Jordbruk utan gifter

Motion 1998/99:MJ232 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Inledning

Det konventionella lantbruket är inte ekologiskt långsiktigt
hållbart. Det enades LRF och stiftelsen Det Naturliga Steget
om för några år sedan. Larmrapporter om
bekämpningsmedelsrester i dricksvatten, övergödning,
stigande kadmiumhalter i mark med mera visar att det
verkligen är så. För Miljöpartiet de gröna kan endast ett
jordbruk som inte nyttjar gifter och konstgödsel kallas
ekologiskt långsiktigt hållbart. Vi anser inte heller, till
skillnad från regeringen, att genmanipulation av växter och
djur hör ihop med detta. Det finns en paradox i synen på
biologi, natur och ekologiska samband idag. Trots att
kunskapen ökar om komplexiteten i celler och natur finns
fortfarande föreställningen att det är så enkelt. Lyckligtvis
börjar en opinion mot genmanipulerade grödor växa sig allt
starkare i många länder. England vill ha ett treårigt
moratorium för odling och Frankrike vill förbjuda odling av
sorter i landet som andra EU-länder vill godkänna. Tyvärr
har Sverige hittills varit en av pådrivarna i EU, en roll
regeringen borde ompröva.

I denna motion med anledning av budgetförslaget för år 1999 redovisas
motiven och förslagen i Miljöpartiet de grönas budgetförslag för
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för
1999.

Jordbruket

Den svenska jordbrukspolitiken styrs idag till stor del från
Bryssel. I denna motion skall enbart de förändringar som
Miljöpartiet föreslår presenteras kort. I många fall hänvisas
till utförligare motioner.

Anslag B 6 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket

Totalt tillförs anslaget 10 miljoner kronor att fördelas enligt
nedan:

Marknadsföring av ekologiskt odlade produkter

Miljöpartiet de gröna delar regeringens uppfattning att det
ekologiska lantbruket är en spjutspets i utvecklingen idag. Vi
anser dock att denna spjutspets inte får ses som en liten
nisch, utan att strävan måste vara att allt lantbruk i framtiden
skall bedrivas på detta sätt, det vill säga utan giftiga
bekämpningsmedel och konstgödsel. Det konventionella
lantbruket tär alldeles för mycket på jordens resurser och är
inte i längden hållbart. För att det konventionella lantbruket
skall hållas igång krävs att den rika i-världen har
"skuggarealer" i andra länder, som odlar proteinfoder till
djuren här. Den marken måste få försörja de människor som
lever i den delen av världen istället. Den rika världen måste
ha ett jordbruk som kan försörja den med sådant självt.

Vi anser att marknadsföringen för ekologiska livsmedel måste tillföras mer
medel. Jämförelser med Danmark visar att Sverige satsar mycket lite. I
Danmark satsas dessutom på experthjälp till det ekologiska lantbruket. Det
finns en risk att Sverige kommer på efterkälken. Idag sker information till
konsumenter, storkök i skolor och på institutioner med flera på mer eller
mindre ideell basis. Intresset är mycket stort.

Stöd till marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter finns under
anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Inom det anslaget finns
även bidrag med 2 miljoner kronor för funktionstest av lantbrukssprutor. Vi
anser att detta är något näringen måste bekosta själv. Om man nu använder
gifter måste det vara giftspridarens ansvar att se till att sprutorna fungerar.
Det måste rymmas inom den princip PPP, Pollutor Pays Principle.

Sammanfattningsvis vill vi satsa 9 miljoner kronor på marknadsstödjande
åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan för detta
ändamål, 2 miljoner kr tillförs genom att bidrag för funktionstest av lant-
brukssprutor dras in och 5 miljoner kronor tas från anslaget F 6 Export-
främjande åtgärder.

Försöks- och utvecklingsverksamhet inom det
ekologiska jordbruket

Idag sker mycket av utvecklingen av arbetsmetoder, redskap
m m inom det ekologiska lantbruket av lantbrukare själva.
Man provar sig fram, helt enkelt. Mycket av det
utvecklingsarbetet saknar helt stöd.

Miljöpartiet föreslår att detta anslag, som i budgeten föreslås kunna
omfatta 12 miljoner kronor ökas med 5 miljoner kronor. Medlen tas från
anslag F 6 Exportfrämjande åtgärder.

Nytt anslag Ekologiskt
forskningscentrum i Järna

I en särskild motion utvecklas tankarna om ett ekologiskt
forskningscentrum för jordbruket i Järna.

För ändamålet föreslår Miljöpartiet att 5 miljoner kronor anslås, som tas
från anslag F 6 Exportfrämjande åtgärder.

