Jordbrukspolitiken
Motion 1986/87:Jo797 Olof Johansson m. fl. (c)
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
Motion till riksdagen
1986/87: Jo797
Olof Johansson m. fl. (c)
Jordbrukspolitiken
Sammanfattning
Jordbrukets roll som råvaruproducent kan ökas väsentligt. Den s. k. överskottsarealen
är i det här sammanhanget en tillgång och inte en belastning.
Centerpartiet anser att samma stimulanser skall komma jordbruket till
del som tidigare lämnats andra näringsgrenar.
— Omställningsstödet
I denna motion presenterar centerpartiet förslag till insatser som breddar
jordbrukets råvaruproduktion och därmed minskar behovet av fossila
bränslen.
Vi föreslår ett omställningsstöd om 250 milj. kr. Detta stöd skall användas
för att stimulera till en övergång från produktion av enbart livsmedel
till annan råvaruproduktion.
Jordbruket har möjligheter att producera fiberråvara för industriellt behov.
Även råvaror för den kemisk-tekniska industrin kan i ökad utsträckning
hämtas från jordbruket. Odling av protein- och energigrödor måste
utvecklas och stimuleras.
Produktivitetsökningen inom jordbruket medför att 100000 har åkermark
kan användas för alternativ råvaruproduktion. Ett omställningsstöd,
som till den enskilde brukaren kan uppgå till 2500 kr./har i genomsnitt,
innebär att ett antal grödor som i dag inte är lönsamma blir attraktiva
odlingsobjekt.
— Samhällets ansvar för spannmålsöverskottet
Anslaget till spannmålskassan är ett exportstöd till jordbruket. Samhällets
ansvar för kostnaderna skall, som vi tidigare föreslagit, vara 60 %. Vi
beräknar därmed medelsbehovet för Svensk spannmålshandel till 480 milj.
kr.
— Trädesersättning
Trädesersättning är i dag den enda stödformen för att minska spannmålsöverskottet.
Centerpartiet accepterar stödet till trädesbruk som en extraordinär
insats under en kortare period. Näringsläckaget från de jordar
som läggs i träda är ett problem. Reglerna för ersättning bör därför nyanseras.
Trädesbruk bör kombineras med krav på insådd av fånggröda. Ersättningsnormerna
skall anpassas så att merkostnaderna för fånggrödan inräknas
i underlaget.
— Jordbrukets miljöpåverkan
En felaktig användning av växtnäring och bekämpningsmedel ger miljöproblem.
För att långsiktigt bevara jordens bördighet måste lika mycket
växtnäring tillföras som bortförs i skörden. Forskare och odlare måste
tillsammans finna metoder för tillförsel av växtnäring och utveckla odlingsmetoder
som minskar läckagen av kväve och fosfor till en nivå som
naturen tål. Användningen av gödningsämnen som innehåller tungmetaller
måste begränsas.
En minimering av användningen av bekämpningsmedel är nödvändig.
Genom en utvecklad spridningsteknik kan användningen av bekämpningsmedel
minska väsentligt.
Miljöeffekterna av den ökande användningen av tillväxtregulatorer är
inte kända. Det är viktigt att snarast hejda användningen av vissa tillväxtregulatorer
som stråförkortningsmedel.
— Jordbrukets betydelse för landsbygdens utveckling
De bygder där jordbruket konkurrerats ut är i fara. Det är inte bara
arbetstillfällen inom jordbruket som försvinner. Underlaget för social och
kommersiell service är så svagt att även mindre förändringar i befolkningsunderlaget
leder till försämrad service.
Jordbruket är basen i stora delar av landet. Genom att stimulera uppbyggnaden
av kombinationsföretag och stödja deltids- och fritidsjordbruk
kan befolkningsunderlaget förbättras.
— Internationellt samarbete
Jordbruket i de industrialiserade länderna har flera gemensamma problem
som måste lösas. Jordbrukets roll i framtiden liksom strukturfrågor och
miljöeffekter är några exempel på frågor som kräver ett samordnat agerande.
Försurningsfrågorna har också den karaktären att ett internationellt
samarbete är nödvändigt för att finna lösningar.
I motionen utvecklar vi centerpartiets syn på det framtida internationella
samarbetet.
Landsbygd i utveckling
Jord- och skogsbrukets effektivitet kan generellt användas som en god
värdemätare på ett lands utveckling och välstånd. Vid en jämförelse av de
industrialiserade ländernas jord/skogsbruk hävdar sig Sveriges lantbrukare
Mot. 1986/87
Jo797
12
synnerligen väl. Liksom de övriga västliga industrialiserade länderna är
alltså den inhemska produktionen av såväl spannmål som animalieprodukter
så stor att inte enbart landets egna behov av livsmedel kan tillgodoses
utan betydande mängder spannmål och animalier kan exporteras.
I den svenska debatten fokuseras intresset på den produktion av livsmedel
m. m. som inte kan finna avsättning på den inhemska marknaden.
Insikten att jordbruket är en viktig faktor i ett välståndslands ekonomi
lyser däremot med sin frånvaro. I våra massmedier ses jordbrukets effektivitets-
och produktionsökningar som ett stort problem för samhället istället
för den tillgång det faktiskt är.
