Jordbruks- och landsbygdsfrågor i Värmland, m. m.

Motion 1985/86:Jo265 Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo265

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Jordbruks- och landsbygdsfrågor i Värmland, m. m.

Jordbruksnäringen har stor betydelse i Värmland. Det är synnerligen angeläget
att denna näringsgren kan vidmakthållas i alla delar av |änet. Den ger
sysselsättning åt både brukare och livsmedelsindustri. Den håller landsbygden
levande och är en förutsättning för att kommersiell och offentlig
service skall kunna upprätthållas i glesbygden.

Jordbruket i Värmland har också en grundläggande betydelse för turistnäringen
i länet, som i hög grad är beroende av det öppna kulturlandskap
som utövandet av åkerbruk och boskapsskötsel inneburit genom århundraden.

Förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift är högst olika i Värmland.
På många håll i länet är klimatförhållandena dåliga, och marken har
dålig produktivitet. När samtidigt den förda jordbrukspolitiken innebär ett
starkt försämrat ekonomiskt klimat, finns det anledning till oro för jordbrukets
och därmed landsbygdens framtid i stora delar av Värmland.

Norrlands stöd

Inom jordbrukarkåren i länet växer missnöjet med den jordbrukspolitik
som nu förs i vårt land. Den synes drabba Värmland i högre grad än andra
län. Värmland borde, enligt vår mening, ha ungefär samma stöd sorn
jordbruket i Norrland eftersom de klimatologiska produktionsnackdelarna
är så påtagliga i större delen av Värmland.

Detta bör regeringen ges till känna.

Samtidigt som jordbruket har en stor regionalpolitisk betydelse i Värmland
är det också synnerligen viktigt för försörjningsberedskapen. I ett
krigsfall där Sverige angrips österifrån och en evakuering måste ske i
Stockholmsområdet är Värmland ett viktigt upptagningsområde, kanske
det mest lämpade i Sverige.

Svåra konsekvenser

En förutsättning är emellertid att livsmedelsförsörjningen i Värmland kan
planläggas på en tillräckligt god nivå. Skulle den dåliga lönsamheten för
jordbruket leda till att en stor del av lantbruksföretagen slås ut i länet, och
marken blir obrukad (oavsett vad skötsellagen säger) kommer även livsmedelsförsörjningen
i länet att drabbas.

Vi vill understryka att beredskapsaspekterna på jordbruksnäringens betydelse
i Värmland särskilt bör beaktas av statsmakterna. Detta bör regeringen
ges till känna.

Låt småbruken leva!

En större del av de värmländska jordbruksföretagen är små och betraktas
som icke bärkraftiga. Kombinationen med annan förvärvskälla är i stor
utsträckning nödvändig. Detta bör dock inte göras till skäl för s. k. storleksrationalisering
i den utsträckning som hittills skett och som uppenbarligen
planeras av lantbruksnämnden i länet.

Tvärtom är det angeläget att små enheter får bestå, och när det finns
köpare som vill bosätta sig på salubjudna mindre jordbruksfastigheter bör
ingen lagstiftning lägga hinder i vägen.

Människor som vill förvärva småjordbruk måste själva få avgöra om de
vill och kan försörja sig på dessa med hjälp av sidoinkomster. Vi vill
framhålla detta som vår bestämda mening. Och det finns stöd i gällande
jordförvärvslag för ett hänsynstagande till regionala strukturer.

Jordförvärvslagens dystra effekter

I stora delar av landet och kanske framför allt i Värmland är de mindre
jordbruksfastigheternas fortbestånd en förutsättning för det vi kallar en
levande landsbygd. Vi ser sedan länge det dystra resultatet när småjordbruken
försvinner genom sammanläggningar med större fastigheter.

Även om syftet med ökad bärkraft kan sägas vara gott blir utfallet
mestadels negativt. Dels kan det konstateras att de större lantbruksföretag
som på detta sätt skapas oftast har de svåraste lönsamhetsproblemen i
dagens läge. Dels kan det konstateras att jordbrukets strukturrationalisering
odiskutabelt leder till allt färre boende på landsbygden och att såväl
kommersiell som offentlig service efter hand försvinner i dessa bygder.

Lägg därtill strukturrationaliseringens negativa inverkan på kulturlandskapet.
I Värmland försvinner alltmera av den öppna landskapsbilden.
Slyskogen tränger in över hagmarker och stränder. Vanhävden breder ut
sig. Men det är inte ortsbefolkningens fel. Där det försvinner en jordbrukare
försvinner det också en landskapsvårdare.

Mot. 1985/86

Jo265

14

Radikal ändring krävs!

Var och en som vill iaktta vad som skett och sker på landsbygden torde ha
helt klart för sig att jordförvärvslagen måste radikalt förändras. Det räcker
inte med den översyn som jordbruksminister Svante Lundkvist aviserat
och där strukturutredningens synnerligen starkt kritiserade förslag tycks
bli vägledande. Det är sannerligen inte en sådan inriktning en förändrad
jordförvärvslag rätteligen skall ha.

I stället måste jordförvärvslagen radikalt och skyndsamt förändras så att
dess negativa verkan på landsbygden upphävs. Vad som behövs är i stort
sett inget annat än en lagstiftning som tryggar det svenska självägda
familjejordbruket för framtiden. En rad paragrafer i jordförvärvslagen bör
således rensas bort. Vad svenskt jordbruk och landsbygd behöver är ökad
frihet för företagsamma människor.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda yrkar vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbruksnäringen i Värmland och dess behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beredskapsaspekterna på jordbrukets betydelse
i Värmland,

3. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter tillsätta en
parlamentarisk utredning som får i uppdrag att inom tolv månader
lägga fram förslag till radikala förändringar av jordförvärvslagen i
enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Stockholm den 27 januari 1986

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1985/86

Jo265

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

15

~ T.