Jordbruksnäringens negativa utveckling i Västerbotten

Motion 1985/86:Jo247 Boije Hörnlund och Karin Israelsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo247

Boije Hörnlund och Karin Israelsson (c)
Jordbruksnäringens negativa utveckling i Västerbotten

I studien Jordbruk ger mat och jobb i Västerbotten framgår den totala
effekten för sysselsättningen som jordbruksnäringen genererar. Av studien
framgår

att vart tredje hushåll är beroende av jord- och skogsbruket samt skogsoch
livsmedelsindustrin för sin försörjning;

att drygt 16600 människor arbetar i jord- och skogsbruket samt skogsoch
livsmedelsindustrin. Närmare 30000 är beroende av dessa näringar för
sin försörjning;

att ett nytt jobb i livsmedelsindustrin ger två i andra näringar.
Prispresspolitiken

Regeringen driver en prispresspolitik som leder till en omfattande arealnedläggning
inom länets jordbruksnäring. Enligt vår mening är regeringens
jordbrukspolitik en för samhället dyr och dålig politik. Vårt land har under
de senaste åren haft närmare 500000 människor utanför den ordinarie
arbetsmarknaden. Ett AMS-jobb kostar per år mellan 100000 och 200000
kr. Att då besluta om en politik som friställer ytterligare en mängd människor
i vårt län är den dyrbaraste och sämsta politiken.

Norrlandsjordbrukets ställning

Norrlandsjordbruket har tyvärr sämre lönsamhet än jordbruket i Syd- och
Mellansverige. En ytterligare prispresspolitik kommer därför att fa de
största negativa verkningarna för Norrland som helhet och inte minst för
vårt län. Detta gäller framför allt för de regionalpolitiskt känsligaste kommunerna
i vårt län.

Vi anser det också felaktigt att använda prispresspolitik som motverkar
uttalade och i riksdagsbeslut fastlagda regionalpolitiska målsättningar för
Norrlandsjordbruket. Politiken är en oförskämdhet mot en hårt arbetande
yrkesgrupp.

Åldersstrukturen försämras åter snabbt då praktiskt taget ingen nyetablering
sker. Prispress innebär att utslagningen i första hand drabbar de
yngre och under de senaste åren nyetablerade jordbrukarna.

Mot.
1985/86
Jo247—254

1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr Jo247—254

Jordbruket och försvaret

En jordbrukspolitik som i hög utsträckning ytterligare glesar ut jordbruksbefolkningen
i skogslänen försvagar starkt våra försvarsmöjligheter om
kriget kommer. Utvecklingen innebär att vi får en sämre kosthållning än
under andra världskriget ifall ofred skulle drabba oss. Vår nye ÖB har gång
på gång påtalat vikten av ett livskraftigt Norrlandsjordbruk som ett led i
försvarspolitiken. Jordbruksministern verkar emellertid inte ha någon som
helt kontakt med sin kollega i försvarsdepartementet.

Miljö och folkhälsa

Ur såväl miljö- som folkhälsosynpunkt finns skäl att invända mot regeringens
politik. Konsumenternas ökade krav på livsmedlens färskhet kräver en
lokal produktion och förädling. Den av övriga partier omhuldade storskaliga
livsmedelsproduktionen har lett till ett ökat antal s.k. ”djurfabriker”
och därmed ökad överproduktion. Ur livsmedelskvalitetssynpunkt är denna
utveckling inte önskvärd. Också med hänsyn till människors växande
reaktioner mot djurhållning i industriliknande former finns anledning att
invända mot denna utveckling.

Jordbrukets egna krav på styråtgärder för att begränsa storskalig produktion
och balans mellan produktion och konsumtion måste beaktas, men
styråtgärder måste ges en regionalpolitisk profil.

Ur hälsosynpunkt är det bra att kvalitetskraven på livsmedlen ställs lika
högt på importerade som på inhemskt framställda livsmedel. Tyvärr röstade
en riksdagsmajoritet ner ett sådant centerförslag. Sådana krav skulle
prismässigt gynna den inhemska produktionen och leda till ökad efterfrågan
på svenska livsmedel.

Jordbrukets roll i energifrågan bör också lyftas fram ur miljösynpunkt.
Skogsråvara ger i dag en större energimängd än kärnkraftsprogrammet. En
riksomfattande etanolframställning skulle ge många jobb samt en bättre
miljö. Ett positivt samhällsstöd till jordbruket kan bredda verksamheten
samt ge avsevärda tillskott i form av jobb och samhällsekonomi.

Borttagande av subventioner till konsumenterna på mjölk är oklokt ur
folkhälsosynpunkt. I ett land som redan har världens högsta matskatt leder
en sådan åtgärd till den uppenbara risken att ekonomiskt svaga grupper
inte längre kommer att anse sig ha råd att i tillräcklig utsträckning efterfråga
nödvändiga baslivsmedel. En utredning borde i stället tillsättas som
skulle ha till uppgift att befria viktiga baslivsmedel från den höga matskatten.

Sverige och världen

Det är en kortsiktig politik att lägga ner stora arealer god åkermark, när
världssvälten breder ut sig och markförstöringen på vår jord tar ca 300000
ha mark ur bruk var tjugonde dag.

Mot. 1985/86
Jo247

2

Sammanfattningsvis

Allt talar därför enligt vår mening för att Sverige satsar på en utveckling av
jordbruket i stället för avveckling och prispress. Jordbruket måste få en
rimlig hjälp från statens sida för att jordbrukarna på rimliga villkor skall
klara den förändringsprocess som pågår och som måste fortsätta. Norrlandsjordbrukets
utsatta situation måste därvid speciellt beaktas.
Sammanfattningsvis anser vi

att bibehållen jordbruks- och livsmedelsproduktion lokalt och regionalt
även är ett konsumentintresse,
att bibehållande av en tillfredsställande jordbruks- och livsmedelsproduktion
i norra Sverige i första hand är ett samhällsansvar av såväl regional-
som försvarspolitiska skäl,
att en jordbrukspolitik som är inriktad på pris- och lönsamhetspress
innebär stor risk för en okontrollerad utslagning av unga, starkt skuldsatta
lantbrukare,

att en lönsamhetspress i första hand drabbar jordbruket i norra Sverige
och att detta måste beaktas i alla former av styråtgärder,
att Norrlandsprisstödet måste räknas upp så att det realt kompenserar
skillnaderna i produktionsförutsättningar jämfört med mellansvenska förhållanden,

att Norrlandsprisstödet inte får fortlöpande urholkas av rationaliseringsavdrag,

att finansieringen av Norrlandsstöd till jordbruket skall i sin helhet
finansieras över jordbruksdepartementets huvudtitel,
att de negativa effekterna av slaktdjursavgifter i Norra Sverige måste
minskas med stöd av budgetmedel till dess produktionsbalans uppnås,
att gränsdragningen för Norrlandsstöd för potatisodling skall följa samma
gränsdragning som Norrlandsstödet för mjölk,
att äggproduktionen erhåller Norrlandsstöd.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställer vi

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktning av jordbrukspolitiken och
jordbrukspolitiska satsningar i vad gäller Västerbottens län.

Stockholm den 27 januari 1986

Börje Hörnlund (c) Karin Israelsson (c)

Mot. 1985/86
Jo247

3