Det är dags att även granska förhållandet i de länder som i motsats till de
industrialiserade västländerna har en jordbrukssektor som är ineffektiv
och har en låg produktivitet.
I de länder där ägandestrukturen i lantbruket domineras av statliga eller
andra offentliga ägare kan vi konstatera ett produktiviteten är låg. Dessa
länder tvingas därför till en nettoimport av såväl spannmål som animalieprodukter
för att täcka behovet av livsmedel.
Ett exempel på jordbrukets betydelse även för världsekonomin är det
amerikanska spannmålsöverskottets effekter.
Västeuropa har liknande problem vilka kan leda till olyckliga konsekvenser
för handeln med jordbruksprodukter. Ett observandum i detta
sammanhang är de hårdnande attityderna till omvärlden från EG:s sida i
förhandlingar om t. ex. importkvoter och antidumpning.
Västvärldens reaktioner och beslut kan hindra en utveckling av utvecklingsländernas
lantbruk. En utveckling av dessa länders basnäringar kräver
att den moderna tekniken anpassas till de lokala förhållanden som
råder. En direkt överföring av i-ländernas intensiva odlingsmetodik kan
ofta leda till svåra och irreparabla miljöeffekter. På sikt leder en sådan
utveckling till att tillgängliga odlingsmöjligheter hotas och/eller förstörs.
Debatten i Sverige och andra länder är ensidig och begränsas till att
belysa de negativa effekterna av produktionsöverskottet.
Jordbrukets problem kännetecknas av en ensidig inriktning mot livsmedelsproduktion.
Självklart kommer produktionen av livsmedel att vara
dominerande även i framtiden. Förutom att vara livsmedelsproducent har
jordbruket möjligheter att styra över resurser som kan användas för alternativ
råvaruproduktion. En sådan övergång är av gemensamt intresse för
alla länder.
Jordbrukets utveckling — ett globalt intresse
Det moderna lantbruket är kvantitetsinriktat och beroende av insatser som
på kort eller lång sikt kan ge upphov till svåra miljöskador. I vårt land
liksom i andra länder har därför effekterna av användningen av ny teknik
diskuterats ur miljösynpunkt. Slutsatserna av den kunskap som forskningen
givit oss varierar dock avsevärt.
Ett tydligt exempel är inställningen till användning av handelsgödsel och
andra produktionsfaktorer som ökar avkastningen. I Sverige har vi försökt
begränsa faktorer som kan medföra en kvalitetsförsämring av jordbruks
Mot. 1986/87
Jo797
13
produkter eller som har negativa effekter ur miljösynpunkt. Centerpartiet
har drivit frågor om förbud av vissa bekämpningsmedel vid produktion av
spannmål och trädgårdsprodukter liksom användningen av vissa fodertillsatser
som t. ex. antibiotika i djurfoder. Dessvärre kan vi konstatera att
många av våra konkurrentländer inte ställer lika hårda krav.
Växtnäring skall tillföras i en mängd som grödan kan uppta. En ohämmad
tillförsel av näringsämnen är till skada för naturen. De svåra övergödningsproblemen
i vissa vatten och närhav kan till en del härledas till
urlakning av kväve, som en felaktig gödselgiva kan föra med sig. Det är
därför med tillfredsställelse vi konstaterar att särskilt jordbrukets egna
organisationer bedriver ett arbete för att öka varje brukares kunskaper om
en effektiv insats av växtnäring. Dessvärre saknas organisationer i andra
länder med den kraft som ett sådant arbete kräver. Gödselanvändningen i
många andra länder har därför en sådan omfattning att det marina livet i
våra närhav direkt hotas.
Användningen av bekämpningsmedel, mätt i antal ton verksam substans,
har minskat under den senaste femårsperioden. En övergång från
högdospreparat till s. k. lågdospreparat har skett.
En arbetsgrupp med företrädare för lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk
och kemikalieinspektionen hävdar att en halvering av bekämpningsmedlen
underlättas av en sådan övergång.
Målet är att begränsa bruket av växtskyddsmedel för att kunna eliminera
kända och/eller okända bieffekter på omgivning och miljö. I dag finns inga
belägg för att lågdospreparat har en mindre påverkan ur miljöhänseende än
andra preparat. Snarare är en övergång till lågdospreparat förknippad med
svårigheter och faror både när det gäller dosering och distribution.
Global utveckling kräver internationella insatser
De exempel på gemensamma problem för jordbruket som vi ovan nämnt
visar tydligt på behovet av internationellt samarbete för att finna lösningar.
Enligt centerpartiets mening är det viktigt att utveckla det internationella
samarbetet i syfte att belysa följande frågor:
1. Jordbrukets betydelse för att lösa försörj ningsfrågorna
Under överskådlig framtid kommer stora delar av världen att för sin
försörjning vara beroende av en fungerande världsmarknad för jordbruksprodukter.
De underutvecklade länderna är direkt beroende av insatser
från i-länderna för sin livsmedelsförsörjning. Det är ett etiskt och moraliskt
krav att de industrialiserade länderna samarbetar för att bidra till en
balanserad och positiv utveckling av u-ländernas basnäringar där lantbruket
är en av de viktigaste sektorerna.
