

Företagskooperativa utredningen pekade emellertid på att presumtiva kooperativa småföretagare bemöts med större misstänksamhet än andra företagare i kontakter med t.ex. banker och olika myndigheter. I Sverige saknas i motsats till i många andra länder särskilda finansieringsinstrument i form av institut o.dyl. för kooperativa företag.

Nybildning av företag förekommer och kan tänkas förekomma i olika situationer. Det rör sig både om företag inom den helt privata sektorn och om företag som uppstår som ett resultat av omstruktureringar och besparingar inom den offentliga sektorn. Även om det årliga nytillskottet av kooperativa företag ter sig rätt blygsamt i ett nationellt perspektiv är det inte betydelselöst i de kommuner och regioner där det förekommer som mest frekvent. I de fall nya kooperativa företag har startats med viss hjälp av statliga bidrag har den statliga insatsen varit endast en bråkdel av vad ett nytt arbetstillfälle kostar staten om arbetstillfället har skapats genom traditionella stödåtgärder. Detta framgår av rapporter från Statskontoret och Riksrevisionsverket på grundval av studier som verken utfört.

Ett annat i Sverige hittills oprövat område för kooperativt företagande är där de anställda helt eller delvis tar över ett tidigare privatägt företag. Metoden som bygger på finansiering via pensionsfonder har uppfunnits i USA där den stimulerats och fått väldig utbredning. Enligt uppgift rör det sig om cirka en tiondel av alla i USA verksamma företag. Utvecklingen har åstadkommits med hjälp av gynnsamma skatteregler för den här typen av företag. De s.k. ESOP:s som företagen kallas har fått efterföljare i Storbritannien. I Kanada har man valt andra metoder som bygger på regionala fonder för att stimulera företagande i kooperativ eller kooperativliknande former.

Andra tänkbara vägar för att förbättra småföretagens villkor är de försök till bildning av regionala riskkapitalfonder, t.ex. Dalafonden, som förekommer och som bygger på lokalt/regionalt engagemang. Lite i samma riktning pekar de idéer om kreditgarantiföreningar som med europeiska förebilder håller på att bildas i Sverige. Huvudtanken bakom Dalafonden är att de medel som finns i regionen skall investeras och komma invånarna där till nytta. En kreditgarantiförenings idé bygger på att ett antal småföretagare eller en annan grupp med ett gemensamt intresse bildar ett kreditmarknadsföretag vars egna kapital utnyttjas som säkerhet för de krediter som föreningens medlemmar tar upp i banker och andra kreditinstitut.

Ett mera systematiskt utnyttjande av företag i kooperativ eller kooperativliknande former skulle ha en mycket gynnsam inverkan på antalet nybildade små och medelstora företag i Sverige. En väsentlig förutsättning är emellertid att det skapas effektiva finansiella instrument för att stimulera och möjliggöra en sådan utveckling.

Stockholm den 4 oktober 2001
Nils-Erik Söderqvist (s)
Lisbet Calner (s)	Karl Gustav Abramsson (s)
Marianne Carlström (s)	Göran Magnusson (s)