Anslag C 4 Fiskevård

De senaste 100 åren har inneburit stora förändringar också
för det liv som finns under vattenytan. Sjöar och vattendrag
har påverkats kraftigt genom industriutsläpp, vatten-
kraftsutbyggnad, flottningsepoken, övergödning, försurning
och mycket annat. En effekt är att den biologiska
mångfalden har minskats. Vissa arter har helt försvunnit från
våra vatten medan andra befinner sig på s.k. hotlistor. En
annan effekt är att möjligheterna till reproduktion och i
övrigt goda livsbetingelser för fisk har minskats, vilket i sin
tur gett upphov till att fisket försämrats drastiskt.

De senaste åren har kunskaperna ökat om vad som verkligen kan göras för
att återställa goda livsbetingelser för ursprungliga arter. Framför allt
insatser
och åtgärder för att vidmakthålla och förbättra förutsättningarna för naturlig
reproduktion och tillväxt, bl.a. biotopvård, byggande av vandringsvägar,
fiskevårdande tillsyn, utsättningar för återintroduktion och förstärkning, samt
forskning, utbildning och information inom området är viktiga.

Fiskeriverket har 1995 uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en
god fiskevård till ca 65, 6 miljoner kronor. Kostnaderna blir högre om
ambitionerna är högre och mindre om fiskevårdsinsatserna begränsas. Om
ovanstående begränsning görs hamnar kostnaderna för den årliga fiskevården
på i storleksordningen 40-50 miljoner kronor per år. De anslagna medlen
förslår alltså inte.

Miljöpartiet anser det nödvändigt att öka detta anslag alternativt se hur en
ökning av fiskevårdande insatser kan finansieras. Detta bör ges regeringen
till känna.

Fettfeneklippning

Under anslaget föreslås att fettfeneklippning av odlad
laxsmolt skall finansieras inom anslaget. Miljöpartiet de
gröna har engagerat sig mycket i situationen för den vilda
laxen. Att genom fettfeneklippning särskilja odlad lax från
den vilda sätter vi oss inte emot, men vi anser inte att det ska
belasta anslag C 4. Som anförs ovan är åtgärderna för
fiskevård stora. Om detta anslag skall täcka även
fettfeneklippning av 2 miljoner laxsmolt betyder det att
medlen för annan fiskevård minskas väsentligt. Om vi
ponerar att fettfeneklippningen inklusive tid för fångst m.m.
tar 3 minuter per laxsmolt så motsvarar det 2 500
arbetsveckor eller 625 heltidsanställda människor under 1
månad.

Fettfeneklippningen kostar så gott som hela anslaget, något vi inte kan
acceptera. Miljöpartiet de gröna anser att denna insats borde kunna belasta
utgiftsområde 14 eftersom detta skapar arbete i bygder där det idag finns en
stor arbetslöshet. Detta bör ges regeringen till känna.

Anslag D 2 Ersättning för
viltskador

Inom detta anslag ryms såväl ersättningar till rovdjursrivna
renar och andra tamdjur som medel till det förebyggande
arbetet för att förhindra skada av vilt.

Miljöpartiet de gröna anser det mycket positivt att anslaget nu ökas med
9,5 miljoner kronor. Vi ser behov av att öka anslaget även för åren 2000 och
2001, såväl vad avser rovdjursrivna tamdjur som ersättning för andra
viltskador.

Renar

Det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar måste
ges en reell möjlighet att fungera. Den stora förändringen är
att ersättning skall utgå efter antalet rovdjur i renbeteslandet
och då framför allt för antalet föryngringar. Det är ett bra
system och visar att samhället menar allvar med bevarandet
av de hotade rovdjuren. Det kräver årliga inventeringar, men
ger en mer rättvis ersättning än det förra systemet som
krävde hittade kadaver. Tidigare utgick ersättning som
bekant efter antalet funna rivna renar.

I det förslag som Sametinget och Naturvårdsverket enats om fanns även
angivet till vilka värden renar skulle ersättas. Med den storlek på anslag som
nu finns är detta dock inte möjligt. För att systemet, som ju innebär att
rovdjur skall få finnas även i renbeteslandet, skall få full acceptans är det
viktigt att det inte råder delade meningar om ersättningsnivån per ren.
Fortfarande skiljer sig ersättningen för renar dödade av tåget rejält från
dagens slaktvärde.