2. Familjelantbruket effektivast
Det decentraliserade jordbruket som kännetecknas av en inriktning på
familjelantbruk med ett bevarat samband boende/brukande/ägande är
överlägset andra ägandestrukturer.
Mot. 1986/87
Jo797
14
För en fortsatt positiv utveckling är det därför enligt vår mening nödvändigt
att slå vakt om familjejordbruket, som är en förutsättning för regional
utveckling.
3. Miljöproblem i intensivt lantbruk
Jordbrukets nuvarande produktionsfaktorer kan - fel nyttjade — leda till
svåra miljöproblem. Detta gäller såväl användningen av växtnäring som
växtskyddsmedel. Våra kunskaper om effekterna av detta har kontinuerligt
ökat.
En lösning av dessa problem är en angelägenhet för alla världens länder
och förutsätter ett samarbete när det gäller att kartlägga orsaker och
effekter av insatser samt för att presentera förslag till effektiva åtgärder.
Frågor rörande livsmedelskvalitet är av vitalt intresse. Självklart är en
av jordbrukets framtida uppgifter att producera livsmedel av hög kvalitet.
Det är viktigt att ställa höga krav på en skonsam hantering av livsmedel i
hela livsmedelskedjan från producent till konsument. Livsmedel är levande
biologiska material med särskilda krav för att kvalitet skall kunna
bevaras. En förutsättning för en hög livsmedelskvalitet är därför att utgå
från de biologiska begränsningar som finns.
Ett samarbete för att formulera gemensamma kvalitetsnormer för livsmedel
är angeläget.
4. Jordbrukets roll i framtiden
Jordbrukets roll som råvaruproducent kan ökas väsentligt. Redan idag
finns möjligheter att vidga jordbrukets roll som producent från livsmedelsområdet
till att producera råvaror också för energi, fiberindustri och för
kemisk/tekniska processer.
En snabb men ändå balanserad utveckling av lantbrukets roll kräver ett
vidgat utbyte av kunskaper och erfarenheter även över nationsgränser. Till
detta kommer insatser för att styra den industriella utvecklingen så att nya
råvaror kan tas tillvara.
Industrisamhällets beroende av fossila oljor och bränslen är den största
orsaken till de stora och globala miljöproblemen. Försurningen av mark
och vatten och hotande klimatförändringar är en direkt effekt av detta och
ett verkligt hot mot mänsklig överlevnad. Internationellt har miljöproblemen
allt mer kommit i fokus. Frågorna har också belysts vid ett flertal
internationella konferenser. Däremot har arbetet inte på samma sätt utvecklats
vad gäller med vilka metoder beroendet av de ändliga resurserna
skall brytas.
De industrialiserade ländernas basnäringar har en produktionskapacitet
som måste utnyttjas. Centerpartiet har i motion 1986/87: N551 utförligt
redovisat möjligheterna till en övergång från ett energisystem som är
beroende av fossilbränslen och kärnkraft till ett system som bygger på
förnybara energiråvaror. Lantbruket är en viktig råvaruproducent i detta
sammanhang.
De areella näringarna har en viktig roll i arbetet för en internationell
Mot. 1986/87
Jo797
15
hushållning med begränsade resurser och för en begränsning av miljöhoten.
En av det internationella arbetets uppgifter är att utveckla odling av
nya råvaror och produkter.
5. Forskning och utveckling
Forskningen inom jordbruksområdet har varit betydande, men enligt vår
mening alltför svårt avgränsad. Många olösta frågor kräver insatser inom
grundforskningen. Dit hör t. ex. genetisk forskning liksom även forskning
rörande nedbrytning och omsättning av olika kemiska ämnen m. m. som
används i produktionen.
Andra angelägna forskningsuppgifter är att utveckla metoder för biologiska
alternativ i växtskyddsarbetet.
Vi bör därför eftersträva att skapa nya former för samarbete inom
områdena forskning och utveckling. Genom en internationell samordning
av de begränsade forskningsresurserna kan såväl grundforskning som tilllämpad
forskning leda till den ökade kunskap som en positiv framtid ur
miljö- och produktivitetssynpunkt kräver. Men detta förutsätter också
breda satsningar inom forskningen på nationell basis.
Formerna för internationellt samarbete
Sverige arbetar aktivt i olika internationella organisationer.
När det gäller möjligheterna att utveckla det internationella arbetet är
det viktigt att arbeta på skilda plan. Sveriges delegater i olika samarbetsorgan,
som Nordiska rådet, Europarådet, FN och FAO har möjligheter att
initiera en sådan utveckling som motionen anger.
Vi har också omfattande kontakter inom olika internationella ekonomiska
organ som OECD, GATT m. fl. Den kommande GATT-rundan kommer
att påverka det svenska lantbruket i stor utsträckning.
Riksdagen bör därför besluta ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av initiativ i det internationella arbetet på jordbrukets
område så som i motionen anförs.
Därutöver har olika intressegrupperingar möjligheter att verka för en
utveckling av det internationella arbetet. Vi förutsätter att det inom dessa
grupperingar finns ambitioner och intresse för att arbeta så som vi förordar.
