Juridiska personers möjlighet att äga jordbruksfastigheter

Motion 2013/14:C265 av Bengt-Anders Johansson (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheten att se över och modernisera jordförvärvslagen.

Motivering

Dagens jordförvärvslag är närmare trettio år gammal, och har inte genomgått några större förändringar de senaste tjugo åren. Samtidigt har mycket annat förändrats. Sedan dess har det bland annat blivit allt vanligare att jord- och skogsbruk drivs i andra former än som enskild firma. Bolagsformer som handelsbolag och aktiebolag är för många brukare en bättre företagsform, särskilt om det finns flera brukare och ägare till fastigheten. I dag är det inte ovanligt att syskon samäger och sambrukar en lantbruksfastighet. Drift i bolagsform förenklar också vid arvskiften och om man vill förändra delägarskap.

Utvecklingen av jord- och skogsbruk sker inte isolerat från utvecklingen av samhället i övrigt. Sedan lagen infördes har Sverige blivit medlem av EU. Jordbrukspolitiken är gemensam för hela EU och således inte längre nationell. Detta har medfört helt andra produktionsförutsättningar för jordbruk i hela landet. Tillsammans med den fortgående integreringen och gradvisa avregleringen av jordbrukspolitiken internationellt påverkas jordbruket i hela Sverige. Storleksrationalisering och ändrad produktionsinriktning är två mycket märkbara följder. Vid fortgående strukturrationalisering av jordbruket kommer driftsenheterna att bli så stora att man svårligen kan tänka sig annan driftsform än bolag.

Utformningen av jordförvärvslagen har bidragit till att jordbruksföretag drivs med flera ”underbolag” som driftsbolag och djurbolag som arrenderar mark respektive byggnader av den som på pappret står som fastighetsägare. Även om det finns flera skäl för att bilda underbolag, skulle en förändring av jordförvärvslagen som underlättar för bolag att förvärva mark kunna bidra till att minska floran av ”underbolag”. Särskilt om konstruktionen har tillkommit med huvudsyfte att komma runt jordförvärvslagstiftningen är detta fördelaktigt.

Sammantaget menar jag att dessa förändringar av verkligheten motiverar övervägandet av en översyn av jordförvärvslagen i sin helhet för att se över möjligheten att ge juridiska personer rätt att äga jordbruksfastigheter.

Stockholm den 24 september 2013

Bengt-Anders Johansson (M)