Det är viktigt att ersättningsnivån per ren för rovdjursrivna renar slås fast
på en för alla parter acceptabel nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

Ersättning till andra tamdjur än
renar

Ersättning till andra tamdjur än renar regleras av 29a § i
jaktförordningen. Vi har i särskild motion belyst hur vi anser
att den bör förändras. I korthet ser våra förslag ut som följer:

? Ta bort undantaget för ersättning för tamdjur som kan försäkras i
jaktförordningens 29a §.
?
? Ge möjlighet till ersättning för samtliga tamdjur som rivs av hotade
rovdjur även om de inte ingått i näringsverksamhet.
?
Medel till det förebyggande arbetet

Den ökning av anslaget för skador orsakade av annat vilt än
de stora rovdjuren som föreslås är mycket välkommen. Detta
anslag går till stängsling för att hålla rovdjur som varg skilda
från får, att utveckla metoder för att förhindra björn att finna
föda på olämpliga ställen, att finna fiskemetoder som
förhindrar sälskador på fisket m.m. Detta arbete är mycket
viktigt och har visat sig framgångsrikt. Alternativet till det
förebyggande arbetet är att tillåta jakt. Eftersom det ofta
handlar om hotade arter vore det oerhört tragiskt om medel
inte avsattes i tillräcklig storlek för att förhindra skada där så
är möjligt.

Miljöpartiet de gröna föreslog inför budget 98 att denna del av anslaget
skulle öka med 5 miljoner kronor. Den ökningen som nu föreslås på 4,5
miljoner kronor behövs inte bara för sälskador, som anges i budgeten, utan
även för att förebygga skador av tranor och gäss. Inriktningen måste vara att
viltskadorna skall förebyggas för att därmed undvika skyddsjakt. Arter som
trana, olika gäss och sälar måste få utrymme i landet, och samhället måste ha
råd att ersätta och förebygga skador.

Tabell

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

23
Jord- och skogsbruk, fiske
Regeringen

Miljöpartiet

med anslutande näringar
Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001

Totalt utgiftsområdet

11974
13154
13168
0
5
10

Anslag

A1
Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
38
37
37

B1
Statens jordbruksverk
230
232
235

B2
Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.
22
22
22

B3
Djurregister
14
14
15

B4
Statens utsädeskontroll
1
1
1

B5
Statens växtsortnämnd
1
1
1

B6
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket
27
27
28
10
10
10
B7
Bekämpande av växtsjukdomar
3
3
3

B8
Strukturstöd inom
livsmedelssektorn
108
110
110

B9
Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd
128
125
125

B10
Regionala stöd till jordbruket
717
717
717

B11
Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket
325
325
325

B12
Kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1370
1420
1400

B13
Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1308
1418
1400

B14
Arealersättning och djurbidrag
m.m.
3650
4300
4300

B15
Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter
1550
1850
1850

B16
Räntekostnader för
förskotterade arealersättningar
m.m.
80
80
80

B17
Jordbrukets blockdatabas
18
18
19

B18
Jordbruks- och
livsmedelsekonomiska institutet
4
8
8

Nytt anslag: Ekologisk
forskning

5
5
5
C1
Fiskeriverket
59
60
61

Strukturstöd till fisket m.m.
31
31
31

C3
Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.
80
80
80

C4
Fiskevård
20
20
20

D1
Främjande av rennäringen m.m.
37
37
37

D2
Ersättningar för viltskador m.m.
56
56
56

D3
Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m.
2
2
2

E1
Statens veterinärmedicinska
anstalt
81
82
83

E2
Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
80
82
83

E3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder
20
21
21

E4
Centrala försöksdjursnämnden
7
7
7

E5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
91
91
91

F1
Statens livsmedelsverk
109
111
113

F2
Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden
1
0

F3
Kostnader för
livsmedelsberedskap
24
24
25

F4
Livsmedelsstatistik
25
25
26

F5
Jordbruks- och
livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten
4
4
4

F6
Exportfrämjande åtgärder
15
10
5
-15
-10
-5
G1
Sveriges lantbruksuniversitet
1081
1118
1149

G2
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnader
11
11
12

G3
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och
kollektiv forskning
197
201
205

G4
Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademin
1
1
1

H1
Skogsvårdsorganisationen
268
280
289

H2
Insatser för skogsbruket
76
86
86

H3
Internationellt skogssamarbete
1
1
1

H4

Från EG-budgeten finansierade

Från EG-budgeten finansierade
medel för
skogsskadeövervakning
6
6
6

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade anslag för försöks- och utvecklingsverksamhet inom det
ekologiska jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forskningscentrum för ekologiskt jordbruk i Järna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fettfeneklippning av odlade laxsmolt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningsnivån per ren för rovdjursrivna renar,

6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 anvisa anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt
Miljöpartiets förslag i tabell.

Stockholm den 27 oktober 1998

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Barbro Johansson (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)