Lantbrukets villkor
Jordbruksnäringen i vårt land uppvisar en årlig produktivitetsökning på 68
% under 1980-talet. Staten har styrt utvecklingen till allt större och mer
specialiserade enheter.
De enskilda brukarna styrs av en naken ekonomisk verklighet. Sjunkande
lönsamhet har tvingat fram hårda effektiviseringar och rationaliseringar.
Allt fler brukare har pressats till en omänsklig ökning av den egna
arbetsinsatsen i företaget.
Mot den bakgrunden är det naturligt att vi nu ser den koncentrerade
Mot. 1986/87
Jo797
16
animalieproduktionens och stordriftsjordbrukets nackdelar. Det avspeglas
såväl i den hastigt uppblossade livsmedelsdebatten som i diskussionen om
produktionsformer inom näringarna.
Vi anser att de ledande socialdemokratiska jordbrukspolitikerna talar
med kluvna tungor och sprider dubbla budskap. Det finns många exempel
på detta.
A. Bevarandet av naturvärden och det svenska landskapet
Den socialdemokratiska miljöpolitiken sägs syfta till insatser för att möjliggöra
bevarandet av det öppna svenska landskapet samtidigt som den
socialdemokratiska jordbrukspolitiken leder till krav om minskning av
jordbruksproduktionen som innebär att åkerareal kommer att läggas ned
och beskogas.
Den nedläggningshotade arealen ökar i skrämmande takt. Livsmedelskommittén
föreslog år 1984 att 340000 har åker skulle tas ur produktionen.
År 2000 kan en tredjedel (1 miljon har) av den svenska åkermarken vara
nedläggningshotad.
Enligt vår mening fordrar målsättningen att bevara det svenska landskapet
en konsekvent politik som bygger på en jordförvärvslagstiftning till
stöd för hel/deltidsjordbruket där kombinationsjordbruket stärks och sambandet
boende/brukande/ägande understöds. Vi avser att behandla frågan
om jordförvärvslagstiftningens framtida utformning i en separat motion
(1986/87: Jo246).
En levande landsbygd med möjligheter till sysselsättning, arbete, social
och kommersiell service kräver dessutom insatser av regionalpolitisk karaktär.
Centerpartiet har i annan motion redovisat förslag som leder till
regional balans.
B. Livsmedelsdebatten
Den socialdemokratiska politiken utgår ofta från den felaktiga föreställningen
att inhemskt producerade livsmedel inte är kvalitetsmässigt godtagbara
för den medvetne konsumenten. Detta skulle huvudsakligen bero på
de råvaror som jordbruket lämnar ifrån sig. Detta är fel.
Särskilt märkliga är regeringens uttalanden om kvalitet på livsmedel mot
bakgrund av de skilda kraven på inhemska och importerade livsmedel. De
krav som vi i Sverige har på de inhemska livsmedlen måste också omfatta
importlivsmedlen.
I marknadsföringslagen preciseras de krav som konsumenterna kan
ställa om information på saluförda produkter. Enligt vår mening måste
lagen tolkas så att konsumenten har rätt att veta varifrån livsmedlen
kommer. För vissa varor krävs i dag uppgifter om varans ursprungsland.
Detta bör utsträckas att omfatta också livsmedel.
Centerpartiet anser att import ej får ske av livsmedel som producerats på
ett i Sverige förbjudet sätt.
Riksdagen bör besluta att av regeringen begära förslag i enlighet med
vad i motionen anförs.
Mot. 1986/87
Jo797
17
C. Beredskap
”Livsmedelsförsörjningen ska vara god såväl i fred som under avspärrning
och krig.” Detta är ett direkt citat ur proposition 1986/87:100 bil. 11 och
överensstämmer med 1982 års försvarspolitiska beslut. Ett minimibehov
av livsmedel måste kunna garanteras även under långvariga avspärrningar/
krig. Detta förutsätter att livsmedelsproduktionen kan ställas om så att
landet kan vara självförsörjande i kris.
Regeringen har urholkat kraven på säkerhet i viktiga avseenden. Konsekvenserna
av detta är att riksdagens beslutade mål för försörjningsstandard
och kriskost inte längre kan upprätthållas. Riksdagens beslut om
försörjningsstandard och kriskost måste enligt centerpartiet ges ett reellt
innehåll.
D. God kvalitet till rimliga priser
Priserna på jordbruksprodukter fastställs i förhandlingar mellan näringen
och företrädare för konsumenterna och samhället. Konsumentprisindex
för livsmedel har under de senaste åren ökat mer än priserna på lantbrukets
produkter. Lantbrukarens andel av den s. k. livsmedelskronan har
minskat. Förädlings- och detaljhandelsledens kostnadsökningar är större
än jordbrukets prisökningar. En sådan ”prispresspolitik” tvingar brukare
att ge avkall på kvalitetsaspekterna eller att acceptera produktionsmetoder
som kan skada miljön. Detta gynnar inte konsumenterna.
