Jäv vid börsintroduktioner/nyemissioner

Motion 2001/02:Fi233 av Eva Flyborg (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om jäv vid nyemissioner/börsintroduktioner.

Motivering

Då ett företag skall introduceras på den svenska börsen, ger man ut ett prospekt till eventuella kunder. Där berättar man om företaget, strategin och företagets framtidsutsikter. Till sin hjälp har man också ett antal företag, som skall stå för själva introduktionen och vara de som säljer aktien. Dessa företag är alltså intresserade av att aktien köps av många samt att kursen blir hög. Ju högre kurs desto bättre inkomster. Problem uppstår när dessa företag står även för den s.k. ”företagsanalysen”. Det är denna analys som utgör grunden för om vanliga småsparare skall våga investera i aktien eller ej. Det är olyckligt att det är samma företag som sköter både analys och försäljning. Detta missförhållande påpekas också i en artikel i Dagens Nyheter skriven av förre börschefen samt generaldirektören för Finansinspektionen Claes Norgren. I artikeln föreslås som lösning på problemet att helt enkelt skilja analys- och försäljningsavdelningarna åt.

Med tanke på den ganska nyligen introducerade Telia-aktien och den stora kritik om en liknande jävssituation för den aktien, så anser jag att det är dags att utreda frågan om jäv vid börsintroduktioner/nyemissioner.

Att bolag bedöms olika av olika bedömare har jag full förståelse för, men om man tar följande börsintroduktion som exempel blir bilden ganska tydlig.

Bredbandsbolaget skulle börsintroduceras under förra året. Till sin hjälp hade man ett antal bolag, analytikerbolagen Lehman Brothers, Morgan Stanley och Alfred, och samtliga dessa såg mycket ljust på företagets framtid. Alla tre var också med och sålde aktier i nyemissionen i samband med introduktionen den 11 oktober. ”Bolaget har praktiskt taget inga likar”, skrev t.ex. Lehman Brothers i sin analys. Men andra bedömare, som inte var inblandade i affären, var mycket negativa till bolaget.

Affärspressen var inte heller nådig i sina kommentarer till Bredbandsbolagets börsintroduktion enligt en snabb sammanställning på nätet. Det hårdaste omdömet kom från Finanstidningens analytiker, som skrev att prospektet var under all kritik. Att förvänta sig en värdering på uppemot 15 miljarder kronor för ett bolag utan intäkter och som inte ens vill ge en antydan till prognos för framtiden är magstarkt, skriver tidningen.

Veckans affärer berättade att tidningen blivit utsatt för en kampanj inför introduktionen:

Sedan blir undertecknad nedringd av intressenter i Birgerssons bredbandsfirma, som erbjuder rapporter, ”rätt” prognoser och ”mer relevanta” bedömningar – de flesta dock gjorda av samma bolag som ombesörjer introduktionen. Ur detta perspektiv finns det således få anledningar att bli aktieägare i Bredbandsbolaget i dagsläget.

Även DI:s börskommentator var skeptisk till bolagets framtidsutsikter. Det måste alltid finnas utrymme för olika bedömningar av ett företag. Handlar det dessutom om framtida satsningar och vinster är prognoserna självklart än mer osäkra. Men att de som själva tjänar på affären i stort sett är de enda som gör en positiv – för att inte säga strålande – bedömning av företaget, får i alla fall mig att reagera.

Flera tidningar har beslutat att tidningens ekonomijournalister inte får äga aktier i de företag de analyserar och skriver rekommendationer om. Ett klokt beslut, det ökar trovärdigheten för dessa journalister.

Det allvarliga är att jävssituationer kan drabba tilltron till börsanalyser och aktiesparande i stort. Regeringen bör därför utreda frågan om det finns behov av ändrade regler på detta område och återkomma till riksdagen med förslag.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 3 oktober 2001

Eva Flyborg (fp)