Jordbrukets utveckling i Kalmar län
Motion 1986/87:Jo214 Gösta Andersson och Agne Hansson (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo214
Gösta Andersson och Agne Hansson (c)
Jordbrukets utveckling i Kalmar län
I stora delar av Kalmar län har jord- och skogsbruket en helt avgörande
betydelse för utvecklingen i bygden. På Öland svarar jordbruket för 30%
av den totala sysselsättningen. Ungefär 23 000 människor i Kalmar län har
sin försörjning genom arbete i jord- och skogsbruk och inom livsmedelsoch
skogsindustri. Nära 25% av alla som förvärvsarbetar i Kalmar län är
på ett eller annat sätt beroende av hur landsbygdsnäringarna utvecklas.
Avfolkningen en väckarklocka
Landsbygden i Kalmar län har under senare år fått känna av en mycket
svår avfolkning. De värst drabbade områdena har förlorat mer än 50% av
sin befolkning. Ås församling på Öland har t. ex. tappat 71% av sina
invånare under de senaste 25-30 åren. Tveta i norra delen av länet har
minskat med 69% och Gullabo i Torsås kommun har förlorat.52%. Detta
är mycket alarmerande siffror.
Läget för dessa bygder och för stora delar av landsbygden i övrigt är
betydligt allvarligare än vad minskningen av befolkningen visar. En extremt
stor andel (35 %) av befolkningen som bor kvar är pensionärer.
Ungdomen i dessa bygder tvingas snart till 100% flytta i brist på arbete.
Det är ingen överdrift att påstå att stora delar av landsbygden kommit in i
en mycket ond cirkel där det mesta pekar åt fel håll.
I dessa områden är läget långt mera akut och allvarligt än för t. ex. vissa
varvsorter. För statsmakterna borde detta vara en väckarklocka. Får
utvecklingen fortgå som den gjort de senaste åren går det aldrig att rädda
en normal service i stora landsbygdsområden. Det är hög tid att regeringen
visar handlingskraft så att utvecklingen kan vända åt rätt håll.
Landsbygdsnäringarna — garantin för jobb
Det är en obestridlig sanning att i stora delar av Kalmar län är landsbygdsnäringarna
den enda garantin för jobb. Ett stort antal serviceföretag,
butiker, skolor och annan offentlig service kan inte överleva om jordbruket
slås ut. Lantbrukskooperationen sysselsätter 4 000 människor i länet. Dess
verksamhet är spridd på ett åttiotal olika arbetsplatser i länets samtliga
kommuner. Även lantbrukskooperationens verksamhet kommer att tvingas
till en dramatisk minskning om en stor del av jordbruket läggs ned. Med
hänsyn till lantbruksnäringarnas mycket stora och avgörande betydelse för 1
Mot.
1986/87
Jo214—219
1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jo2l4—219
sysselsättningen är länet ytterst sårbart vid en bantning av jordbruksproduktionen.
Rättvis behandling
Olika företrädare för statsmakterna talar nu på fullt allvar om att 30 % av
åkermarken i Sverige bör tas ur jordbruksproduktionen. Debatten om en
bantad jordbruksproduktion förs tyvärr utan någon klar analys över hur
olika bygder och människor kommer att drabbas vid en nedläggning av
jordbruk i stor omfattning. Regeringen borde känna ett minst lika stort
ansvar för jordbrukets och landsbygdens problem som man gjort för Uddevalla
och Malmö i samband med varvsnedläggningar.
Med den snabba rationalisering som sker inom skogsbruket kombinerat
med en kraftig bantning av jordbruket löper vi risken att under ett antal år
förlora 7000-10000 arbetstillfällen i Kalmar län. Utslagningen av arbetstillfällen
kommer då att drabba såväl egenföretagare inom jord- och skogsbruket
som arbetare och tjänstemän inom industri- och serviceföretag som
har anknytning till landsbygdsnäringarna. I klartext vore detta en katastrof
för Kalmar län. En så ond utveckling måste till varje pris förhindras.
Även en begränsad bantning av jordbruket skulle försätta Kalmar län i
ett svårt läge. Samhället har under senare år gjort stora ekonomiska
insatser - delvis tillsammans med privata företag - för att skapa nya
arbetstillfällen i olika delar av landet. Det har t. ex. skett miljardinsatser i
samband med varvsnedläggningarna och inom stålindustrin. Det vore både
rättvist och rimligt att regeringen visade samma intresse av att utveckla
alternativ produktion när Kalmar län står inför stora och svåra omställningar.
Åtgärdsprogram för att stärka landsbygdsnäringarna
Enligt vår uppfattning måste mycket kraftfulla åtgärder sättas in för att
jordbruksnäringen, industri- och serviceföretag som har anknytning till
jord- och skog skall utvecklas positivt. De ekonomiska insatserna som
krävs kommer ändå att vara små i jämförelse med de miljardsubventioner
som gjorts till olika storföretag vid varvskriserna i Uddevalla och Malmö.
Vi redovisar här exempel på åtgärder som är nödvändiga för en positiv
utveckling:
- Regeringens förslag till höjd matskatt på mjölken måste stoppas.
- Arealstöd till jordbruket måste införas för att stimulera till utveckling
och produktion av nya grödor på t. ex. energiområdet.
- Ett utbyggt ekonomiskt stöd till brukare som aktivt bidrar till att upprätthålla
det öppna landskapet.
- Det ekonomiska skyddet för specialodlingar som t. ex. socker, lök och
bönor bör förbättras för att säkra en mycket betydelsefull produktion på
bl. a. Öland.
- Bolagsskogar och statliga skogar bör överlåtas till enskilda lantbrukare
eller skogsbrukare som vill driva ett aktivt skogsbruk på orten.
Mot. 1986/87
Jo214
2
- Den orättvisa skogsvårdsavgiften måste avskaffas.
- Glesbygdsstödet bör förbättras och omfatta alla landsbygdsområden
som har avfolkningsproblem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående åtgärd sprogram för att stärka sysselsättningen
inom landsbygdsnäringarna och för att hindra en fortsatt
avfolkning.
Stockholm den 24 januari 1987
Gösta Andersson (c) Agne Hansson (c)
Mot. 1986/87
Jo214
tl Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Jo214-219