Centeralternativ för överlevnad
Möjligheterna att även i framtiden svara för grundtrygghet och välstånd är
beroende av att vi varsamt tar tillvara värdefulla naturresurser.
Den s. k. överskottsarealen bör inte vara ett långsiktigt problem för vårt
land. Den är en tillgång som bör utnyttjas på ett produktivt sätt med en
annan produktionsinriktning.
Den socialdemokratiska regeringen har inte visat någon ambition att
arbeta för alternativ produktion. Detta avspeglas i årets petita från jordbruksdepartementet
proposition 1986/87: 100 bil. 11 s. 5: ”Produktionen på
överskottsarealen ska liksom hittills utgöras av spannmål.” Några planer
från regeringens sida när det gäller en omstrukturering av jordbruket
saknas uppenbarligen.
För jordbruket är det nödvändigt att nu påbölja en övergång till alternativ
råvaruproduktion. Stimulanser för att underlätta denna övergång har
hittills saknats.
Centerpartiet anser att samma stimulansinsatser måste komma jordbruket
till del som tidigare lämnats andra näringsgrenar. Samhällets möjligheter
att styra en sådan resurs är också betydande. Självklart skall stimulanserna
riktas mot produktion av förnybara råvaror som minskar vårt utlandsberoende
och som också kan vara intressanta för olika industriella
processer.
Mot. 1986/87
Jo797
18
Trädesersättning
Trädesersättning är i dag den enda stödformen för att minska spannmålsproduktionen.
Regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att medge
Svensk spannmålshandel att inom vissa ramar täcka inkomstbortfallet för
enskilda brukare som accepterar att utöka trädesbruket. Enligt budgetpropositionen
avser regeringen att också kommande år stödja trädesbruk.
Centerpartiet har accepterat stödet till trädesbruk som en extraordinär
insats under en kortare period. Trädesbruk leder inte till en långsiktig
lösning av jordbrukets nuvarande problem. Det konserverar nuvarande
produktionsformer och stimulerar inte en utveckling av alternativ produktion.
Trots att stödet till trädesbruk förenats med föreskrifter som krav på
höstsådd, är näringläckaget från de jordar som läggs i träda ett problem.
Spannmålsöverskottet är dock så dyrbart för samhället och näringen att
trädesbruk måste vara ett alternativ i väntan på effektivare åtgärder.
Reglerna för trädesbruk bör dock nyanseras och förbättras. Trädesbruk
bör kombineras med någon typ av fånggröda. Ersättningsreglerna därför
bör utformas så att stödet till trädesbruk inkluderar merkostnader för
fånggröda. Kostnaderna bör täckas inom ramen för prisregleringsmedlen.
Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna behovet av
differentierade regler för ersättning vid trädesbruk så som motionen föreslår.
Samhällets delansvar för överskottsarealen
Samhället måste ta ansvar för överskottsarealen och stimulera alternativ
produktion.
Anslaget till spannmålskassan är ett exportstöd till jordbruket. Näringen
och samhället delar på ansvaret. Samhällets ansvar för kostnaderna skall,
som vi tidigare föreslagit, vara 60 %. Vid normal skörd är exportbehovet
av spannmål ca 1,3 miljoner ton/år. 1987 års skörd kommer att minska med
ca 0,4 miljoner ton beroende på det ökade trädesbruket.
Vi beräknar medelsbehovet för Svensk spannmålshandel till 480 milj. kr.
Det bör ankomma på regeringen att fastställa beloppet när exportkostnaderna
för 1987 års skörd är kända i enlighet med av riksdagen fastställda
principer.
Den tidigare obalansen i mjölkproduktionen har eliminerats. Även griskötts-
och nötköttsproduktionen utvecklas gynnsamt. I takt med att dessa
överskott minskar, ökar spannmålsöverskottet.
För den enskilde finns inte nu ekonomiska incitament för att initiera en
alternativproduktion. Oavsett vilken alternativ gröda som en jordbrukare
väljer kommer lönsamheten inte att uppgå till nuvarande nivå för spannmålsproduktion.
100000 har för alternativen
Jordbrukets årliga produktivitetsökning beräknas för närvarande till ca
3 %. Den areal som kan utnyttjas för ny råvaruproduktion kommer därmed
att öka.
Mot. 1986/87
Jo797
19
Vaije hektar åker som används för produktion av nya råvaror ger en
samhällsekonomisk vinst. Centerpartiet har bl. a. i motion 1986/87:000
föreslagit en satsning på etanolproduktion baserad på inhemska råvaror.
Detta skulle innebära ett värdefullt utnyttjande av en del av den tillgängliga
arealen.
För att stimulera ett utnyttjande av tillgängliga arealer föreslås att statens
jordbruksnämnd för budgetåret 1987/88 erhåller 250 milj. kr.
Det bör ankomma på statens jordbruksnämnd att närmare precisera
formerna för stödet. För vår del vill vi understryka att de aktuella alternativen
skall täcka ett nuvarande eller förväntat råvarubehov och på sikt
därmed bli självbärande delar i svenskt jordbruk. Målet är att stödja en
produktion som på sikt inte skall belasta regleringsekonomierna.
