Jordbrukets betydelse för Västerbotten

Motion 1984/85:2025 Börje Hörnlund och Karin Israelsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion

1984/85:2025

Börje Hörnlund och Karin Israelsson
Jordbrukets betydelse för Västerbotten

I studien ”Jordbruk ger mat och jobb i Västerbotten” framgår den totala
effekten för sysselsättningen som jordbruksnäringen genererar. Av studien
framgår

att vart tredje hushåll är beroende av jord- och skogsbruket samt skogs- och
livsmedelsindustrin för sin försörjning;
att drygt 16 600 människor arbetar i jord- och skogsbruket samt skogs- och
livsmedelsindustrin. Närmare 30 000 är beroende av dessa näringar för
sin försörjning;

att ett nytt jobb i livsmedelsindustrin ger två i andra näringar.

Livsmedelskommitténs förslag

En majoritet i livsmedelskommittén föreslår prispress och arealnedläggning
inom jordbruksnäringen. 20 000 till 30 000 människor skall friställas.
Enligt vår mening är förslaget ett för samhället mycket dyrt och dåligt förslag.
Vårt land har under de två senaste åren haft mellan 300 000-400 000
människor utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Ett AMS-jobb kostar
per år mellan 100 000 och 200 000 kr. Att då besluta om en politik som
friställer ytterligare 20 000 till 30 000 människor är den dyrbaraste och
sämsta utvägen.

Norrlandsjordbrukets ställning

Norrlandsjordbruket har tyvärr sämre lönsamhet än jordbruket i syd- och
Mellansverige. En ytterligare prispresspolitik kommer därför att få stora
negativa verkningar för vårt län och framför allt för de regionalpolitisk!
känsliga kommunerna i vårt län.

Vi anser det också felaktigt att använda prispresspolitik mot en redan hårt
pressad yrkesgrupp. En sådan politik kommer också att innebära att unga
nyetablerade jordbrukare blir de som får de största bekymren.

Jordbruket och försvaret

En jordbrukspolitik som i hög utsträckning ytterligare glesar ut jordbruksbefolkningen
i skogslänen försvagar starkt våra försvarsmöjligheter om
kriget kommer. Livsmedelskommitténs förslag innebär också att vi får en

Mot. 1984/85:2025

sämre kosthållning än under andra världskriget. Utredningens förslag måste
alltså avslås även ur försvarssynpunkt.

Ur såväl miljö- som folkhälsosynpunkt finns skäl att invända mot några
konsekvenser av livsmedelskommitténs förslag.

Livsmedelskommitténs förslag att ta bort investeringsstoppet samt storproduktionsavgiften
leder till en ökning av den storskaliga livsmedelsproduktionen
och därmed ett ökat antal ”djurfabriker”. Ur kvalitetssynpunkt
för livsmedlen är denna utveckling inte önskvärd. Också med hänsyn till
människors växande reaktioner mot djurhållning i industriliknande former
finns anledning att invända mot denna utveckling.

Jordbrukets roll i energifrågan bör också lyftas fram ur miljösynpunkt vad
gäller etanolframställning och motsvarande minskning av blyförekomst i
bensin. Ett bibehållande av nuvarande samhällsstöd åt jordbruket kan inte
minst för denna viktiga miljöfråga anses angelägen.

Ur hälsosynpunkt är det bra att kvalitetskraven på livsmedlen ställs lika
högt på importerade som på inhemskt framställda livsmedel. Sannolikt
kommer detta att prismässigt gynna den inhemska produktionen och leda till
ökad efterfrågan på svenska livsmedel.

Borttagande av subventioner på baslivsmedel är oklokt ur folkhälsosynpunkt.
I ett land som redan har världens högsta matskatt leder en sådan
åtgärd till den uppenbara risken att ekonomiskt svaga grupper inte längre
kommer att anse sig ha råd att i tillräcklig utsträckning efterfråga nödvändiga
baslivsmedel.

Det är en kortsiktig politik att lägga ned stora arealer god åkermark när
världssvälten breder ut sig och markförstöringen på vår jord tar ca 300 000 ha
mark ur bruk för var 20:e dag.

Allt talar därför enligt vår mening för att Sverige satsar på en utveckling av
jordbruket i stället för den avveckling och prispress som livsmedelskommitténs
majoritet föreslår.

Sammanfattningsvis anser vi

att kommitténs förslag är inriktade på en pris- och lönsamhetspress och
innebär stor risk för en okontrollerad utslagning av unga, starkt
skuldsatta lantbrukare,
att bibehållande av en jordbruks- och livsmedelsproduktion lokalt och
regionalt även är ett konsumentintresse,
att bibehållande av en tillfredsställande jordbruks- och livsmedelsproduktion
i norra Sverige av i första hand regional- och försvarspolitiska skäl är
ett samhällets ansvar,
att Norrlandsprisstödet måste räknas upp så att det realt kompenserar
skillnaderna i produktionsförutsättningar jämfört med mellansvenska
förhållanden,

att Norrlandsprisstödet inte får fortlöpande urholkas av något rationaliseringsa
vdrag,

Mot. 1984/85:2025

9

att finansieringen av Norrlandsstöd till jordbruket skall i sin helhet finansieras
över jordbruksdepartementets huvudtitel,
att de negativa effekterna av ett tvåprissystem för mjölkproduktionen i
norra Sverige måste elimineras med ett temporärt stöd av budgetmedel i
storleken 60 till 70 milj. kr.,
att en lönsamhetspress i första hand drabbar jordbruket i norra Sverige och
att detta måste beaktas i alla former av styråtgärder,
att gränsdragningen för Norrlandsstöd för potatisodling skall följa samma
gränsdragning som Norrlandsstödet för mjölk,
att äggproduktionen erhåller Norrlandsstöd.

Hemställan

Med hänsyn till vad som i motionen anförts hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktning av jordbrukspolitiken och
jordbrukspolitiska satsningar i vad gäller Västerbottens län.

Stockholm den 25 januari 1985

BÖRJE HÖRNLUND (c)

KARIN ISRAELSSON (c)