En omställningstid till den enskilde brukaren kommer att innebära att ett
antal grödor som i dag inte är lönsamma blir attraktiva odlingsobjekt.
Stimulansen kan också motivera brukare att investera i ny teknik. Det är i
vissa fall en förutsättning för ny råvaruproduktion.
I de högavkastande slättbygderna finns goda förutsättningar att altemativanvända
åkerarealer. Det är troligt att alternativen ofta kommer att
ställa höga krav på såväl brukningsmetoder som jordmån.
Jordbruket som proteinproducent
Jordbruket importerar stora kvantiteter proteinrikt djurfoder. Detta kan
ersättas av egen produktion. Ärt- och bönodlingar, liksom förbättrad vallodling,
är viktiga inslag.
Proteinodling är i dag inte ett konkurrenskraftigt alternativ.
Genom forskningsinsatser kan dock odlingstekniken förbättras. Det är
också viktigt att pröva ny teknik för att industriellt kunna använda produkterna
till bl. a. djurfoder.
Jordbruket som energiproducent
Fastbränsleproduktion är redan i dag en realitet. Exempelvis kan halm
vidareförädlas till briketter och användas som fastbränsle. Även skogen är
självklart en fastbränslekälla.
Under de senaste åren har också betydande forskningsresurser använts
för att pröva fastbränsleproduktion i form av exempelvis energiskog och
energigrödor. Särskilt positiva är resultaten när det gäller energiskog. Här
avser SLU att starta fullskaleförsök. Centerpartiet anser att dessa med
fördel läggs ut till enskilda brukare. Med omställningsstöd som bas kan de
få en lönsamhet i energiskogsproduktionen.
Jordbruket kan genom känd teknik producera råvaror som etanol, metanol
och biogas. Dessa energiformer minskar det svenska samhällets
beroende av importerat fossilt bränsle och kärnkraft.
Ett energisystem som också rymmer energiformer som etanol, metanol
och biogas kan dessutom byggas småskaligt. Inte minst energisituationen i
januari månad 1987 visar sårbarheten i storskaliga energisystem.
Produktion av vissa smöijoljor ur oljeväxter är redan nu lönsam. Ut
Mot. 1986/87
Jo797
20
veckling av denna produktion och framställning av brännoljor för dieselbränsle
kan bli ett intressant alternativ.
Jordbruket som fiberproducent
Sverige är en nettoexportör av sågade trävaror liksom av papper och
massa. Ökad tillgång på inhemsk råvara är således viktig för skogsindustrin.
Internationellt finns många exempel på breddat råvaruunderlag. För
svensk ekonomi är det viktigt att även den svenska fiberindustrin visar en
vilja att arbeta så.
Jordbruket har möjligheter att producera stora mängder fiberråvara.
Lusern och lin är exempel på växter som kan användas av fiberindustrin.
Snabbväxande grässorter kan vara ett alternativ i södra Sverige.
Under kommande decennier kommer den svenska fiberindustrin att
efterfråga allt större kvantiteter råvaror. Jordbruksgrödorna kan täcka en
del av fiberbehovet i produktionen.
Jordbruket som råvaruproducent till olika fytokemiska
processer
Råvaror för den kemisk/tekniska industrin kan i ökad utsträckning hämtas
från jordbruket. Det gäller exempelvis för kemikalier, lösningsmedel, fetter,
tvättmedel m. m.
Ett arbete för att använda jordbruket som en råvaruproducent till den
kemisk/tekniska industrin kommer att möta starkt motstånd. Det ligger
inte i oljeproducenternas intresse att stimulera ersättningsprodukter till
oljebaserade råvaror. Oljebolagens ägarintressen i den kemisk/tekniska
industrin är inte obetydliga.
Bolagens negativa inställning till etanolinblandning i bensin kan tjäna
som ett tydligt exempel. I debatten om etanol i bensin anförde oljebolagen
dels att etanol skulle kunna vara direkt skadligt för bilarna, dels också
svårt att administrera. I dag kan vi konstatera att ett antal stora bensinbolag
i tysthet använt etanolinblandningar i vissa bensinsorter - dock utan
att upplysa konsumenterna om detta.
Nyttan för landet att kunna bryta det stora beroendet av oljeprodukter är
obestridlig.
Det öppna landskapet
Människor i Sverige uppskattar det öppna landskapet, som är nära förknippat
med jordbruksproduktion. Variationen mellan skog, ängs- och hagmarker
och åker är värdefull och de flesta är också beredda arbeta för att
behålla denna.
Andelen åker och hagmark har successivt minskat under 1900-talet. I
dag har vi nått ett läge där stora öppna arealer hotas. Om de beräkningar
som olika framtidsforskare anger är relevanta kommer en tredjedel av den
öppna arealen att vara nedläggningshotad år 2000. Om denna areal skulle
beskogas innebär det att landskapsbilden blir en helt annan. Vi får en
Mot. 1986/87
Jo797
21
fattigare natur som ger färre tillfällen till varierande naturupplevelser för
människor.
En sådan utveckling kommer förmodligen att drabba vissa delar av
landet särskilt hårt. Det är i skogs- och mellanbygderna som det öppna
landskapet hotas i första hand. Ett möjligt scenario är därför att skogen
kommer att behärska Norrland, Bergslagen, stora delar av Västsverige,
Småland och Blekinge, medan delar av Skåne, Östergötland, Västergötland,
Uppland och Västmanland kommer att domineras av intensivt brukade
jordbruksslätter. Detta vore ett hot mot också vår rika flora och
fauna.
Om ingenting görs är detta en realistisk framtidsbild. För att vrida
utvecklingen i positiv riktning fordras politisk vilja och förmåga.
En levande bygd
De bygder där jordbruket konkurreras ut är i fara. Effekterna av jordbruksnedläggelser
innebär inte bara att den öppna jorden läggs för fäfot och
förbuskas eller beskogas utan också att själva basen i en bygd rycks undan.
Det är inte bara jordbrukets arbetstillfällen som försvinner. Underlaget
för social och kommersiell service är så svagt i stora områden att även
mindre förändringar i tillgången på arbete leder till att infrastrukturen
förändras. Skolan läggs ned, dagligvaruhandeln centraliseras. Kort sagt
bygden stänger.
Redan i dag är stora delar av landet så avfolkade att de inte längre bör
betecknas avfolkningsbygder utan snarare ödebygder.
Jordbruket är därför en viktig regionalpolitisk resurs att bygga vidare på.
Varje möjlighet att bevara jordbruksföretag i glesbygd skall tas till vara.
Om den politiska viljan finns är möjligheterna till detta goda.
Det finns möjligheter att stimulera en ny uppbyggnad av företag som
bygger på en kombination av jord- och skogsbruk. En sådan utveckling
förutsätter dels att jordförvärvslagen ändras så att sådana kombinationsföretag
stimuleras samt att staten direkt underlättar förvärv genom försäljning
av delar av domänverkets skogsinnehav till enskilda jordbrukare.
Detta skapar livskraftiga företag som är en förutsättning för att hejda en
bestående avfolkning. Den statliga skogspolitiken har hittills strävat efter
en koncentration av skogen till stora brukningsenheter. Vilket är en av
orsakerna till jordbrukskrisen i dag, liksom den tilltagande regionala obalansen.
Animalieproduktionen bör bevaras i främst skogs- och mellanbygderna.
Även detta leder till en jämnare sysselsättning. Den åkermark som finns i
dessa bygder är också lämplig att nyttja för foderproduktion. En sådan
utveckling kommer naturligt att innebära att djurhållningen fördelas över
fler och mindre enheter.
Genom åtgärder i den riktning som centern här presenterat kan det
svenska landskapets mångfald bevaras även i framtiden samtidigt som
avfolkningen hejdas.
Riksdagen beslöt våren 1986 att av regeringen begära ett förslag till
särskilda åtgärder för det norrländska jordbruket. Vi förutsätter att rege
Mot. 1986/87
Jo797
22
ringen, under innevarande riksmöte, presenterar riksdagen förslag till åtgärdsprogram
för det norrländska lantbruket och återkommer med förslag
till insatser i anslutning till detta.
Jordbrukets miljöpåverkan
För att långsiktigt bevara jordens bördighet måste lika mycket växtnäring
tillföras som bortförs i skörden. Tillförsel av växtnäring har två syften för
ansvarsmedvetna brukare. Dels förbättras växtbetingelserna för den odlade
grödan, dels bevaras marken. Svårigheten för brukaren är att tillföra
rätt mängd växtnäring vid rätt tillfälle för att maximera grödans upptag och
minimera läckage av näringsämnen till vattendrag och åar.
Ett visst läckage av näringsämnen är en bieffekt av odling som är svår att
undvika. Detta gäller oavsett om odlaren väljer att odla i enlighet med nu
känd teknik eller väljer alternativa odlingsformer som biodynamisk odling.
Bara det faktum att jorden brukas innebär att en viss del av kvävet i
marken kan urlakas.
Den gemensamma uppgiften för forskare och odlare är att finna metoder
för tillförsel av växtnäring och odlingsmetoder som minskar läckagen av
kväve och fosfor till en nivå som naturen långsiktigt tål.
Detta är angeläget, även om utsläppen av kväve och fosfor i naturen
endast till en mindre del kan hänföras till jordbrukets verksamhet.
Miljökatastrofen i Laholmsbukten för ett antal år sedan kan delvis
hänföras till läckage av kväve från en intensiv användning av stallgödsel.
Spridning av stallgödsel i särskilt känsliga områden bör därför begränsas.
Detta kan ske genom att djurhållningen anpassas till den areal som brukaren
förfogar över.
Många gödningsämnen innehåller tungmetaller som kadmium. Effekterna
av en årlig tillförsel av tungmetaller till den odlade jorden är inte fullt
kända. Däremot vet vi att tungmetaller delvis kan tas upp i växande gröda.
Gödningsmedel som innehåller tungmetaller bör på sikt inte användas.
Kommunalt avloppsslam används ofta som gödningsmedel i jordbruket.
Riksdagen gav våren 1986 regeringen i uppdrag att fastställa gränsvärden
för slammet. Vi kommer att noga följa regeringens arbete i frågan.
Bekämpningsmedel
Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket ifrågasätts i dag av såväl
konsumenter som av miljöorganisationer. Den oro som många människor
känner inför användningen av växtskyddsmedel är förståelig och delas av
odlaren.
Dessvärre är det inte möjligt att utan växtskydd kunna svara upp mot
konsumenternas krav på bra mat av hög kvalitet till rimligt pris. Det
moderna samhället har förändrat inte bara människors livsbetingelser utan
också vanor. Nutidsmänniskan är inte beredd att acceptera de naturliga
säsongvariationer som en anpassning till den biologiska odlingen egentligen
kräver.
Användningen av vissa växtskyddsmedel är dessutom nödvändig för att
Mot. 1986/87
Jo797
23
hindra mögel- och svampangrepp vilket försämrar livsmedlens kvalitet. I
forna tiders jordbruk tvingades människor leva med livsmedel av varierande
kvalitet och ibland också acceptera hälsovådliga råvaror.
En minimering av användningen av kemiska bekämpningsmedel är angelägen
- även för att minska arbetsmiljöriskerna för odlaren.
Intresset för att minska användningen av bekämpningsmedel har redan
givit resultat. Jordbrukarna använder mindre mängder av bekämpningsmedel
och mindre arealer behandlas nu än i början av 1980-talet. Det är viktigt
att odlarna får stöd i denna utveckling. En utvidgad rådgivning är nödvändig.
Bara genom att anpassa doseringen av verksam substans i kombination
med en sprututrustning i god kondition kan användningen av växtskyddsmedel
minskas väsentligt.
Under den senaste femårsperioden har användningen av tillväxtregulatorer
ökat. Miljöeffekterna av en intensiv användning av dessa medel är
inte kända. Centern anser det angeläget att snarast hejda ytterligare användning
av dessa medel.
Forskning och utveckling
Oavsett det framtida valet av jordbrukspolitik kommer behoven av forskning
och utveckling inom jord/skog att vara stora.
I motionen har vi kortfattat beskrivit några av de områden som bör
ägnas särskild uppmärksamhet. Det gäller dels forskning kring odling av
alternativa grödor, dels utveckling av ändamålsenlig teknik för detta.
Även det konventionella jordbruket kräver forskningsinsatser. Inte
minst kraven på en förfinad teknik när det gäller användning av växtnäring
och växtskyddsmedel fordrar mer kunskap.
Inom jordbrukarkåren finns ett intresse av biologiska odlingsmetoder.
Nuvarande forskningsinsatser inom detta område bör förstärkas.
En begränsning i den hittills förda forskningspolitiken för jordbrukets
del är de bristande tvärvetenskapliga kontakterna. Det framtida jordbruket
måste verka i samspel med andra samhällssektorer. Produktion av nya
varor kräver utveckling inom andra områden liksom en upparbetning av
nya marknader i vissa fall.
I anledning av den under våren aviserade propositionen om den framtida
forskningspolitiken och den i budgetpropositionen knapphändiga informationen
under rubriken G. Utbildning och forskning, avser vi återkomma
med konkreta förslag i anslutning till denna.
I budgetpropositionen anges ramar för utbildningen inom andra utbildningsområden
än SLU. Centerpartiet anser det angeläget understryka att
utbildningen inom SLU måste dimensioneras att omfatta minst nuvarande
antal studenter. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Vi hemställer
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vikten av initiativ i syfte att utveckla internationellt samarbete
så som motionen anger,
Mot. 1986/87
Jo797
24
2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag innebärande
krav om att import skall förbjudas av livsmedel, vilka producerats
på ett i Sverige förbjudet sätt,
3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs angående alternativ produktion,
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vikten av en översyn av trädesersättningen så som i motionen anförs,
5. att riksdagen beslutar att samhällets kostnadsandel av exportkostnaderna
skall vara 60 %,
6. att riksdagen beslutar till anslaget C3. Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område, samhällets delansvar för överskottsarealen,
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 130 milj. kr.
förhöjt anslag om 480 milj. kr.,
7. att riksdagen beslutar av regeringen begära förslag till regler
för ett omställningsstöd för stimulans av alternativproduktion inom
jordbruket så som motionen förordar,
8. att riksdagen beslutar att till anslaget Cl. Statens jordbruksnämnd
anslå medel om 250000000 kr. för omställningsstöd,
9. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om stimulans av kombinationsjordbruk m. m.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om jordbruket som en viktig regionalpolitisk resurs,
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs om begränsning av användning av
bekämpningsmedel och tillväxtregulatorer i jordbruket,
12. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om tungmetaller i gödningsämnen,
13. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för utbildning vid
Sveriges lantbruksuniversitet minst skall omfatta 1986/87 års nivå.
Stockholm den 26 januari 1987
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c) Gunnel Jonäng (c)
Nils G. Åsling (c) Bertil Fiskesjö (c)
Kjell A. Mattsson (c) Börje Hörnlund (c)
Gunilla André (c) Britta Hammarbacken (c)
P.-O. Eriksson (c) Pär Granstedt (c)
Gunnar Björk (c) Karin Israelsson (c)
i Gävle
Mot. 1986/87
Jo797
25
